Sveriges herrlandslag i handboll

Från Wikipedia
Version från den 8 december 2017 kl. 22.43 av Matanb (Diskussion | Bidrag) (stöttespelare > stöttepelare)
Sveriges herrlandslag i handboll

FörbundSvenska Handbollförbundet
CoachIsland Kristján Andrésson
Flest landskamperMagnus Wislander
 • Antal384
Flest målMagnus Wislander
 • Antal1 185
VM-meriter
 • Guld4 (1954, 1958, 1990, 1999)
 • Silver3 (1964, 1997, 2001)
 • Brons4 (1938, 1961, 1993, 1995)
OS-meriter
 • Guld0
 • Silver4 (1992, 1996, 2000, 2012)
 • Brons0
EM-meriter
 • Guld4 (1994, 1998, 2000, 2002)
 • Silver0
 • Brons0
Utomhus-VM-meriter
 • Guld1 (1948)
 • Silver1 (1952)
 • Brons1 (1959)

Sveriges herrlandslag i handboll representerar Sverige i handboll på herrsidan.

Sveriges herrlandslag i handboll blev under 1990-talet, under ledning av Bengt Johansson, ett av världens mest framgångsrika och populära landslag. Spelare som Magnus Wislander, Staffan Olsson, Stefan Lövgren och Ljubomir Vranjes har bidragit till de framgångar som bland annat givit flera guld i EM och VM. 1998 fick herrlandslaget bragdguldet. Senaste mästerskapet vann man på hemmaplan 2002. Därefter hade Sverige några magra år som resulterade i många missade mästerskap.

Under 2010-talet nådde laget återigen stora framgångar. I hemma-VM 2011 tog man sig till semifinal och i OS 2012 skrällde man genom att ta sig hela vägen till final, där man dock förlorade med 22-21 mot Frankrike.

Rekorden i antalet landskamper samt landslagsmål innehar Magnus Wislander med 384 landskamper respektive 1 185 landslagsmål.

Historia

Fram till 1940-talet

Sverige spelade sin första herrlandskamp i handboll utomhus i Stockholm den 31 augusti 1934 och föll med 7-18 mot Tyskland, och inomhus då man den 8 mars 1935 besegrade Danmark med 18-12 i Köpenhamn.[1]

Handbollen blev snabbt väldigt populär i Sverige, som tidigt etablerade sig bland de stora handbollslandslagen och bekräftade sin position som en stark handbollsnation med att ta brons i det första arrangerade världsmästerskapet i Tyskland 1938. Därefter blev de officiella landskamperna få och tävlingarna ännu färre på grund av andra världskriget och på grund av detta nådde detta landslag aldrig sin fulla potential, men under efterkrigstidens tidiga år nådde man fortsatt en del framgångar. Under denna tid tränades landslaget av handbollspionjären Herbert Johansson.

Curt Wadmark och första storhetstiden (1948–1964)

1948 tog Curt Wadmark över som tränare. Under Wadmarks ledning skulle Sverige uppleva sina dittills största framgångar. I Wadmarks första turnering som tränare blev Sverige världsmästare i utomhushandboll 1948, framgången följdes upp med silver 1952. Men det var i den begynnande inomhushandbollen som Wadmarks landslag skulle skörda sina största framgångar. Med stjärnspelare som Gunnar Brusberg, Roland Mattsson, Hans Olsson, Rolf Zachrisson, Rolf Almqvist, Kjell Jönsson, Åke Moberg. Carl-Erik Stockenberg, Evert Sjunnesson blev Sverige världsmästare i handboll för första gången i VM på hemmaplan 1954.[2] I finalen besegrade Sverige Västtyskland med 17-14.

I VM 1958 försvarade Sverige titeln då man besegrade Tjeckoslovakien i finalen med 22-12. Då hade laget förändrats och många nya stjärnor kommit med.

I VM i Västtyskland 1961 tog Sverige brons. I VM 1964 blev det silver sedan man förlorat mot Rumänien i finalen med 25-22. En mindre känd dominerande spelare i dessa VM-turneringar var Kjell Jönsson, som var ensam att representera Sverige i alla dessa fyra turneringar, Han var också bästa målskytten för Sverige 1954-1964. Rolf Almqvist spelade i tre turneringar.

Lång svacka (1967–1982)

Efter VM 1967, där Sverige återigen spelade på hemmaplan men missade pallplatsen för första gången (blev 5:a), avgick Curt Wadmark som förbundskapten och därefter försvann Sverige som ett av de stora favoritlagen för lång tid framöver. Under hela 1970- och första halvan av 1980-talet förde landslaget en anonym tillvaro i den internationella handbollen, man lyckades kvala in till samtliga mästerskap men nådde som bäst bara en sjätte plats i VM 1970. Handbollen som spelades under dessa år var målsnål och präglades av långa anfall då regeln om passivt spel inte fanns. Den svenske förbundskaptenen 1967-1974 Roland Mattsson satsade mycket på spelare från Hellas och denna klubb praktiserade långa anfall och hade lite fantasilöst spel.

Roger "Ragge" Carlsson (1982–1988)

Bengt Johansson ledde Sverige till de största framgångar ett svenskt landslag dittills någonsin uppnått.

1982 blev Roger "Ragge" Carlsson ny förbundskapten. Med tydliga ambitioner om att ta landslaget ur sin långa resultatmässiga kräftgång valde Carlsson att ta in en ny generation spelare i landslaget, däribland unga talanger som Magnus Wislander, Staffan Olsson, Ola Lindgren, Per Carlén och Erik Hajas med flera. I centrum för Carlssons nya lagbygge stod dock stjärnspelaren Björn Jilsén. Det landslag som Roger Carlsson skapade skulle bli grunden till handbollslandslagets andra storhetstid som skulle vara ända in på 2000-talet. De första framgångarna kom i OS 1984, en turnering som Sverige egentligen inte hade lyckats kvala in till men ändå fått en plats i spelen på grund av att länderna i östblocket bojkottat spelen. Sverige lyckades ta sig fram i turneringen och tog sig till match om fjärdeplatsen, och VM-kvalifikation till turneringen 1986, Sverige mötte Island som man besegrade med 26-24, vilket betydde en fjärdeplats och i VM två år senare slutade Sverige återigen fyra efter att ha tagit sig till bronsmatchen som man dock förlorade mot Östtyskland med 24-23. I OS 1988 blev det sedan en femteplats sedan man besegrat Tjeckoslovakien med 27-18 i matchen om femteplatsen. Laget hade börjat sitt återtåg mot internationell toppnivå.

Bengt "Bengan" Johansson och andra storhetstiden (1988–2004)

1988 tog Bengt Johansson över som förbundskapten. I VM 1990 i Tjeckoslovakien blev det ett mycket överraskande guld efter att man överraskande besegrat storfavoriten Sovjetunionen i finalen med 27–23. Bengt Johansson fortsatte lagbygget som Roger Carlsson hade inlett med spelare som Peter Gentzel, Ljubomir Vranjes, Johan Petersson, Tomas Svensson, Pierre Thorsson och Stefan Löfgren med flera och under de kommande 12 åren skulle Sverige etablera sig som ett av handbollsvärldens mest framgångsrika landslag. Centralt för landslagets framgångar blev ett väl utvecklat försvar som spelade kompakt 6-0 försvar med gott samarbete med målvakt, Sverige fick under dessa år fram flera världsmålvakter Mats Olsson, Tomas Svensson, Peter Gentzel. Grundat på detta med snabba kantspelare och kontringar samt två mycket bra mittsexor i Per Carlen och Magnus Wislander och nya anfallskombinationer utvecklade av Bengt Johansson och laget, bland dessa den så kallade Gurkburken.

I OS 1992 i Barcelona tog man sig till final men förlorade mot OSS.

I VM 1993 spelade det svenska laget på hemmaplan. I den avgörande matchen i huvudrundan mot Ryssland förlorade laget med 19-26 men vann bronsmatchen mot Schweiz.

I EM 1994 blev Sverige europamästare i den första EM-turneringen efter vinst mot Ryssland med 34-21 i finalen.

VM 1995 spelades på Island. Det svenska laget föll i semifinalen mot Kroatien men vann bronsmatchen mot Tyskland med 26-20.

I EM 1996 förlorade Sverige mot Ryssland i semifinalen och sedan även matchen om bronset mot Jugoslavien med 25-26.

I OS 1996 i Atlanta tog man silver efter förlust i finalen mot Kroatien.

I VM 1997 i Japan tog laget silver efter förlust mot Ryssland i finalen.

I EM 1998 blev Sverige Europamästare för andra gången efter vinst mot Spanien med 25-23 i finalen. För denna prestation tilldelades laget Svenska Dagbladets guldmedalj ("bragdguldet").

Stefan Lövgren var en stor profil i landslaget under bland annat VM 1999.

I VM 1999 i Egypten tog laget sitt andra guld på 1990-talet efter uddamålsseger mot Ryssland i finalen med 25–24.

I EM år 2000 blev Sverige Europamästare för tredje gången efter vinst mot hemmanationen Ryssland, med 31-32 i finalen.

I OS 2000 i Sydney tog man sig till final för tredje olympiska spelet i rad, men förlorade också för tredje gången, denna gång mot Ryssland.

I VM 2001 i Frankrike blev det final mot Frankrike, där det svenska laget förlorade med 25-28.

I EM 2002 på hemmaplan tog sig Sverige till final i ett fullsatt Globen och vann mot Tysklands lag med 33–31 och laget hade tagit EM-guld för fjärde gången på fem möjliga försök.

Totalt tog det svenska landslaget 13 medaljer på 16 spelade mästerskap under Bengt Johanssons ledning, varav två VM-guld och fyra EM-guld. Detta är det genom tiderna mest framgångsrika facit för ett svenskt landslag, oavsett utövad sport.

Vid träningsturneringen World Cup 2002, som spelades i Sverige under månadsskiftet oktober–november det året, slutade Sverige på femte plats, efter seger över Jugoslavien med 28-25 i avslutningsmatchen.[3] och svenskarnas insats i turneringen såg i helhet som en besvikelse.[4]

I VM 2003 slutade Sverige som 13:e nation. I EM 2004 slutade man som sjua. Bengt Johansson slutade som förbundskapten 2004 och efterträddes av Ingemar Linnéll.

Ingemar Linnéll (2004–2008)

I VM 2005 kom Sverige på en elfteplats.

Sverige missade att kvalificera sig för både EM 2006 och VM 2007. Efter de misslyckandena började förbundskapten Ingemar Linnéll tillsammans med sin nya assisterande förbundskapten Ola Lindgren att bygga ett nytt lag, med nya spelare som Kim Andersson, Jonas Larholm, Jonas Källman, Marcus Ahlm och Dalibor Doder mixat med ett par rutinerade spelare, såsom Tomas Svensson och Johan Pettersson.

I EM 2008 kom Sverige något överraskande på en femteplats efter att man besegrat Norge med 36-34 i matchen om femteplatsen. Därigenom säkrade Sverige medverkan i kvalet till OS 2008 i Peking och var direkt kvalificerade till VM 2009. I OS-kvalet spelades Sveriges grupp i Polen där man först spelade oavgjort (22-22) mot Polen och därefter besegrade Argentina (33-21) och stod inför en helt avgörande match mot Island. Men i och med att Island vann den matchen (29-25) så misslyckades Sverige att ta sig vidare till Peking.

2008 tog Ola Lindgren tillsammans med Staffan Olsson över som förbundskaptener efter Linnéll.

Ola Lindgren och Staffan Olsson (2008–2016)

I VM 2009 i Kroatien slutade Sverige på en sjundeplats efter vinst mot Serbien med 37-29. I det första gruppspelet hade Sverige besegrat Kuba, Sydkorea, Spanien och Kuwait men förlorat mot Kroatien. I mellanrundan förlorade Sverige sen mot både Frankrike och Ungern och var redan inför den sista matchen mot Slovakien (vinst med 27-26) borta från chans till en semifinalplats.

I EM 2010 i Österrike slutade laget sist i sin grupp efter att ha förlorat tre raka matcher mot Slovenien (25-27), Polen (24-27) och Tyskland (29-30). Laget slutade näst sist i hela turneringen på en 15:de plats.

Match mellan Serbien och Sverige i Malmö Arena under VM 2011.

I VM 2011 på hemmaplan inledde Sverige med att spela det första gruppspelet i Scandinavium i Göteborg där de besegrade Chile, Slovakien och Sydkorea innan de överraskande förlorade mot Argentina med 22-27. Efter det hade Sverige ett svårt utgångsläge där de var tvungna att besegra Polen för att inte gå in i mellanrundan med noll poäng. Efter en jämn match där Sverige var i ledningen hela tiden satte Jonas Källman det avgörande 24-21-målet i den 57:e minuten. Till mellanrundan flyttades Sveriges matcher till Malmö och nya Malmö Arena där Sverige fortsatte att spela måste-vinna-matcher mot både Serbien och Kroatien. Efter att ha lyckats vinna båda de matcher skulle Sverige vara klara för semifinal redan innan sista matchen om Danmark besegrade Argentina. Och efter en dansk vinst mot Argentina så gällde matchen mellan Sverige och Danmark bara gruppsegern där Danmark visade sig vara för starka och vann med 27-24. Inför slutspelet drabbades Sverige dock av olyckliga skador på såväl Kim Andersson som Oscar Carlén, Sverige hämtade sig aldrig från dessa bakslag och utan något riktigt hot från de vänsterhänta skyttarna (Carlén spelade dock trots sin skada) förlorade Sverige semifinalen mot världsettan Frankrike med 26-29. Bronsmatchen mot Spanien var rena målvaktsuppvisningen i första halvlek där både Sveriges Johan Sjöstrand och Spaniens Arpad Šterbik gjorde många kvalificerande räddningar. Efter att Sverige tagit ledningen med 16-13 gjorde Spanien sex raka mål till 16-19, och efter det orkade Sverige aldrig ta sig tillbaka i matchen, mycket på grund av sin avsaknad av de viktiga vänsterhänta spelarna Andersson och Carlén, utan förlorade till sist med 23-24.

Fjärdeplatsen betraktades dock som en framgång då detta var Sveriges bästa placering i ett internationellt mästerskap sedan EM 2002.

I EM 2012 i Serbien spelade Sverige sina matcher i första gruppspelet i Niš. Efter att ha spelat 26-26 mot Makedonien i första matchen vann de den andra mot Tjeckien med 33-29 och förlorade mot Tyskland 24-29. Till det andra gruppspelet flyttade Sverige till Belgrad där de i första matchen mötte Polen, och efter en strålande första halvlek ledde Sverige med 20-9 i halvtid. Men i den andra åt sig Polen sakta ikapp och matchen slöt 29-29. Efter det var Sverige tvunget att vinna över både Serbien och Danmark för att ha en chans att gå till semifinal, men redan mot Serbien försvann den chansen efter förlust med 21-24. Den avslutande matchen mot Danmark förlorade Sverige med 24-31, och därmed var Sverige utslagna och hamnade på tolfte plats.

I kvalet till OS-handbollen 2012 fick Sverige tack vare sin semifinalplats i den föregående VM-turneringen (VM 2011) arrangera en av tre kvalgrupper som spelades mellan den 6 och 8 april 2012. Där mötte Sverige Brasilien, Makedonien och Ungern och de två bästa lagen i gruppen kvalificerade sig för OS i London [5][6]. Efter att ha besegrat Brasilien med 25-20 och Makedonien med 27-23 stod det klart att Sverige, tillsammans med Ungern, var klara för OS redan efter de två första kvalmatcherna [7]. Sverige avslutade OS-kvalet genom att besegra Ungern med 26-23. Märkbart är att Sverige saknade tre stöttepelare under kvalet då både Jonas Källman, Kim Ekdahl Du Rietz och Oscar Carlén var borta på grund av skador.

OS 2012 i London blev den första OS-turneringen som det svenska herrlandslaget deltog i sedan OS 2000 i Sydney, och det gick över all förväntan. Sverige tog sig vidare från gruppspelet, besegrade Danmark i kvartsfinal och sedan också Ungern i semifinalen, och så var en fjärde OS-final ett faktum. Sverige ledde med två mål en stund i första halvlek, men de regerande mästarna Frankrike var betydligt starkare, och kunde i längden hålla undan ganska enkelt, även om siffrorna stannade vid uddamålsseger 22-21.

Till VM 2013 kvalificerade man sig inte. I kvalet åkte man överraskande ut mot Montenegro.

Under en helg i början av april 2016 kvalificerade sig Sverige, genom kvalspel i Malmö, för spel i 2016 års olympiska turnering i Rio de Janeiro i Brasilien.[8] OS i Rio blev en stor besvikelse för herrlandslaget. Man inledde med förlust mot Tyskland, följde upp med ännu en förlust mot Egypten, och fullbordade fiaskot med förluster mot Slovenien och Polen. Man avslutade med att vinna en betydelselös match mot Brasilien. Efter OS slutade Ola Lindgren[9] och Staffan Olsson[10] som förbundskaptener. Även landslagsveteranerna Kim Andersson,[11] Tobias Karlsson,[12] Fredrik Petersén[13] och Mattias Andersson[14] slutade i landslaget.

Kristján Andrésson (2016–)

Den 13 september 2016 presenterades Kristján Andrésson som ny förbundskapten. Vid VM i Frankrike i januari 2017 spelade laget bra, trots att förhandsspekulationerna främst handlat om lagets oerfarna trupp, då den mest rutinerade spelaren, högernian Johan Jakobsson drabbats av en allvarlig hjärnskakning veckorna före premiärmatchen och missade hela mästerskapet. Laget spelade en snabb anfallsglad handboll, med starkt målvaktsspel av Mikael Appelgren och Andreas Palicka. Efter endast en förlust i gruppspelet, mot Danmark, slog man Vitryssland i åttondelsfinal, men åkte ut i kvartsfinal mot laget som till sist vann hela mästerskapet, hemmanationen Frankrike. Jerry Tollbring blev uttagen till allstar-laget, som turneringens bäste vänstersexa. Niclas Ekberg slutade på femte plats i turneringens skytteliga med 43 mål.

Meriter

Världsmästerskap

Europamästerskap

Olympiska spelen

Övriga meriter

Många svenska handbollsspelare har nått världsframgång. 1990 utsågs Magnus Wislander till världens bästa handbollsspelare och 1993 utsågs Magnus Andersson till världens bästa handbollsspelare (genom att utses till mest värdefulle spelaren vid världsmästerskapet samma år). Wislander utsågs även till Århundradets bästa handbollsspelare 2000.

  • 40 turneringssegrar under en och samma förbundskaptens ledning (Bengt Johansson).
  • I VM 2005 besegrades Australien med 49–16, vilket är svenskt rekord.

Förbundskaptener

Handbollslandslaget fick sin första förbundskapten 1938. Fram till och med 2016 har tolv olika personer haft denna post. Två namn, Ola Lindgren och Staffan Olsson, delade på uppdraget under sin tid.[15][16]

Förbundskapten(er) Tidsperiod
Herbert Johansson 1938–1948
Curt Wadmark 1948–1967
Roland Mattsson 1967–1974
Bertil Andersén 1974–1979
Ingemar Eriksson 1979–1980
Caj-Åke Andersson 1980–1982
Roger "Ragge" Carlsson 1982–1988
Bengt Johansson 1988–2004
Ingemar Linnéll 2004–2008
Ola Lindgren och Staffan Olsson 2008–2016
Kristján Andrésson 2016–

Statistik

Flest A-herrlandskamper för Sverige

Senast uppdaterad: 31 juli 2017.[17]
  1. Magnus Wislander – 384 landskamper (1185 mål)
  2. Ola Lindgren – 376 (482)
  3. Staffan Olsson – 358 (855)
  4. Per Carlén – 329 (1032)
  5. Tomas Svensson – 327 (0)
  6. Magnus Andersson – 307 (922)
  7. Mats Olsson – 294 (2)
  8. Erik Hajas – 281 (996)
  9. Stefan Lövgren – 268 (1138)
  10. Johan Petersson – 249 (813)
  11. Pierre Thorsson – 237 (557)
  12. Kim Andersson – 227 (799)
  13. Peter Gentzel – 224 (0)
  14. Jonas Källman – 222 (646)
  15. Martin Boquist – 217 (493)

De 20 bästa målskyttarna i A-landslaget

Senast uppdaterad: 31 juli 2017.[17]
  1. Magnus Wislander – 1185 mål (384 landskamper)
  2. Stefan Lövgren – 1138 (268)
  3. Per Carlén – 1032 (329)
  4. Erik Hajas – 996 (281)
  5. Björn Jilsén – 957 (189)
  6. Magnus Andersson – 922 (307)
  7. Staffan Olsson – 855 (358)
  8. Johan Petersson – 813 (249)
  9. Kim Andersson – 799 (227)
  10. Jonas Källman – 646 (222)
  11. Jonas Larholm – 642 (211)
  12. Niclas Ekberg – 630 (151)
  13. Pierre Thorsson – 557 (237)
  14. Sten Sjögren – 510 (200)
  15. Martin Boquist – 493 (217)
  16. Ola Lindgren – 482 (376)
  17. Tomas Sivertsson – 458 (208)
  18. Martin Frändesjö – 456 (165)
  19. Ljubomir Vranjes – 451 (164)
  20. Dalibor Doder – 430 (146)
  21. Fredrik Petersen – 430 (157)

Se även

Referenser

  1. ^ Gustafsson, Stig. Bollsportens först och störst. Forum 
  2. ^ Fokus uppslagsverk, Sporten 2, Tabeller. Stockholm: Almkvist & Wiksell. 1967 
  3. ^ Lars Bred (3 november 2002). ”Tronföljarna visade klass”. Dagens nyheter. http://www.dn.se/sport/tronfoljarna-visade-klass/. Läst 10 april 2016. 
  4. ^ Stefan Alfelt (5 november 2002). ”'Någon spelare tar nog över efter mig'”. Sportbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/handboll/article10318131.ab. Läst 10 april 2016. 
  5. ^ Drömgrupp i OS-kvalet - aftonbladet.se den 17 februari 2011
  6. ^ Spelprogram för OS-kvalet i Sverige Arkiverad 26 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Sverige klara för OS i London[död länk]
  8. ^ Marie Carlsson (10 april 2016). ”Sverige klart för OS efter galet drama”. Sportbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/handboll/article22604066.ab. Läst 10 april 2016. 
  9. ^ Martin Tolén. ”Lindgren lämnar svenska landslaget”. Aftonbladet 30 augusti 2016. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/handboll/article23428493.ab. 
  10. ^ Lars Grimlund. ”Staffan Olsson: Vi har gjort ett bra jobb”. Dagens Nyheter 16 augusti 2016. http://www.dn.se/sport/os/staffan-olsson-vi-har-gjort-ett-bra-jobb/. 
  11. ^ Nicolinn Nilsson. ”Slutar i landslaget - med en domarattack”. Expressen 14 augusti 2016. http://www.expressen.se/sport/os-1/slutar-i-landslaget--med-en-domarattack/. 
  12. ^ Simon Larsson. ”Tobias Karlsson slutar i svenska landslaget”. Kvällsposten Sport 7 sept 2016. http://www.expressen.se/kvallsposten/sport/tobias-karlsson-slutar-i-svenska-landslaget/. 
  13. ^ Jan Ohlsson. ”Fredrik Petersén slutar i landslaget”. Ystad Allehanda 10 oktober 2016. http://www.ystadsallehanda.se/sport/fredrik-petersen-slutar-i-landslaget/. 
  14. ^ Johan Flinck. ”Mattias Andersson slutar i handbollslandslaget - 18 år efter debuten”. Sportbladet Aftonbladet 28 september 2016. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/handboll/article23607627.ab. 
  15. ^ Flinck, Johan (2016-04-11 ): "Avslöjar: Han tar över landslaget". aftonbladet.se. Läst 16 november 2016.
  16. ^ Flinck, Johan (2016-09-12): "Avslöjar: Andrésson ny förbundskapten". aftonbladet.se. Läst 16 november 2016.
  17. ^ [a b] "Statistik – Svenska Handbollslandslaget". handbollslandslaget.se

Litteratur

  • Handbollboken: Svenska handbollförbundets officiella kalender. Farsta: Svenska handbollförbundet. 1945-. Libris 3681268 

Externa länkar

Företrädare:
Jan Boklöv
Jerringpriset
Sveriges herrlandslag i handboll
1990
Efterträdare:
Pernilla Wiberg
Företrädare:
Ludmila Engquist
Svenska Dagbladets guldmedalj
Sveriges herrlandslag i handboll
1998
Efterträdare:
Tony Rickardsson