Svenska väderrekord

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska väderrekord berör temperatur, nederbörd, vind och lufttryck och beskriver mätmetoder och rekordstatistik.

Temperatur[redigera | redigera wikitext]

För att temperaturmätningen ska bli så bra som möjligt mäts temperaturen i skuggan.[1] En missuppfattning är att temperaturen måste mätas på en skuggig plats.[1] I själva verket räcker det med att termometern är placerad i skugga.[1] Vid officiella mätningar brukar termometern därför placeras i ett strålningsskydd eller en termometerbur i trä som släpper in luft men inte solstrålning.[1]

Många av Nordens temperaturrekord är noterade i Sverige. Sveriges värmerekord är 38,0 ºC och det är även Nordens värmerekord. Sveriges köldrekord är -52,6 ºC i Vuoggatjålme 2 februari 1966 och det är också Nordens köldrekord.

Värmerekord[redigera | redigera wikitext]

Värmerekorden på sommaren härrör oftast från situationer då varm luft kommer från söder eller sydost och når Sverige i samband med omfattande högtryck över östra Europa.

Värmerekorden på vintern uppträder oftast vid kraftig inströmning av varm luft från Atlanten, dvs. i samband med västlig eller sydvästlig vind. I dessa situationer bidrar en viss föhneffekt till att ytterligare höja temperaturen i lä av fjällkedjan och Sydsvenska höglandet.

Den högsta temperaturen i Sverige uppmättes i Ultuna (9 juli 1933) och i Målilla (29 juni 1947). På båda ställen var temperaturen 38,0 ºC. Temperaturen i Ultuna uppmätt på en halv grad när.

Sveriges högsta månadsmedeltemperatur är 22,4° i Stockholm juli 2018.[2] Tidigare rekord var 21,8 °C och uppmättes i juli 1901 i Karlstad i Värmland samt i juli 1914 i Linköping i Östergötland.

I tabellen (nedan) visas Sveriges värmerekord i grader Celsius (°C) för varje månad. Fetstil markerar att det även är det årliga värmerekordet.

Månad Temperatur Plats Datum
01Januari 1212,4 °C Allgunnen 197301055 januari 1973
02Februari 1016,5 °C Västervik
Ölvingstorp
1961021818 februari 1961
03Mars 0822,2 °C Oskarshamn
Sandbäckshult
1968033030 mars 1968
04April 0529,0 °C Genevad 1993042727 april 1993
05Maj 0432,5 °C[1] Kristianstad
Kalmar
1892052727 maj 1892
28 maj 1892
06Juni 0238,0 °C Målilla 1947062929 juni 1947
07Juli 0138,0 °C[1] Ultuna 193307099 juli 1933
08Augusti 0336,8 °C Holma 197508099 augusti 1975
09September 0629,1 °C Stehag 197509011 september 1975
10Oktober 0724,5 °C Oskarshamn 199510099 oktober 1995
11November 0918,4 °C Ugerup 196811022 november 1968
12December 1113,7 °C Simrishamn
Fårösund[3]
2015122024 december 1977
20 december 2015

[1] Temperaturen är avläst på en halv grad när. Det exakta värdet bör därför ha legat i intervallet 37,8 °C till 38,2 °C.

Köldrekord[redigera | redigera wikitext]

Köldrekorden noteras oftast i samband med att kall luft strömmar in över Sverige från norr eller nordost, varefter vinden mojnat och avkylningen fortsatt genom utstrålning.

De flesta köldrekord under vintern, våren och hösten uppstår oftast i norra Norrlands inland. På sommaren uppstår de flesta köldrekord i Härjedalen.

Att norra Norrland inte sätter köldrekord på högsommaren beror på att det är så många soltimmar där. Det gör att nätterna blir så korta att inte temperaturen hinner sjunka till riktigt extrema värden innan solen åter börjar värma. Det räcker oftast inte med att solen bara går ner officiellt (passerar horisonten), Den ska helst även gå ner "borgerligt" (6 grader (°) under horisonten) för att det är först då som solen börjar tappa greppet om uppvärmningen av området.[5]

Sveriges lägsta månadsmedeltemperatur är −27,2 °C och noterades i februari 1985 i Vittangi i Lappland.

I tabellen (nedan) visas Sveriges köldrekord i grader Celsius (°C) för varje månad. Fetstil markerar att det även är det årliga köldrekordet.

Månad Temperatur Plats Datum
01Januari 11−49,0 °C Vuoggatjålme
Karesuando
195101011 januari 1951
27 januari 1999
02Februari 12−52,6 °C Vuoggatjålme 196602022 februari 1966
03Mars 09−45,8 °C Vuoggatjålme 197103044 mars 1971
04April 07−36,5 °C[1] Karesuando 191604066 april 1916
05Maj 05−24,1 °C[2] Fjällnäs 198105033 maj 1981
06Juni 03−9,8 °C Vassijaure[3] 190706022 juni 1907
07Juli 01−5,0 °C[1] Funäsdalen 1893071414 juli 1893
22 juli 1888
08Augusti 02−8,5 °C Nikkaluokta 1951083131 augusti 1959
09September 04−15,2 °C Brännberg 1939092929 september 1939
10Oktober 06−31,5 °C Myrheden 1968102828 oktober 1968
11November 08−43,0 °C[1] Vittangi 1890112424–26 november 1890
12December 10−48,9 °C[4] Hemavan 1978123030 december 1978

[1] Temperaturen är avläst på en halv grad när.

[2] Rekord för högfjällsstationer. Stationen var belägen 1 370 meter över havet.

[3] Nuvarande Katterjåkk.

[4] −53 °C uppmättes i Malgovik (nuvarande Vilhelmina) i Lappland den 13 december 1941 på en privat termometer som i efterhand kontrollerades av SMHI.

[5] Det har inte hindrat att köldrekordet för juni på −9,8 °C är från Vassijaure som i juni har midnattssol. Det beror nog på kvarliggande snö som reflekterar.

Nederbörd[redigera | redigera wikitext]

Med nederbörd är avses regn, snö, hagel och underkylt regn. I Sverige mäts vanligtvis nederbörd i millimeter (mm), men i andra länder eller områden där nederbördsmängden är mycket stor brukar man mäta nederbörden i centimeter (cm).

Största uppmätta årsnederbörden i Sverige är 1 866 mm i Mollsjönäs år 2008.

Största uppmätta månadsnederbörden i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I tabellen (nedan) visas den största uppmätta månadsnederbörden i Sverige.

Månad Mängd Plats År
01Januari 429 Jormlien 1989
02Februari 311 Gråsjön 1943
03Mars 312 Gånälven 1938
04April 308 Sandnäs 1943
05Maj 209 Tåsan 1997
06Juni 278 Klövsjö 1987
07Juli 334[1] Baramossa 2007
08Augusti 356 Åsnorrbodarna 1986
09September 301 Höglekaredalen 1984
10Oktober 330 Dingle 1967
11November 292 Östmark-Röjdåsen 2000
12December 373 Björkede 1975

[1] Vid observatoriet på Pårtetjåkko (1 834 meter över havet) uppmättes i juli 1915 en månadsmängd på 404 mm. Observationerna på Pårtetjåkko har dock aldrig officiellt bearbetats av SMHI.

Största uppmätta dygnsnederbörden i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I tabellen (nedan) visas den största uppmätta dygnsnederbörden i Sverige.

Månad Mängd (mm) Plats Datum
01Januari 104,3 mm Katterjåkk 10 januari 2002
02Februari 85,2 mm Joesjö 16 februari 1976
03Mars 90,0 mm[1] Joesjö 19 mars 1966
04April 78,0 mm Härnösand 8 april 1959
05Maj 93,0 mm Öxabäck 21 maj 1931
06Juni 187,3 mm Härnösand 18 juni 1908
07Juli 198,0 mm Fagerheden 28 juli 1997
08Augusti 188,6 mm[2] Råda 4 augusti 2004
09September 141,0 mm Hemse 2 september 1913
10Oktober 126,8 mm Söderhamn 15 oktober 1992
11November 83,0 mm Ryningsnäs 12 november 1910
12December 121,8 mm Riksgränsen 14 december 1909

[1] Ursprungligt rapporterat värde var 101,0 mm, men en del av denna mängd hade troligen fallit dygnet innan. Därför korrigerades dygnsnederbörden av SMHI till 90,0 mm. Den största direkt uppmätta dygnsmängden i mars i Sverige är 84,4 mm i Joesjö 25 mars 1982.

[2] 237 mm uppmättes i Karlaby i Skåne 6 augusti 1960 vid ett hydrologiskt projekt. 276 mm uppmättes av en privatperson på Fulufjället i Dalarna 30–31 augusti 1997.

Vind[redigera | redigera wikitext]

Vindhastigheten mäts i meter per sekund (m/s).

Högsta uppmätta medelvind under 10 minuter[redigera | redigera wikitext]

Stationstyp Vindstyrka Plats Datum
Kuststation 40 m/s Ölands södra grund 17 november 1967
Fjällstation 47,8 m/s[4] Stekenjokk 18 januari 2017

Kraftigast uppmätta vindby[redigera | redigera wikitext]

Stationstyp Vindstyrka Plats Datum
Kuststation 43 m/s Hanö 3 december 1999
Fjällstation 81 m/s Tarfala[1] 20 december 1992

[1] Väderstationen vid Tarfala, 1 150 meter över havet, drevs vid detta tillfälle av Stockholms universitet.

Lufttryck[redigera | redigera wikitext]

Lufttrycksmätning har skett regelbundet med i huvudsak hög noggrannhet ända sedan mitten av 1800-talet i hela Sverige.

Det förekommer inga systematiska felkällor hos äldre lufttrycksmätningar, vilket skiljer sig från andra meteorologiska parametrar. Antalet observationer per dygn och väderstationer var emellertid desto färre ju längre bakåt i tiden, men då extrema lufttryck inte är lokala och kortvariga är det av mycket liten betydelse.

Högsta uppmätta lufttryck[redigera | redigera wikitext]

I tabellen (nedan) visas Sveriges högsta uppmätta lufttryck i hektopascal (hPa) för varje månad. Fetstil markerar att det även är det årliga högsta uppmätta värdet.

Månad Lufttryck Plats Datum
01Januari 1063,7 hPa Kalmar
Visby
1907012323 januari 1907
02Februari 1058,0 hPa Haparanda 201202011 februari 2012
03Mars 1055,7 hPa Överkalix-Svartbyn 197103011 mars 1971
04April 1047,1 hPa Uppsala 1860041515 april 1860
05Maj 1048,0 hPa Umeå 189305077 maj 1893
06Juni 1044,8 hPa Sveg 197906033 juni 1979
07Juli 1035,6 hPa Sveg
Särna
1963072828 juli 1963
08Augusti 1038,8 hPa Riksgränsen 1968082525 augusti 1968
09September 1042,0 hPa Sveg 1903091616 september 1903
10Oktober 1048,6 hPa Stockholm 1896101414 oktober 1896
11November 1056,0 hPa Malung
Östmark-Rännberg
1985111818 november 1985
12December 1059,2 hPa Sveg 1946121515 december 1946

Lägsta uppmätta lufttryck[redigera | redigera wikitext]

I tabellen (nedan) visas Sveriges lägsta uppmätta lufttryck i hektopascal (hPa) för varje månad. Fetstil markerar att det även är det årliga lägsta uppmätta värdet.

Månad Lufttryck Plats Datum
01Januari 946,2 hPa Krångede 2000013030 januari 2000
02Februari 940,5 hPa Understen 1990022727 februari 1990
03Mars 948,3 hPa Abisko 192003088 mars 1920
04April 960,3 hPa Gäddede 194304066 april 1943
05Maj 971,3 hPa Karlstad 1898051212 maj 1898
06Juni 976,2 hPa Storlien 1938062929 juni 1938
07Juli 977,1 hPa Ulricehamn 193107099 juli 1931
08Augusti 975,7 hPa Måseskär 194108066 augusti 1941
09September 960,8 hPa Klutmark 1956092929 september 1956
10Oktober 954,1 hPa Edsbyn 1970101919 oktober 1970
11November 948,3 hPa Holmögadd 192111011 november 1921
12December 938,4 hPa Härnösand 189512066 december 1895

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Hur mäts lufttemperatur?”. SMHI. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/hur-mats-lufttemperatur-1.3839. Läst 8 november 2014. 
  2. ^ ”SMHI”. https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/manadens-vader-och-vatten-sverige/manadens-vader-i-sverige/juli-2018-langvarig-hetta-och-svara-skogsbrander-1.137248. 
  3. ^ ”Söndagens rekordvärme”. Sveriges Television (SVT). 20 december 2015. http://www.svt.se/vader/fragor_och_svar/dagens-rekordvarme. Läst 20 december 2015. 
  4. ^ ”Januari 2017 - Nytt vindrekord för Sverige”. SMHI. 31 Januari 2017. Arkiverad från originalet den 11 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170211075751/http://www.smhi.se/klimat/manadens-vader-och-vatten/sverige/manadens-vader-i-sverige/januari-2017-nytt-vindrekord-for-sverige-1.112763. Läst 31 Januari 2017.