Svenska ostar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska ostar kan huvudsakligen delas in i fem huvudgrupper: hårdost, mjukost, färskost, smältost och mesvaror.[1] Indelningen är oberoende av vilken sorts mjölk som används.

Hårdost[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hårdost

Tre undergrupper beroende på lagring och mogning: traditionell hårdost med lång lagringstid, ytmognad hårdost och skorpfri hårdost. Hårdost kallas ibland även pressost då man tar bort vatten ur osten genom att pressa den under tryck.

Grynpipig ost[redigera | redigera wikitext]

Grynpipig ost innebär att ostens pipor, hålrum, är många och små, som gryn, exempelvis Prästost och Västerbottenost.

Blå Gotland[redigera | redigera wikitext]

Blå Gotland var en hårdost av hushållstyp som lanserades av Arla 1993 och tillverkades på Stånga mejeri på Gotland. Sin speciella smak fick den bland annat av mjölk från kor på södra Gotland. Osten tillverkades i kuber på omkring 1 kg som i sin helhet vaxades med blått vax och såldes till konsument utan ytterligare förpackning.

Blå Gotland skapades som en ersättare för Koggosten[2] och var ursprungligen tänkt att säljas till turister.[3] Den blev snabbt populär bland just Gotlandsturisterna.[3] Redan samma år som den lanserades tog den EM-guld i förpackning och så småningom exporterades den till Ryssland, Tyskland, Danmark och USA.[2] Osten marknadsfördes med bilder av karg, gotländsk natur och ett frakturstilsliknande typsnitt.

Stånga mejeri lades ned i februari 2004 och sista Blå Gotland tillverkades 25 november 2003.[2]

Rundpipig ost[redigera | redigera wikitext]

Med rundpipig ost menas att ostens snittyta är perforerad av ett fåtal runda, regelbundna hålrum, som kallas pipor. Bland svenska ostar finns Herrgård och Grevé.

Kryddost[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kryddost

Kryddost är en typ av ost med tillsatta kryddor. Begreppet avser på svenska oftast en grynpipig hårdost kryddad med bland annat spiskummin, och där även kryddnejlika och kummin kan ingå. Denna typ av kryddost liknar en kryddad variant av Sveciaost. Kryddost äts bland annat vid midsommar och på kräftskivor och anses även vara ett viktigt pålägg på knäckebröd till festmåltiden "ärtsoppa och punsch".

Vit caprin[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Vit caprin

På 1970-talet utvecklades en ny getost med namnet vit caprin. Det var en utveckling av den traditionella getosten (källarlagrad getost) som var opastöriserad och hade vildmögel på ytan. Vit caprin tillverkas av pastöriserad mjölk och med tillsats av vitmögel som täcker ytan, vilket gör den mer säljbar i butik.[4] Vit caprin är en hårdost (pressost) trots att den har en yta av vitmögel.[5]

Mjukost[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Mjukost

Hit hör mögelostarna grön-/blåmögelost och vitmögelost, och ska inte förväxlas med smältost. Mjukost kallas ibland för dessertost.

Ädelost[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ädelost

Ädelost är en svensk beteckning på en blåmögelost[6] som påminner om den franska roquefortosten. Ädelost tillverkas idag endast på Kvibille Mejeri, vilket man startade med 1932.[7] Det finns andra svenska mejerier som tillverkar blåmögelostar men dessa saluförs under andra namn.

Färskost[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Färskost

Färskost koaguleras oftast utan löpe och är inte tänkt att lagras någon längre tid utan ska konsumeras färsk.

Keso[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Keso

Keso registrerades som varumärke av Mjölkcentralen (numera Arla Foods) i februari 1958.[8] Idén kom redan 1945 då Mjölkcentralens direktör Gösta Winberg besökte USA och där kom i kontakt med produkten cottage cheese. Namnet Keso kommer från det spanska ordet queso, som betyder ost.[9] Med tiden har keso kommit att förlora ställningen som skyddat varumärke och Svenska Akademiens ordlista tog in ordet som förklaring till en kornig ostmassa.[10][9] Ordet har kommit att bli ett så kallat varumärkesord.

Eldost[redigera | redigera wikitext]

Eldost är ett registrerat varumärke för en stek- och grillost som är ystad enligt halloumiprincipen. Varumärket ägs av föreningen Svenska Gårdsmejerister, en branschorganisation som organiserar dryg hundra hantverksmässiga mejerister.[11]

Halloumi är varumärkesskyddat och får endast tillverkas på traditionellt vis på Cypern. Den cypriotiska varumärkesägaren lämnade sommaren 2018 in en stämningsansökan mot ett svenskt mejeri som tillverkade en ost under namnet Filloumi, vilket ansågs vara för likt namnet Halloumi.[12] Föreningen Svenska Gårdsmejeristers medlemmar diskuterade då alternativa namn på en svensk variant av den populära osttypen[13] och sedan 2019 har föreningen varumärkesskyddat namnet Eldost.[14]

Eldosten kan tillverkas på ko-, get-, får- och buffelmjölk samt en blandning av dem. Ett generellt recept för produktion av grillost finns, men smaken kan variera mellan olika mejerier.[11]

Intresset för eldost och liknande produkter producerade i Sverige har ökat i samband med att antibiotikaanvändningen i djurhållningen på Cypern uppmärksammats.[15]

Smältost[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Smältost

Tillverkas av hårdost som smälts tillsammans med smältsalter och smakämnen. Smältost kallas ofta för mjukost, vilket egentligen är inkorrekt men idag mycket vanligt.[16]

Raketost[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Raketost

Raketost är en smältost som introducerades på marknaden av Kavli 1947. Det speciella med Raketost var förpackningen i form av en tub ur vilken man kunde skjuta upp osten och sedan skära av med en vidhängande tråd. Förpackningen togs fram av Åkerlund & Rausing och både Kavli och Mjölkcentralen använde sig av den till sin smältost. Däremot var det Kavli som dekorerade tuben med en rymdraket och började kalla den Raketost. Tillverkningen upphörde 1979 på grund av dålig lönsamhet.[17] 2019 återupptog Kavli produktionen men denna gång i en plasttub utan vidhängande tråd.[18]

Mesvaror[redigera | redigera wikitext]

Tillverkas av vassle och finns som bredbart messmör och skivbar mesost. Förleden mes kommer från det norska ordet myse som betyder vassla.[19]

Fjällbrynt[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Fjällbrynt AB

Fjällbrynt registrerades 1939 som varumärke för messmör och mesost när ett flertal mejerier i Härjedalen och Jämtland bildade Jämtlands Mejeriförening.[20] Messmör tillverkas fortfarande men produktionen av mesost avslutades 2016 då efterfrågan på produkten sjönk till förmån för messmöret.


Lista över övriga svenska ostar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Ost”. Från Sverige - Svenskmärkning AB. https://fransverige.se/konsument/vilka-varor-marks/svenskaavaror/ost/. Läst 9 maj 2020. 
  2. ^ [a b c] Hela Gotland: Populärt med ost på Gotland. Fakta om gotländska ostar samt bild på Blå Gotland. Läst: 2010-08-04.
  3. ^ [a b] Arla om ostar Arkiverad 19 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Läst: 2010-08-04.
  4. ^ ”Källarlagrad getost - En rapport om en traditionell getost från Jämtland/Härjedalen”. Eldrimner - Nationellt resurscentrum för mathantverk. https://www.eldrimner.com/core/files/Rapport%20K%C3%A4llarlagrad%20getost.pdf. Läst 11 maj 2020. 
  5. ^ ”En liten bok om svensk ost”. Sveriges Gårdsmejerister. sid. 18. http://sverigesgardsmejerister.se/wp-content/uploads/2015/11/ostfolder.pdf. Läst 11 maj 2020. 
  6. ^ ”Svenska mögelostar”. spisa.nu. http://www.spisa.nu/3.338/varufakta/svenska-mogelostar/. 
  7. ^ ”Kvibille Mejeri”. https://www.arla.se/produkter/kvibille/. Läst 15 maj 2020. 
  8. ^ ”PRV - Svensk varumärkesdatabas (sökord keso)”. https://www.prv.se/sv/kunskap-och-stod/databaser/. Läst 15 maj 2020. 
  9. ^ [a b] Norberg, Kerstin. ”Arlas historia - produkter”. Arla Foods AB. https://www.arla.se/om-arla/bondeagda/arlas-historia/produkterna/keso/. Läst 15 maj 2020. 
  10. ^ ”Svenska Akademiens Ordböcker - keso”. https://svenska.se/tre/?sok=keso&pz=1. Läst 15 maj 2020. 
  11. ^ [a b] ”Eldosten är här – en svensk variant på halloumi”. LRF Media. 24 januari 2019. https://www.lrfmedia.se/2019/01/24/eldosten-ar-har-en-svensk-variant-pa-halloumi/. Läst 5 maj 2020. 
  12. ^ Janne Andersson (29 november 2018). ”Filloumin måste byta namn – Halloumi-stiftelsen protesterar”. Skaraborgs Läns Tidning. https://www.skaraborgslanstidning.se/artikel/filloumin-maste-byta-namn-halloumi-stiftelsen-protesterar. 
  13. ^ ”Eldost från gårdsmejeri har blivit superpopulär”. Upsala Nya Tidning. 13 juli 2019. https://pren.unt.se/artikel?redirect=https:%2F%2Fwww.unt.se%2Fnyheter%2Fuppsala%2Feldost-fran-gardsmejeri-har-blivit-superpopular-5361410.aspx. 
  14. ^ Frida Jareteg (2 juli 2019). ”Eldost och halloumi – här är skillnaden”. Tidningen Land. https://www.land.se/mat-dryck/eldost-och-halloumi-har-ar-skillnaden/. 
  15. ^ Hanna Grosshög (2 december 2019). ”Svensk ”halloumi” fick uppsving efter larm om antibiotikaresistens”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/ekonomi/svensk-halloumi-fick-uppsving-efter-larm-om-antibiotikaresistens/. 
  16. ^ ”Svensk ordbok - mjukost”. https://svenska.se/so/?id=33551&pz=7. Läst 15 maj 2020. 
  17. ^ Blom, Edward. ”Raketostens uppgång och fall”. Centrum för Näringslivshistoria. https://www.bizstories.se/prylarna/raketostens-uppgang-och-fall/. Läst 15 maj 2020. 
  18. ^ ”Kavli återlanserar Raketosten, denna gång modernt trådlös”. Kavli - mynewsdesk.com. https://www.mynewsdesk.com/se/kavli/pressreleases/kavli-aaterlanserar-raketosten-denna-gaang-modernt-traadloes-2833261. Läst 15 maj 2020. 
  19. ^ ”Företagskällan”. https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/fjallbrynt-messmor/. Läst 15 maj 2020. 
  20. ^ ”Fjällbrynt - Historia”. https://www.fjallbrynt.se/om-oss/historia/. Läst 15 maj 2020.