Hoppa till innehållet

Lista över politiska partier i Sverige

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Svenska politiska partier)

Detta är en lista över politiska partier i Sverige. Den inkluderar både nu existerande partier samt historiska partier sedan 1700-talet, och både partier inom rikspolitiken och sådana som endast verkar regionalt eller lokalt. Mer information om Sveriges politik står att läsa i artikeln politik i Sverige.

Rikdagspartier

[redigera | redigera wikitext]

Efter valet 2022, finns det åtta politiska partier med mandat i Sveriges riksdag. Alla av dem har också mandat i kommuner och regioner. Partierna har mellan 10 000 (L) och 80 000 (S) partimedlemmar.

Mandat
Partinamn Förk. Grundat[1] Partiledare[1] Position Ideologi Riksdag[2] Kommuner EU-parlamentet
Socialdemokraterna S 1889 Magdalena Andersson center-vänster socialdemokrati
demokratisk socialism
107 / 349
3 752 / 12 700
5 / 21
Sverigedemokraterna SD 1988 Jimmie Åkesson höger nationalkonservatism
högerpopulism
73 / 349
1 806 / 12 700
3 / 21
Moderaterna M 1904 Ulf Kristersson center-höger liberalkonservatism
marknadsliberalism
68 / 349
2 396 / 12 700
4 / 21
Vänsterpartiet V 1917 Nooshi Dadgostar vänster socialism
EU-skepticism
24 / 349
808 / 12 700
2 / 21
Centerpartiet C 1913 Muharrem Demirok center Nordisk agrarianism
socialliberalism
24 / 349
1 603 / 12 700
2 / 21
Kristdemokraterna KD 1964 Ebba Busch center-höger kristdemokrati
socialkonservatism
19 / 349
676 / 12 700
1 / 21
Miljöpartiet MP 1981 Daniel Helldén
Amanda Lind
center-vänster grön ideologi
feminism
18 / 349
316 / 12 700
3 / 21
Liberalerna L 1934 Johan Pehrson center-höger liberalism
klassisk liberalism
16 / 349
689 / 12 700
1 / 21

Övriga rikspartier

[redigera | redigera wikitext]

Förutom de åtta riksdagspartierna, finns det ytterliggare 23 partier som hos valmyndigheten har registrerade partibeteckningar för val till riksdagen. Detta kräver en insamling av signaturer från 1 500 rösträttsberättigade personer. Genom registrering är partinamnet skyddat. Det ger också partiet möjlighet att låsa sina kandidatlistor så att väljarna bara kan rösta på personer som partiet själv har utsett. Registrerad partibeteckning för riksdagsval gäller även för alla regionala och lokala val i hela landet samt val till Europaparlamentet, så för ett parti som ställer up i flera kommunval kan det vara smidigare med en registrering för riksdagsval än flera registreingar för olika kommunalval. [3][4]

Partinamn[2] Förk.[2] Grundat[1] Partiledare[1] Ideologi[1] Röster 2022[2]
(riksdagsvalet)
Partiet Nyans PNy 2019 Mikail Yüksel Identitetspolitik 28 352
Alternativ för Sverige AFS 2018 Gustav Kasselstrand Nationalism
Högerpopulism
16 646
Medborgerlig samling MED 2014 Daniel Sonesson Liberalkonservatism 12 882
Piratpartiet PP 2006 Katarina Stensson Piratideologi 9 135
MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati MoD 2021 Andreas Sidkvist Närdemokrati
Mänskliga rättigheter
6 077
Kristna värdepartiet KrVP 2014 Mats Selander Värdekonservatism
Abortmotstånd
5 983
Knapptryckarna Kn 2021 Ulf Bejerstrand Direktdemokrati 5 493
Landsbygdspartiet oberoende LPo 2010 Benneth Thyr Decentralisering
Nordisk agrarianism
2 215
Direktdemokraterna DD 2013 ingen Direktdemokrati 1 755
Klimatalliansen KA 2021 Gudrun Schyman[5] Klimatpolitik 1 702
Enhet ENH 1990 Vide Geiger
Gunilla Wigertz
Holism
Pacifism
1 234
Nordiska motståndsrörelsen NMR 1997 Fredrik Vejdeland Nynazism
Nationalsocialism
847
Partiet Vändpunkt PV 2019 Gunnar Brundin
Paula Dahlberg
Ekologism 419
Klassiskt liberala partiet KLP 2004 Magnus Jönsson Klassisk liberalism
Libertarianism
344
Skånepartiet SKÅ 1979 Carl P. Herslow Separatism 206
Trygghetspartiet TRP 2016 Erling Hansen Pensionärsparti 66
Djurens parti DjuP 2014 Simon Knutsson Djurrätt ..
Kommunistiska partiet K 1970 Povel Johansson Kommunism
Marxism-Leninism
..
Sjöbopartiet SJP 1991 Johan Söderlin Högerpopulism
Nationalkonservatism
..
Socialistiskt Alternativ SAV 1973 kollektiv Socialism
Marxism
..
Solidaritetspartiet (ej aktivt) [6] SPI 2021 Göran Dandelo[6] Pensionärsparti[6] ..
Vägvalet (nedlagt) [7] VägV 2010 Claes Westberg Enfrågeparti ..
Värdigt liv VL 2023 kollektiv Ekologism
Feminism[8]
..

Genom en gratis anmälan, kan ett parti ställa upp i riksdagsval och EU-val utan att registrera sin partibeteckning. I riksdagsvalet 2022 deltog exemplevis även Feministiskt Initiativ (3 157 röster), Sveriges komunistiska parti (1 181), Socialisterna - Välfärdspartiet (892), Basinkomstpartiet (374), Sverige ut ur EU/Frihetliga Rättvisepartiet (174), Förenade Demokratiska Partiet (157), Stram Kurs Sverige (156) och Kalle ankapartiet (144).[2] Inför EU-valet 2024 anmälde sig även exempelvis Folklistan.[9].

Riksdagspartiers finansiering

[redigera | redigera wikitext]

De åtta riksdagspartierna finansierat primärt genom statligt partistöd som utgör omkring 70 % av intäkterna. Endast två partier har större finansiering från annat håll: Centerpartiet får 60 % genom övrig verksamhet (som utgörs av inkomster från partiets kapitalförvaltningsbolag Randello Invest). Socialdemokraterna får 45 % genom försäljning och lotterier.






Fördelning av Socialdemokraternas intäkter 2021[10]

  Försäljning och lotterier (45 %)
  Statligt partistöd (37 %)
  Övriga intäkter (16 %)
  Medlemsavgifter (1 %)
  Donationer (1 %)






Fördelning av Moderaternas intäkter 2021[10]

  Försäljning och lotterier (7 %)
  Statligt partistöd (70 %)
  Övriga intäkter (1 %)
  Medlemsavgifter (3 %)
  Donationer (17 %)






Fördelning av Sverigedemokraternas intäkter 2021[10]

  Försäljning och lotterier (0 %)
  Statligt partistöd (74 %)
  Övriga intäkter (1 %)
  Medlemsavgifter (4 %)
  Donationer (21 %)






Fördelning av Vänsterpartiets intäkter 2021[10]

  Försäljning och lotterier (10 %)
  Statligt partistöd (73 %)
  Övriga intäkter (2 %)
  Medlemsavgifter (5 %)
  Donationer (10 %)






Fördelning av Centerpartiets intäkter 2021[10]

  Försäljning och lotterier (3 %)
  Statligt partistöd (26 %)
  Övriga intäkter (60 %)
  Bidrag från närstående verksamhet (10 %)
  Donationer (1 %)






Fördelning av Miljöpartiets intäkter 2021[10]

  Försäljning och lotterier (7 %)
  Statligt partistöd (74 %)
  Övriga intäkter (1 %)
  Medlemsavgifter (4 %)
  Donationer (14 %)






Fördelning av Kristdemokraternas intäkter 2021[10]

  Försäljning och lotterier (0 %)
  Statligt partistöd (64 %)
  Övriga intäkter (29 %)
  Medlemsavgifter (5 %)
  Donationer (2 %)






Fördelning av Liberalernas intäkter 2021[10]

  Försäljning och lotterier (7 %)
  Statligt partistöd (87 %)
  Övriga intäkter (0 %)
  Medlemsavgifter (3 %)
  Donationer (3 %)

Historiska rikspartier

[redigera | redigera wikitext]

Som första riksdag vid vilket samtliga fyra ständer (adel, präster, borgare, och bönder) var representerade på utmärker sig Västerås riksdag 1527. Makten under denna tid låg i allt väsentligt hos konungen, och politiska partigrupperingar saknades. Riksdagarnas representanter representerade enbart sitt stånd.

Ståndsriksdagen under Frihetstiden (1719–1772)

[redigera | redigera wikitext]

Genom 1719 års regeringsform och 1723 års riksdagsordning fick ständernas representanter utökad makt, och ett första svenskt partisystem – hattar och mössor – etablerades.

Den sena ståndsriksdagen (1773–1866)

[redigera | redigera wikitext]

Frihetstiden avslutades genom Gustav III:s statskupp och 1772 års regeringsform, vilken återförde makten till kungen, och bidrog till att partisystemet dog ut. I och med 1809 års regeringsform och 1810 års riksdagsordning gavs dock riksdagen mer makt igen. "Partierna" under denna tid saknade formella ramar, och var löst sammansatta grupperingar av riksdagsledamöter med gemensamma intressen och mål - följaktligen är också tidsangivelserna ungefärliga.

I och med 1866 års riksdagsordning ersattes ståndsriksdagen genom representationsreformen med en tvåkammarriksdag, vilket också föranledde att partiväsendet började etableras på allvar i Sverige. Under de första decennierna fortfor dock riksdagspartierna att till stor del utgöras av, med sentida mått mätt, löst sammanfogade grupperingar av ideologiskt likasinnade, redan invalda, riksdagsledamöter. Runt sekelskiftet tog det partisystem som sedan dess kommit att bli rådande form, i och med att riksdagsgrupperna började knytas till riksorganisationer.

När systemet med enmansvalkretsar ersattes av ett proportionellt valsystem 1911 kom partilösa riksdagsledamöter att bli allt mer ovanliga, och andrakammarvalet 1911 var också det första i vilket man i strikt mening röstade på partier: med start i detta val påbjöds att varje valsedel skulle förses med en partibeteckning. Också detta bidrog till att antalet "politiska vildar" marginaliserades kraftigt.

Första kammaren
Andra kammaren

Genom en ändring i riksdagsordningen fick Sverige 1971 en enkammarriksdag, en ändring som följdes av 1974 års regeringsform, vilken ännu (2018) är gällande, och 1974 års riksdagsordning.

Riksdagsgrupp som bildats utan att ha ställt upp i val, och som inte heller senare vunnit riksdagsmandat i val

  • Arbetarpartiet Kommunisterna (APK) (1977–1979, bildad genom att två riksdagsledamöter från Vänsterpartiet kommunisterna deltog i en utbrytning från detta parti. APK och dess efterföljare ställde upp i riksdagsvalet 1979 och i senare val, men har då alltid blivit utan riksdagsmandat.)

1900-talets föregångare till riksdagspartierna

[redigera | redigera wikitext]

De flesta av de ”föregångare” som upptagits här är samma parti som ett nuvarande riksdagsparti. Till exempel är Folkpartiet och Liberalerna är samma parti, fast med olika namn. Vissa tidiga organisationer som Frisinnade landsföreningen är dock föregångare i egentlig mening.

Föregångare till Centerpartiet

[redigera | redigera wikitext]

Föregångare till Liberalerna

[redigera | redigera wikitext]

Föregångare till Kristdemokraterna

[redigera | redigera wikitext]

Föregångare till Moderata samlingspartiet

[redigera | redigera wikitext]

Föregångare till Vänsterpartiet

[redigera | redigera wikitext]

Övriga historiska rikspartier

[redigera | redigera wikitext]

Genom åren har Sverige också haft ett stort antal småprtier som ställt upp i riksdagsval utan att erhålla tillräckligt många röster för riksdagsmandat.

Regionala partier

[redigera | redigera wikitext]

Alla län utom Gotland, Kronoberg och Västerbotten har eller har haft regionala partier. Registrerad partibeteckning för landstingsval gäller även för alla kommunalval i det län partiet är registrerat.

Blekinge län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska regionala partier

Dalarnas län

[redigera | redigera wikitext]

Gävleborgs län

[redigera | redigera wikitext]

Hallands län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska regionala partier

Jämtlands län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska regionala partier

Jönköpings län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska regionala partier

Norrbottens län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska regionala partier
Historiska regionala partier

Stockholms län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska regionala partier

Södermanlands län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska regionala partier

Uppsala län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska regionala partier

Värmlands län

[redigera | redigera wikitext]

Västernorrlands län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska regionala partier

Västmanlands län

[redigera | redigera wikitext]

Västra Götalands län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska regionala partier

Örebro län

[redigera | redigera wikitext]

Östergötlands län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska regionala partier

Lokala partier

[redigera | redigera wikitext]

Många kommuner har eller har haft lokala partier som endast kandiderat i kommunval.

Blekinge län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska lokala partier i Blekinge län

Dalarnas län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska lokala partier i Dalarnas län

Gotlands län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska lokala partier i Gotlands län

Gävleborgs län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska lokala partier i Gävleborgs län

Hallands län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska lokala partier i Hallands län

Jämtlands län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska lokala partier i Jämtlands län

Jönköpings län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska lokala partier i Jönköpings län
Historiska lokala partier i Kalmar län

Kronobergs län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska lokala partier i Kronobergs län

Norrbottens län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska lokala partier i Norrbottens län
Historiska lokala partier i Skåne län

Stockholms län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska lokala partier i Stockholms län

Södermanlands län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska lokala partier i Södermanlands län

Uppsala län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska lokala partier i Uppsala län

Värmlands län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska lokala partier i Värmlands län

Västerbottens län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska lokala partier Västerbottens län

Västernorrlands län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska lokala partier Västernorrlands län

Västmanlands län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska lokala partier Västmanlands län

Västra Götalands län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska lokala partier i Västra Götalands län

Örebro län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska lokala partier i Örebro län

Östergötlands län

[redigera | redigera wikitext]
Historiska lokala partier i Östergötlands län
  1. ^ [a b c d e] Partiets sida på svenska Wikipedia.
  2. ^ [a b c d e] Valmyndigheten, Valpresentation 2022, Val till riksdagen
  3. ^ Valmyndigheten (1 november 2023). ”Registrerade partibeteckningar”. www.val.se. https://www.val.se/for-partier/registrera-partibeteckning/registrerade-partibeteckningar.html. Läst 28 april 2024. 
  4. ^ Valmyndigheten (25 mars 2024). ”Registrera en partibeteckning”. https://www.val.se/for-partier/registrera-partibeteckning/registrera-partibeteckning.html. Läst 8 maj 2024. 
  5. ^ Klimatalliansen, Styrelsen
  6. ^ [a b c] Solidaritetspartiet
  7. ^ P4 Göteborg, Vägvalet lägger ner, 11 oktober 2018
  8. ^ Värdigt liv
  9. ^ Valmyndigheten, Anmälda partier - Val till Europaparlamentet
  10. ^ [a b c d e f g h] Julius Bengtsson. ”Statligt stöd, donationer och lotterier – så finansieras partierna”. Arkiverad från originalet den 28 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230628102102/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/partibidrag. Läst 21 september 2024.  SVT, 19 augusti 2022.