Sverigefinlandssvenskar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sverigefinlandssvenskar
Finland FinlandSverige Sverige
Stina Ekblad 2014-02-07.jpg
Stina Ekblad är en sverigefinlandssvensk skådespelare.
Språk

Svenska

Religion

Främst kristendom

Sverigefinlandssvenskar är finlandssvenskar som emigrerat från Finland till Sverige.

På grund av att Sverige saknar en allmän språkstatistik, saktas uppgifter om invånarnas språkliga och/eller etniska tillhörighet. Eric De Geer på Uppsala universitet gjorde 2004 en statistisk studie över de finsktalande i Sverige och uppskattade att omkring 20 procent (cirka 60 000 personer) av invandrarna från Finland var finlandssvenska.[1] Mikael Parkvall anser att andelen är minst 25 procent.[2].

Det finns cirka 675 000 sverigefinländare, det vill säga första-, andra- eller tredjegenerationsinvandrare med rötter i Finland. Det innebär att också sverigefinlandssvenskarna är en betydande invandrargrupp i Sverige.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Finlandssvenskarnas historia går tillbaka till korstågstiden och tidiga medeltiden (1100- och 1200-talet) då svenska nybyggare började kolonisera främst kusttrakterna i det som i dag kallas Finland. Fram till finska kriget, då Sverige förlorade den östra rikshalvan till Ryssland, förekom det en livlig migration mellan de två rikshalvorna. Även därefter skedde en viss migration mellan Sverige och storfurstendömet Finland. Svenska språkets dominans inom administrationen och bildningslivet bestod likaså i Finland efter separationen från Sverige. Det dröjde ända till 1883 innan finska språket blev formellt jämställt med svenskan i Finland.

Finlandssvenskarna har genom tiderna haft högre emigrationsbenägenhet från Finland än finnarna.[källa behövs] Emigrationen mellan 1840 och 1930 gick huvudsakligen till USA. Den andra emigrationsvågen, som började i mindre skala på 1930-talet, eskalerade strax efter andra världskriget och riktade sig främst till Sverige. Under ett antal år i slutet på 1940-talet och i början på 1950-talet utgjorde finlandssvenskarna omkring hälften av alla emigranter som flyttade från Finland till Sverige. Denna emigration sinade i mitten på 1970-talet som en följd av den gynnsamma ekonomiska utvecklingen i Finland. Sverigefinlandssvenskarna har också genom tiderna varit mindre benägna att återvända till Finland än sverigefinnarna.[källa behövs]

Assimilering i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Trots att finlandssvenskarna har haft samma modersmål som huvudbefolkningen när de har kommit till det nya landet så har inte integrationen varit helt okomplicerad. Många finlandssvenskar har blivit illa berörda över svenskarnas bristfälliga kunskaper om att det har flyttat in en svenskspråkig språkgrupp till Sverige från Finland. Denna okunnighet har tagit sig uttryck på olika vis, exempelvis har det hänt att svenska myndigheter har skickat brev och andra tryckalster till finlandssvenskarna på finska. En del finlandssvenskar har rentav blivit tvingade att gå grundläggande utbildning i svenska språket för invandrare (sfi).[3]

Sverigefinlandssvenskarnas ställning som minoritet i Sverige är omtvistad, eftersom de har samma modersmål som majoritetsbefolkningen. Finlandssvenskan kan ju endast räknas som en språklig variant, inte som ett självständigt språk. När det gäller uttal och ordförråd kan skillnaden mellan rikssvenskan och finlandssvenskan i det närmaste jämföras med skillnaden mellan den brittiska och den amerikanska engelskan. Samtidigt kan spansk- eller engelsktalande flytta till ett annat land inom samma språkområde och därefter uppleva sig som en minoritet i det nya hemlandet; sverigefinlandssvenskarnas situation är liknande.

Med sin svenskspråkiga bakgrund har det dock, över lag, varit relativt lätt för finlandssvenskarna att komma in i det svenska samhället.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

För sverigefinlandssvenskarnas intressen arbetar Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige (FRIS). Förbundet är en takorganisation för i Sverige verksamma finlandssvenska föreningar som vill främja finlandssvensk kultur och finlandssvenskarnas intressen i både Sverige och Finland. Därtill bedriver förbundet bland annat informationsverksamhet för ökad kunskap hos Sveriges befolkning om finlandssvenskarna. Antalet medlemmar är cirka 1 700, organiserade i 18 lokalföreningar. De lokala föreningarna har aktiviteter som musik, teater och folkdans. I de lokala föreningarna finns även i viss mån ungdomsverksamhet och idrott på programmet[4].

Kända sverigefinlandssvenskar[redigera | redigera wikitext]

Finlandssvenskar som flyttade till Sverige 1809–1912[redigera | redigera wikitext]

  • Fredrika Bremer, författare och kvinnorättskämpe (som flyttade med sin familj till dagens Sverige som barn 1805, medan Finland fortfarande var en del Sverige).
  • Frans Michael Franzén, biskop (som sommaren 1811 utvandrade från Finland för att bli kyrkoherde i Kumla)
  • Gustaf Vilhelm Finnberg, målare (som efter Åbo brand 1827 flyttade till Stockholm).
  • Adolf Erik Nordenskiöld, polarforskare (som 1857 tvingades fly över isen till Sverige, sedan han misshagat ryssarna).
  • Mauritz Stiller, skådespelare och filmregissör (som flydde till Sverige 1909 när han blev inkallad till tsarens armé i Novgorod, där hans far var skriven).
  • Hanna von Born, friherrinna (som 1883 gifte sig med försäkringsmannen Sven Palme och flyttade från Helsingfors till Stockholm. Hon var dotterdotterdotter till Frans Michael Franzén och blev farmor till statsminister Olof Palme). Hannas kusin Anna Lavonius gifte sig 1878 med bankdirektör Henrik Palme, som var äldre halvbror till Sven. Hon flyttade från Uleåborg till Djursholms villastad, som Henrik grundade. Även Anna var dotterdotter dotter till F.M. Franzén. Kusinerna blev således stammödrar till var sin månghövdad gren av släkten Palme.
  • Emil von Qvanten, skald och publicist (som bosatte sig i Stockholm 1853, där han propagerade för att Finland skulle bryta sig loss från Ryssland).

Ordförklaringar[redigera | redigera wikitext]

  • Finlandssvenskar är benämning på svenskspråkiga medborgare i Finland. Termen kan också brukas på finlandssvenskar som emigrerat från Finland. Termen finlandssvensk myntades år 1912.
  • Finnar är benämning på finskspråkiga medborgare i Finland.
  • Finländare är ett samlande namn (hyperonym) för medborgare i Finland, oavsett språklig tillhörighet.
  • Sverigefinnar är Sveriges finskspråkiga befolkning, en nationell minoritet sedan år 2000.
  • Sverigefinlandssvenskar är finlandssvenskar i Sverige.
  • Sverigefinländare är ett samlingsbegrepp för alla i Sverige bosatta personer som härstammar från Finland, oavsett språklig tillhörighet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Docent Eric de Geer, Den finska närvaron i Mälarregionen, 2004 (pdf-format) (se sid. 12 & 13) Arkiverad 16 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 29 oktober 2012.
  2. ^ Mikael Parkvall: Sveriges språk – vem talar vad och var? Läst 23 februari 2014.
  3. ^ En finlandssvensk tvingades att gå kursen ”Svenska för invandrare”. Åbo Akademi (svenska) Läst 29 oktober 2012.
  4. ^ Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige – Förbundets webbplats. (svenska) Läst 29 oktober 2012.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]