Sveriges invandringspolitik

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Svensk politik
Flag of Sweden.svg
Riksdagspartier
Centerpartiet (C)
Kristdemokraterna (KD)
Liberalerna (L)
Miljöpartiet (MP)
Moderaterna (M)
Socialdemokraterna (S)
Sverigedemokraterna (SD)
Vänsterpartiet (V)
Historik och val
Politikområden
Alkoholpolitik
Arbetsmarknadspolitik
Bostadspolitik
Ekonomisk politik
Invandringspolitik
Jordbrukspolitik
Kulturpolitik
Kärnkraftspolitik
Sjukvårdspolitik
Utbildningspolitik
Utrikespolitik
Massmedia
Svensk press
Television i Sverige

Sveriges invandringspolitik eller invandringsreglering är principer för utländska medborgares rätt att bosätta sig i Sverige. Det ingår i det mer övergripande begreppet migrationspolitik (engelska immigration policy) som även innefattar integrationspolitik (kallas också invandrarpolitik). Asylpolitik och flyktingpolitik avser både invandringsreglering och integrationspolitik för asylsökande respektive flyktingar.[1][2]

Sverige tillämpar en reglerad invandring, med ett regelverk som har fastställts av riksdagen och i internationella överenskommelser. Grundläggande författningar är bland annat Utlänningslagen[3] och Utlänningsförordningen[4], samt EU:s gemensamma regler om till exempel fri rörlighet, asyl och arbetskraftsinvandring.[5] Frågorna handläggs inom riksdagen av arbetsmarknadsutskottet och inom regeringen av Justitiedepartementet och Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Ansvarig myndighet för prövning av rätten till utomnordisk invandring är Migrationsverket. Juridisk prövning av verkets beslut görs av Migrationsdomstolarna. Polismyndigheterna och kustbevakningen ansvarar för gränskontroll genom Passkontroll (personkontroll). Kriminalvårdens nationella transportenhet genomför utvisningar och avvisningar på uppdrag av migrationsverket.

Integrationspolitik är ett närliggande politikområde, som i Sverige hanteras även av andra myndigheter såsom arbetsmarknadsverket och ungdomsstyrelsen.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Invandring (blå linje) och utvandring (orange linje) i Sverige per år, 1875–.[6]
Se även Sveriges migrationshistoria

Före 1860-talet[redigera | redigera wikitext]

Romer[redigera | redigera wikitext]

På 1500-talet var det belagt med dödsstraff för manliga romer att uppehålla sig i landet. Den 28 april 1543 får befallningsmannen i Västerås Rasmuss Klott kungens anmaning att jaga en "tattarhop" (det vill säga en grupp ur resandefolket) ut ur landet.[7] År 1576 sände Johan III ut en rundskrivelse till fogdarna i Norrland rörande förvisning av tattarna ur riket. År 1577 stod det i Johan III:s utgående diarium att om "Tatterne" försöker komma in innanför gränserna skulle de hängas allesammans.[8] Vid Riksdagen år 1617 beslutades att landets alla "tattare och zigenare" skulle utvisas. Den 28 juli 1637 kom "Placat om Tatarnes fördrifwande af landet" till stånd. Här meddelades till en början att i Sverige finns "en stor hoop Sikeiner eller Tartare, som i skåcketals omlöpa i provincierne ifrån then ena orten till den andre." Romska kvinnor och barn skulle fördrivas ur landet medan de romska männen skulle man ha rätt att döda. Denna "zigenarstadga" blev trots sin grymma ton inte särskilt uppföljd,[9] och romer började värvas som soldater på 1700-talet.[10][11]

Judar[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet kom ett antal judar till Sverige. Under slutet av 1770-talet tilläts Sveriges första judiska församlingar att bildas i Stockholm och Marstrand. Innan dess hade det förekommit judedop, där judar genom att konvertera till kristendomen blivit fullvärdiga svenska medborgare. Först under Gustav III:s regering gjorde sig en större tolerans gällande. Han gav 1779 sin sanktion åt riksdagens förslag till "allmän religionsfrihet" och i det av Kommerskollegium 27 maj 1782 utfärdade "judereglementet", vilket i huvudsak blev gällande till 1838, medgavs judarna rätt att bosätta sig i Stockholm, Göteborg och Norrköping, att där uppföra synagogor och att sysselsätta sig med vissa särskilt uppräknade borgerliga yrken. Men de förbjöds deltaga i riksdagsmannaval samt ingå äktenskap med andra än sina trosförvanter.[12] Elva år senare, 1849, fick de rätt att vittna i svenska domstolar. Fem år senare, 1854, gavs de rätt att bosätta sig i rikets alla städer. Personer av främmande trosbekännelse (judar och katoliker) hade inte rösträtt till riksdagen, och judar var inte valbara till riksdagen, förrän efter en serie reformer på 1860-talet.[13]

1860-talet - 1945[redigera | redigera wikitext]

Den svenska invandringspolitiken 1860–1917 var oreglerad. Nivåerna på invandringen var så små, att de saknade politiskt intresse. Man behövde varken pass, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd för att bosätta sig i Sverige. Dock kunde man avvisa tiggare, romer och kriminella.[14]

Liksom i andra delar av Europa hade nationalismen börjat ersätta den lutherska religionen som svenskarnas överideologi sedan mitten av 1800-talet, och förenade olika samhällsskikt, politiska ideologier, religiösa inriktningar och landsändar fram till mitten av 1900-talet. Inledningsvis karaktäriserades inte den europeiska nationalismen av främlingsfientlighet.[15] Stämningar av exkluderande nationalism framväxte emellertid under och efter första världskriget, och återspeglades i att en restriktiv immigrationspolitik började tillämpas i Sverige, vilken fastställdes i 1927 års utlänningslag – Sveriges första. År 1937 modifierades utlänningslagen för att förhindra en stor judisk invandring från Tyskland till Sverige, och 1938 meddelade UD viseringsmyndigheterna att tyska judar tillhörde den grupp som Sverige inte ville släppa in i landet, och Sverige (och Schweiz) hade hösten 1938[16] [17] framfört krav att särskilja judars pass från övriga tyskars pass, och hotat att annars stoppa andra tyskar i gränsen. Tyskland började därför att stämpla ett rött "J" i tyska judars pass, de så kallade "J-passen", så att andra länders myndigheter lättare skulle kunna avvisa dem vid gränsen.[16]

Före andra världskriget var invandringen till Sverige mycket blygsam. Bland allmänheten, särskilt nationalistiska akademiker som var rädda om sina arbeten, fanns ändå en stor oro gällande att ta emot de judiska intellektuella flyktingar som i ökande antal flydde från Tyskland, särskilt efter kristallnatten 1938. Krav på restriktioner formulerades, bland annat vid Bollhusmötet Uppsala i februari 1939. För att bemöta oron genomförde socialstyrelsen utlänningsräkningen vid samma tidpunkt, och Regeringen Hansson II beslutade samma månad att avvisa judiska flyktingar. Vid krigsutbrottet fanns omkring 5 000 flyktingar i Sverige, varav cirka 3 000 judar.[16] Sverige tog emot färre flyktingar än till exempel England, Frankrike, Holland och Belgien, även relativt sett.[16] I september 1939 utfärdades i Sverige viseringstvång för alla utomnordiska utlänningar. Med tiden började en insikt om allvarliga förföljelser av judar uppstå i Sverige, vilket successivt ändrade den svenska folkopinionen.[15] Räddningen av de danska judarna genomfördes således av svenskar 1943.

Sverige åtlydde Sovjetunionen och genomförde baltutlämningen 1945, trots de baltiska flyktingarnas självmord, hungerstrejk, självstympning och förväntade bestraffning i Sovjetunionen som landsförrädare.[18]

Mellan 1914 och 1953 var romsk invandring till Sverige förbjuden, vilket betyder att Sveriges gränser var stängda för romska flyktingar under hela andra världskriget och de nazistiska förföljelserna. I socialstyrelsen handbok från 1942 avråddes från att ge mödrahjälp till romer, för att undvika oönskat barnalstrande hos nomadiserande grupper, som uppfattades som asociala.[19][11]

Efterkrigstiden[redigera | redigera wikitext]

Sverige var länge ett av de fattigare länderna i Europa, och först efter andra världskriget ökade välståndet kraftigt. Rekordårens arbetskraftsbrist löstes med arbetskraftsinvandring, bland annat från Finland och Sydeuropa sedan början på 1950-talet. Någon större flyktinginvandring förekom inte förrän i början av 1970-talet, med undantag för mycket begränsad från angränsande länder, samt i samband med Ungernrevolten i oktober-november 1956. Då flydde cirka 8 000 ungrare till Sverige.[20]

De första FN-kvotflyktingarna som togs emot i Sverige var chilenska politiska flyktingar som kom åren efter militärkuppen 1973.[21]

Kalderash-romer hade drabbats av utestängande från samhället och blev tvungna att bo i tält eller i "zigenarläger", från första delen av 1900-talet fram till 1960-talet.[10] Resandefolket, som har funnits i Norden i många hundra år, drabbades av tvångssteriliseringar (baserat på 1934 och 1941 års steriliseringslagar som gällde till 1974), tvångsomhändertaganden av barn samt tvångsassimilation.[10][11]

De katastrofala konsekvenserna av 1930- och 1940-talens aggressiva nationalism i Europa (bland annat fascism) ledde till en motreaktion hos den svenska allmänheten bort från nationalism över huvud taget. Efter andra världskriget har demokratin ersatt nationalism i rollen som landets överideologi.[15] Sedan år 1975 bedriver Sverige en politik som är baserad på integration och har inslag av multikulturalism i praktiken.[22][23] I Sverige innebär detta bland annat ett uttalat övergripande mål att invandrare ska kunna behålla sin kulturella särart och sitt hemspråk snarare än tvingas till till exempel en språklig anpassning för att kunna ta del av det svenska samhällslivet.[källa behövs] Av denna anledning har invandrare med annat modersmål än svenska rätt till bland annat offentligt finansierad tolk/översättning i kontakt med svenska myndigheter [24] och offentligt finansierad hemspråksundervisning för alla barn med annat modersmål än svenska. Liksom till övriga invånare ges även offentligt stöd till etniskt, religiöst, kulturellt eller språkligt enhetliga organisationer.[25][26][27]

1980 och framåt[redigera | redigera wikitext]

Permanenta uppehållstillstånd infördes 1985.[28]

Antal beviljade uppehållstillstånd per år i Sverige 1980-2019 för olika ärendeslag staplade på varandra. Flyktinginvandringen (i blått) är uppbruten på ursprungsland respektive asylskäl i nedanstående båda diagram.[29]
Antal flyktingar och motsvarande per år som beviljades asyl i Sverige 1980-2018 och deras vanligaste medborgarskap staplade på varandra. För perioden 1980–1989 visas konstanta tidsmedelvärden. Annan mätmetod används än i ovanstående och nästa diagram, varför siffrorna skiljer något.[30]

Under andra halvan av 1989 nådde en kortvarig flyktingvåg med 20 000 asylsökande Sverige, främst bulgarienturkar(en),[31] vilket var den dittills största flyktingvågen sedan andra världskriget. I december tog Regeringen Carlsson I Luciabeslutet, att stoppa alla som sökte politisk asyl i Sverige utom FN:s kvotflyktingar samt de med "särskilt starka skyddsbehov". Krigsvägran och flyktingliknande skäl, tidigare humanitära skäl, skulle inte godtas. Reglerna skulle gälla retroaktivt för asylsökande som väntade på besked, med undantag för barnfamiljer som vistats i Sverige i minst ett år. [32]

Beslutet upphävdes av regeringen Bildt 1991, varpå Sverige nåddes av en flyktingvåg från Jugoslaviska krigen. Som mest kom 84 018 asylsökande år 1992.[33]

Sverige anslöt sig till EU år 1994. År 2006 och åren därefter slogs successivt nya rekord i invandringen, med cirka 100 000 nya invandrare per år, till följd av flera faktorer: Irakkriget med många krigsvägrare, en tillfällig asyllag som gällde till juni 2006, ökat antal EU-migranter, samt fortsatt många anhöriginvandrare. (År 2006 invandrade 95 750 till Sverige, eller nästan 1 procent av befolkningens storlek, under år 2007 99 458 och 2008 101 171 personer.[34][35] År 2008 fanns det 562 124 utländska medborgare i Sverige, vilket utgjorde 6,1 procent av befolkningen. Samma år var 1 281 581 personer födda i utlandet; 13,8 procent av befolkningen. Sammanlagt 17,9 procent av befolkningen har fötts utomlands eller har bägge föräldrarna födda i andra länder.[36]

Parallellt med ökad invandring har även utvandringen ökat. Personer som lämnar landet efter att en gång ha invandrat till Sverige kallas "återutvandrare". Av invandrade från de övriga nordiska länderna finns bara omkring hälften kvar i landet efter fem år. Liknande mönster gäller för personer födda inom EU och högt utvecklade länder utanför EU.[37] Återutvandring av personer från europeiska länder utan för EU eller Norden samt länder med låg eller medelhög utvecklingsnivå var nära nog obefintlig enligt SCB år 2011.[38] Antalet utvandrade 2012 var 51 747 personer, varav omkring 70 procent utgjordes av återutvandrande.[39]

Från mitten på 1980-talet ökade det sammanlagda antalet permanenta uppehållstillstånd som beviljades, från en nivå på cirka 14 000 personer 1984 till en topp 1994 på sammanlagt nästan 79 000. Andelen tillstånd som beviljas på grund av EES-avtalet har ökat från cirka 6 000 personer år 1994, cirka 18 000 år 2005, till cirka 17 600 år 2009. Antalet gäststuderande som beviljas uppehållstillstånd har också ökat från cirka 1 000 år 1994, cirka 6 800 år 2005 och till cirka 13 500 år 2009. Under perioden 2000–2005 har årligen omkring mellan 45 000 och 65 000 personer årligen tillerkänts uppehållstillstånd.[40] Under perioden 1982–2001 tog Sverige emot det högsta antalet asylsökande per capita efter Schweiz, av totalt 20 undersökta länder i Europa och Nordamerika.[41]

Den svenska kulturen har sedan andra världskriget utvecklats till att bli mångkulturell, individuell och demokratiskt inriktad. Nya nationalistiska och främlingsfientliga rörelser har successivt vuxit sig starkare sedan 1990-talet, men nationalism har inte haft roll av gemensam värdegrund för Sverige efter andra världskriget.[15]

Mot slutet av 1900-talet var tuberkulos nästan utrotad i Sverige, men efter globalisering, flyktingmottagande och invandring hade sjukdomen börjat öka igen under 2000-talets första årtionde. Ökningen utgjordes i första hand av individer som smittats före sin ankomst till Sverige. Åren 2007-9 noterades en ökning från 497 till 643 fall då fortsatt utlandsfödda från länder på Afrikas horn var överrepresenterade.[42]

Invandringspolitiska regeringsförslag 2004-2015[redigera | redigera wikitext]

Invandringspolitikens regeringsförslag 2004-2015 hade brister i konsekvensanalyser avseende ekonomiska analyser, antal asylsökande och hur förslagen påverkar kommuner, myndigheter och landsting (regioner), enligt Riksrevisionens granskning av 26 propositioner under perioden. Granskningen omfattade både förslag som bedömdes kunna öka inströmningen av asylsökande och förslag som kunde bromsa den. Tre av regeringsförslagen redovisade konsekvenser för kommuner och landsting. Analyser av hur regeringsförslag skulle påverka antalet asylsökande var antingen obefintliga eller så rudimentära att de blev olämpliga som beslutsunderlag. Budgetanalyser saknade oftast förklaringar till hur man kommit fram till siffrorna och vilka bedömningsgrunder siffrorna vilade på. Därigenom kunde remissinstanser ej lämna kvalificerade synpunkter på regeringsförslagen. Hänvisningar till forskningsresultat var ovanliga i förslagen och 20 av 26 saknades osäkerhetsbedömningar och riskanalyser.[43]

Migrationsuppgörelsen 2011[redigera | redigera wikitext]

Migrationsuppgörelsen mellan Alliansen och Miljöpartiet 2011 kom till stånd efter att Alliansen förlorat egen majoritet i riksdagen och syftade politiskt till att förbereda ett längre samarbete med Miljöpartiet samt stänga ute Sverigedemokraterna (SD) från SD:s viktigaste valfråga efter att SD blivit vågmästare. Förändringarna var:[28]

  • Papperslösa vuxna fick rätt till akutsjukvård[28]
  • Papperslösa barn fick vård och skola[28]
  • För barn ändrades begreppet synnerligen ömmande omständigheter till begreppet särskilt ömmande omständigheter. Syftet var att barn utan uppehållstillstånd som var svårt sjuka eller vistats länge i Sverige lättare skulle få uppehållstillstånd.[28]

Dessa frågor hade tidigare[när?] drivits av Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.[28]

2015 och framåt[redigera | redigera wikitext]

År 2015 sökte mer än 163 000 människor asyl i Sverige, som en del av den stora flyktingströmmen till Europa från bland annat krigets Syrien.[44] 81 procent av de asylsökande år 2015 saknade giltiga identitetshandlingar. Cirka hälften från ifrån Syrien och nästan alla Afghanistan (99 procent) och Somalia saknade identitetshandlingar.[45]

Under den stora ökningen av asylsökande under hösten 2015 bedömde Polismyndigheten att majoriteten tagit sig till landet med hjälp av människosmugglare, till ett pris på flera hundra tusen kronor per individ.[46]

Flyktingarna välkomnades inledningsvis av statsminister Stefan Löfven. En mängd statliga myndigheter, kommuner och landsting arbetade med att ta emot de många människor som kom, och civilsamhället ställde upp med sängplatser, soppkök och klädinsamlingar.[47][48][49]

Den 12 november 2015, efter ett snabbt ökat och intensivt asyltryck införde Sverige tillfälliga inre gränskontroller motiverat, av statsminister Stefan Löfven, i första hand av ett ökat terrorhot.[50] En rad andra länder införde under samma period id- och gränskontroller.[46]

Den 24 november 2015 meddelade regeringen (socialdemokraterna och miljöpartiet) att det behövdes ett ”andrum” och att den svenska lagstiftningen om rätten till asyl tillfälligt behövde anpassas till minimikrav enligt internationell rätt. På en presskonferens meddelade de en migrationsöverenskommelse som innebar reglerade gränser för att kraftigt minska antalet asylsökande till Sverige och restriktivare regler för familjeåterförening. Till skillnad mot tidigare skulle asylsökande få temporära uppehållstillstånd istället för permanenta.[49][51][52] Ministrarna Anders Ygeman och Morgan Johansson följde upp skärpningen med att, i januari 2016, deklarera att upp till hälften av de asylsökande beräknades få nej på sina ansökningar.[53][54]

Lagen om reglerade gränser behandlades rekordsnabbt av riksdagen och antogs den 21 december 2015 och motiverades med ”allvarlig fara för den allmänna ordningen”. Lagrådet, som har till uppgift att granska nya lagar och deras förenlighet med grundlagar och tidigare lagar, var mycket kritiskt och påpekade att lagen byggde på otillräcklig analys och att varken Lagrådet eller andra remissinstanser hade fått rimlig tid på sig att ta ställning till lagförslaget. Det finnas risk, påpekade Lagrådet, att den nya lagen stod i strid mot andra svenska lagar.[55] Lagen antogs av riksdagen och den 4 januari 2016 infördes ID-kontroll för alla som passerade gränsen från Danmark, och antalet flyktingar som sökte asyl i Sverige minskade drastiskt.[56]

2016[redigera | redigera wikitext]

I mars 2016 rapporterade Sveriges Radio att det i och med det stora antalet flyktingar kom allt fler vuxna analfabeter till Sverige. Regeringen gav därför Skolverket i uppdrag att ta fram skolmaterial till kommunalt skolarbete med analfabeter.[57]

Sommaren 2016 beslutade Högsta Förvaltningsdomstolen att personer som bor i Sverige men saknar uppehållstillstånd inte ska få barnbidrag till sina barn, även om barnen är födda i Sverige och föräldrarna har arbetat och betalat skatt i många år i Sverige.[58]

Sommaren 2016 antog Riksdagen den aviserade tillfälliga lagen om begränsning av asylrätten. Begränsningar infördes i anhöriginvandringen och uppehållstillstånden till flyktingar blev tidsbegränsade.[59] Av dem som sökte asyl under hösten 2015 hade 50 595 personer ännu inte fått beslut i asylfrågan i januari 2017. Av dem var 16 627 ensamkommande barn. Av dem som väntade på beslut hade 40 492 personer ännu inte fått påbörja sin asylutredning i januari 2017. Av dem var 14 933 ensamkommande barn.[49]

2017[redigera | redigera wikitext]

Sedan februari 2017 kan statlig ersättning utbetalas till personer som har fått längre uppehållstillstånd än 1 år till följd av verkställighetshinder mot tvångsavvisning.[60][61]

Myndighetssamarbete med Marocko (2017 - )[redigera | redigera wikitext]

År 2017 inleddes ett samarbete mellan Sverige och Marocko så att svenska polisen och Migrationsverket kunde identifiera medborgare i Marocko med hjälp av Marockos fingeravtrycksregister. Därefter började Marocko ta emot sina medborgare efter att de utvisats dit. Mellan början av 2017 och januari 2018 skickades 450 personers uppgifter till Marocko och 75 procent kunde identifieras. Av de som uppgett att de var under 18 år var detta oriktigt i 90 procent av de undersökta fallen.[62]

Gymnasielagarna 2017 och 2018[redigera | redigera wikitext]

2017 antogs en lag om att vissa ungdomar som sökt asyl som ensamkommande barn skulle få tillfälliga uppehållstillstånd för studier.[63] Den kom att omfatta under 200 personer.

I början av 2018 presenterade regeringen (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) ett nytt lagförslag om att ge tillfälliga uppehållstillstånd för gymnasiestudier till en del av dem som fått avslag på sina asylansökningar men inte utvisats. Bland bland annat skulle man ha sökt asyl som ensamkommande barn senast 24 november 2015, ha fyllt 18 under en handläggningstid på minst 15 månader och sedan fått avslag. Uppehållstillståndet omprövas efter 13 månader och förlängs om godkända studier påbörjats. Efter studierna kan självförsörjande få permanent uppehållstillstånd.[64]

Den nya lagen fick kritik från många remissinstanser, däribland Lagrådet, som kritiserade lagens utformning för låg kvalité som gjorde den olämplig att tillämpa.[65] Efter en kort beredningstid och kort remisstid antogs regeringens lagförslag i riksdagen med stöd av Centerpartiet och Vänsterpartiet. Detta var första gången Centerpartiet röstade emot de övriga partierna i Alliansen.[66] Migrationsdomstolen i Malmö underkände lagen på grund av att lagtexten om sänkta krav på identitetsbevis gjorde den omöjlig att tillämpa[66], en dom som upphävdes av Migrationsöverdomstolen varefter lagen tillämpades.[67][68]

Inledningsvis antogs att 2018 års gymnasielag skulle omfatta c:a 9000 personer, mestadels afghaner.[69] Siffror från april 2019 visar att det då var cirka 6 400 personer som fått uppehållstillstånd med hänvisning till gymnasielagen, medan 2 800 fått avslag och 2 400 fortfarande väntade på besked.[70] Hösten 2019 började det göras omprövningar. Sveriges kommuner och landsting (SKL) kritiserade då lagen för att vara svårtolkad och rekommenderade en översyn.[71][72][73]

2018[redigera | redigera wikitext]

I maj 2018 förlängde regeringen gränskontrollerna med hänvisning till den allmänna ordningen och säkerhetsläget.[74]

2019[redigera | redigera wikitext]

Sommaren 2019 förlängdes den tillfälliga begränsningslagen i ytterligare två år.[75]

2020[redigera | redigera wikitext]

Tiotusentals flyktingar och migranter som befann sig i Turkiet försökte i februari 2020 ta sig in i EU, men stoppades vid den grekiska gränsen. Alla svenska riksdagspartier utom vänsterpartiet och miljöpartiet stödde Greklands beslut att inte släppa in dem för att söka asyl.[76] Finansminister Magdalena Andersson uppmanade dem att söka sig till andra länder än Sverige, eftersom integrationen inte fungerade vare sig före eller efter hösten 2015 och att Sverige inte kan ha ett större asylmottagande än landet klarar av att hantera.[77] Moderaterna spred uppmaningen "Stärk gränsen" med bilder av ledande företrädare som gränsvakter[78], och Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson åkte till Turkiet och delade ut flygblad med texten "Sverige är fullt".[79]

Ärendeslag[redigera | redigera wikitext]

Adoptivbarn[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Adoption i Sverige

Antalet utländska adoptioner i Sverige har minskat kraftigt under åren, från 1 141 barn år 1984 till 72 år 2018.[29]

Internationella studenter[redigera | redigera wikitext]

EES-avtalet och EU-migranter[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: EU-migrant

Eftersom Sverige är medlem i Europeiska unionen och deltar i Schengensamarbetet får personer inifrån EU och Schengen vistas i Sverige upp till 3 månader utan tillstånd. För att kunna stanna längre kan myndigheter kräva att man kan försörja sig själv. Svenska polisen får inte genomföra passkontroll på inresande eller utresande från dessa länder (annat än beslutat av regeringen vid särskilda situationer). De kan däremot vid trafikkontroller kräva att få veta personers medborgarskap och identitet.[källa behövs]

Anhöriginvandring[redigera | redigera wikitext]

Anhöriginvandring har tidigare varit den största andelen av invandringen till Sverige. I juni 2016 antog riksdagen en ny lag som är tänkt att vara tillfällig och som inskränker asylinvandrares möjlighet till anhöriginvandring. Försörjningskrav ställs på flyktingar och skyddsbehövande för att få ta hit anhörig, vilket avser make/maka/partner/sambo och barn under 18 år. Undantag från försörjningskravet gäller ifall invandraren är under 18 år eller ifall invandraren ansöker inom 3 månader efter att den fått uppehållstillstånd.[80]

Arbetskraftsinvandring[redigera | redigera wikitext]

I december 2008 lättades reglerna för arbetskraftsinvandring.[81] Tidigare krävdes medbestämmande av arbetsmarknadens organisationer, fackföreningar (vars medlemmar har ett ekonomiskt intresse av att hålla arbetskraftsinvandringen nere för att lönenivåerna inte skall sjunka som följd av ökad konkurrens om arbetstillfällen[82]) och näringslivsorganisationer (med motsatt ekonomiskt intresse till fackföreningarna), och hänsyn till arbetsmarknadsläget. Nuvarande krav är att arbetet skall vara varaktigt och vitt (ej svartarbete) hos en skötsam arbetsgivare.

Asylsökande[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Asylsökande

I väntan på beslut får asylsökande ett litet bidrag enligt Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) som är lägre än försörjningsstödet. De får rätt till en identitetshandling i form av ett LMA-kort.

Flyktingar[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Flykting § Sverige
Flyktingars asylskäl över tid. Antal flyktingar och motsvarande per år som beviljats asyl i Sverige 1987–2018 uppdelade på olika asylskäl staplade på varandra. Asylskäl som har varit mest vanliga under hela perioden visas längst ned.[29]

Enligt svensk lag är en asylsökande en flykting ifall den uppfyller svensk lag, EU eller flyktingkonventionens definition. Detta innefattar den som har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp.[83] Tidigare fick flyktingar permanenta uppehållstillstånd och sedan juni 2016 får flyktingar tillfälliga uppehållstillstånd i 3 år. Uppehållstillståndet kan förlängas ifall skyddsskäl återstår alternativt gå över till ett permanent uppehållstillstånd ifall personen kan försörja sig själv.[84]

Nyanlända är flyktingar (som har fått uppehållstillstånd) som har rätt till etableringsersättning.

Verkställighetshinder mot tvångsavvisning[redigera | redigera wikitext]

Ensamkommande barn och unga[redigera | redigera wikitext]

Kvotflyktingar[redigera | redigera wikitext]

Kvotflyktingar är flyktingar som via FN:s flyktingorgan UNHCR får vidarebosätta sig i Sverige. Flyktingarna väljs ut av UNHCR och varje land väljer själva hur många de vill ta emot. Kvotflyktingar bedöms vara särskilt utsatta för förföljelse på grund av ras, nationalitet eller annan utsatt samhällsgrupp och flygs ofta direkt från krisområdenas närhet till vidarebosättningslandet. Sverige tog 2015 emot 1900 kvotflyktingar.[85] I Sverige får kvotflyktingar permanent uppehållstillstånd.

Alternativt och övriga skyddsbehövande[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Skyddsbehövande

Alternativt och övriga skyddsbehövande är de asylsökande som inte lever upp till definitionen för en flykting men som enligt EU-regler eller svensk lag ändå har rätt till asyl. Detta gäller de som löper risk för att straffas med döden, utsättas för kroppsstraff eller löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt (EU-regler). Eller de som inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt, fruktan för allvarliga övergrepp eller miljökatastrof (svensk lag).[83] Alternativt och övriga skyddsbehövande får efter juni 2016 tillfälliga uppehållstillstånd i 13 månader. Uppehållstillståndet kan förlängas ifall skyddsskäl återstår alternativt gå över till ett permanent uppehållstillstånd ifall personen kan försörja sig själv.[84]

Synnerligen ömmande omständigheter[redigera | redigera wikitext]

Personer som inte är flyktingar eller skyddsbehövande, men som har andra starka skäl att få stanna i Sverige, kunde tidigare få uppehållstillstånd med stöd av utlänningslagens bestämmelse om synnerligen ömmande omständigheter. Det gällde till exempel den som led av någon livshotande sjukdom som inte kunde behandlas i hemlandet, eller den som befunnit sig länge i Sverige och hunnit vänja sig. Efter juni 2016 delas inte uppehållstillstånd ut enligt dessa kriterier, annat än om utvisning av den asylsökande strider mot svenskt konventionsåtagande.[80]

Krigsvägrare[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Krigsvägrare

Illegal invandring[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Papperslös

Riksdagspartiers ståndpunkter[redigera | redigera wikitext]

Innan migrationskrisen 2015[redigera | redigera wikitext]

Samtliga partier i Sveriges riksdag, utom Sverigedemokraterna, beskrev innan riksdagsvalet 2014, migrationskrisen i Europa och migrationsöverenskommelsen i oktober 2015, sin invandringspolitik som "generös".[86][87][88][89][90][91][92] Det fanns dock skillnader mellan de politiska partierna: Moderaterna ville ställa vissa krav för anhöriginvandring, som sannolikt skulle minska denna, samtidigt som man förespråkade fri arbetskraftsinvandring.[93] Vänsterpartiet ville öka anhörig-, flykting- och humanitärinvandringen, men ville ha vissa restriktioner för arbetskraftsinvandringen.[94][95] Miljöpartiet och talespersoner för centern hade en vision om fri migration i världen.[96][97][98]

Sverigedemokraterna har tagit invandringspolitik som en profilfråga, de vill kraftigt begränsa invandringen, men vill också satsa mindre i sina budgetförslag än övriga partier på integration av personer som har fått uppehållstillstånd i Sverige.

I ett uppmärksammat tal inför valet 2014 och den annalkande migrationskrisen vädjade Fredrik Reinfeldt till svenska folket: "Öppna era hjärtan".

Sedan 2015[redigera | redigera wikitext]

I Riksdagens omröstningar sedan 2015 har Vänsterpartiet konsekvent röstat för de förslag som varit för en öppnare migrationspolitik och även lagt egna förslag om amnesti för ensamkommande ungdomar. Sverigedemokraterna och Moderaterna har konsekvent drivit en motsatt linje, medan övriga partier ibland har stött mer restriktiv lagstiftning och ibland röstat för lagförslag som öppnar för utökade möjligheter till uppehållstillstånd.[59][63][64][99]

Opinion[redigera | redigera wikitext]

SOM-institutet[redigera | redigera wikitext]

Svenska folkets inställning till flyktingmottagande blev generellt mindre negativ sedan början på 1990-talet fram till 2015, men antalet negativa ökade år 2016 efter flyktingkrisen enligt SOM-institutets undersökningar. Emellertid har det under hela perioden varit avsevärt fler negativa än positiva (fler tycker att förslaget att ta emot färre flyktingar är bra än de som tycker det är ett dåligt förslag).

Undersökningen visar att svenskar som instämmer i påståendet "Ta emot färre flyktingar i Sverige" minskade från 61 procent år 1990 (65 procent 1992[100]) till 45 procent 2009, samtidigt har de som inte instämmer ökat från 17 procent till 26 procent.[101]

Undersökningen år 2015 visade att 40 procent stödde förslaget att ta emot färre flyktingar medan 37 procent var emot.[102]

Undersökningen år 2017 visade en mer negativ allmän inställning till flyktingar där 52 procent stödde förslaget ta emot färre flyktingar medan 24 procent var av motsatt uppfattning.[102] Bland vänster- och miljöpartister var 13 procent för förslaget, socialdemokrater 42 procent, moderater 64 procent och sverigedemokrater 96 procent. Enligt statsvetenskapsprofessor Henrik Ekengren Oscarsson innebär detta en ökad polarisering i politiken och att frågan blir viktigare för väljares partisympatier.[102]

Mångfaldsbarometern[redigera | redigera wikitext]

Kvinnor har under alla år som Mångfaldsbarometer-undersökningara gjorts haft en mer positivt syn på mångfald än män, men 2016 sågs en förändring där även kvinnors attityder blivit mer negativ. Gällande mångfald ur ett religionsperspektiv är kvinnors attityd nästan lika negativ som mäns. i Attityderna till att underlätta för mångkultur blev mer negativa bland medelålders och äldre män efter flyktingkrisen, enligt Mångfaldsbarometern, som utförs vid Högskolan i Gävle. Den visade 2016 att:[103][104]

  • 64 procent av svenskarna är positiva till att det i samhället finns människor med annan bakgrund och kultur än den svenska, en minskning med tio procentenheter jämfört med 2014 då föregående undersökning gjordes.
  • Runt 43 procent av befolkningen anser att män från Mellanöstern utgör en fara för Sveriges kultur, 21 procent ansåg detta om män ifrån Afrika, 4 procent ansåg detta om män ifrån Europa 2 procent ansåg detsamma om män ifrån Norden. 38 procent ansåg inte att män ifrån någon världsdel utgör en fara.[105]
  • 38 procent anser att människor ifrån Mellanöstern inte klarar av att integreras i Sveriges kultur och 26 procent anser detsamma om människor från Afrika. 38 procent ansåg att det inte fanns någon världsdel vars människor inte kan integrera sig.[105]
  • 55 procent av de tillfrågade instämmer i att ”Alla människor med utländsk bakgrund som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egna befolkning”, en minskning med 22 procentenheter jämfört med 2014.
  • Kvinnor hade åren 2005–2015 en mer positiv syn än män på mångfald, dock märktes en förändring år 2016 där kvinnors syn blivit mindre positiv än tidigare.
  • Nästan hälften hävdar att alla religioner inte har samma värderingar och de särskiljer framförallt islam.
  • Hälften av de som tillfrågats uppfattar stora olikheter mellan den svenska kulturen och kulturer från Afrika och Mellanöstern. Människor från dessa länder anses vara svåra att integrera i samhället.
  • Erfarenheter av att ha kollegor med utländsk bakgrund på arbetsplatsen eller i skolan är goda hos 70 procent av befolkningen och stabila över tid. Ju högre utbildning man har desto bättre är erfarenheterna.

Med studiens urval på 674 personer år 2016 låg felmarginalen på runt 4 procentenheter.[104]

Fler undersökningar[redigera | redigera wikitext]

Liknande resultat visas i DN/Ipsos väljarundersökning,[106] Statistiska centralbyråns (SCB) valundersökningar och SIFO:s undersökningar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Myndigheter och Institutioner[redigera | redigera wikitext]

Statistik och forskning[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”invandringspolitik - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/invandringspolitik. Läst 5 november 2019. 
  2. ^ Regeringens webbplats, Migrations- och asylpolitik Arkiverad 11 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Utlänningslagen, 2005:76 Arkiverad 21 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Utlänningsförordningen, 2006:97 Arkiverad 21 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Migrationsverkets webbplats, avsnittet om EU och migration Arkiverad 25 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ "Befolkningsutvecklingen i riket efter kön. År 1749 - " SCB på "Hitta statistik"
  7. ^ Etzler, sid 47
  8. ^ Etzler, sid 50
  9. ^ Etzler, sid 68–69
  10. ^ [a b c] SvD (23 september 2013). ”Romernas mörka historia i Sverige”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/romernas-morka-historia-i-sverige. 
  11. ^ [a b c] Regeringskansliet, Arbetsmarknadsdepartementet (2014). Den mörka och okända historien: vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet. Fritze. ISBN 9789138240793. OCLC 897117350. https://www.regeringen.se/contentassets/eaae9da200174a5faab2c8cd797936f1/den-morka-och-okanda-historien---vitbok-om-overgrepp-och-krankningar-av-romer-under-1900-talet-ds-20148. Läst 12 oktober 2019 
  12. ^ Judar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
  13. ^ Eskil Olán (30 mars 1924). ”Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige”. runeberg.org. sid. 185. http://runeberg.org/eojpsm/0185.html. 
  14. ^ Lundh, Christer & Ohlsson, Rolf (1994). Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring. sid. 12 
  15. ^ [a b c d] Per Höjeberg, "Svensk identitet och nationalism i ett historiskt perspektiv", SO-rummet, 2015-09-02, version från 2018-01-13
  16. ^ [a b c d] SOU 2005:56, sid. 106-107. via Internet Archive. Åtkomst den 15 april 2018.
  17. ^ "Ett 'J' i alla tyska judars pass", levandehistoria.se. Åtkomst den 15 april 2018.
  18. ^ ”baltutlämningen - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/baltutl%C3%A4mningen. Läst 6 oktober 2019. 
  19. ^ Socialstyrelsen (1942), Handbok för mödrahjälpsverksamheten, med råd och anvisningar av Kungl. Socialstyrelsen, sid 23
  20. ^ Pernilla Ståhl (23 oktober 2006). ”Ungern -56 kunde ha slutat lyckligare”. Svenska dagbladet. https://www.svd.se/ungern-56-kunde-ha-slutat-lyckligare. Läst 5 februari 2017. 
  21. ^ Camacho Padilla, Fernando. ”La solidaridad sueca con Chile durante el gobierno de la Unidad Popular y el régimen militar. Características principales y estrategias políticas” (på spanska). https://www.academia.edu/26091930/Chapter_La_solidaridad_sueca_con_Chile_durante_el_gobierno_de_la_Unidad_Popular_y_el_r%C3%A9gimen_militar._Caracter%C3%ADsticas_principales_y_estrategias_pol%C3%ADticas. Läst 22 april 2019. 
  22. ^ ”Multiculturalism and Swedish Immigration”. Society for the Study of Emerging Adulthood (SSEA) 7th Biennal Conference, 15 October, Miami, FL. Göteborgs Universitet - Psykologiska institutionen. http://www.gu.se/english/research/publication?publicationId=224427. Läst 21 februari 2017. 
  23. ^ Dahlström, Carl (2004). Nästan välkomna - Invandringspolitikens retorik och praktik. Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet 
  24. ^ 8 § FL
  25. ^ Koopmans, Ruud (2008) (på engelska) (pdf). Tradeoffs between Equality and Difference Immigrant Integration, Multiculturalism, and the Welfare State in Cross-National Perspective. Journal of Ethnic and Migration Studies, Volume 36. Wissenschaftszentrum Berlin für Sozialforschung (WZB) Social Science Research Center Berlin. sid. 9-13. doi:10.1080/13691830903250881. http://www.informaworld.com/smpp/content~db=all~content=a916027729. ”Sweden chose the opposite direction and argued that integration could best be achieved by granting immigrants easy access to full citizenship rights, security of residence even in the case of welfare dependence or conviction for crimes, and state support and protection for their languages, cultures, and ethnic organizations and institutions.” [död länk]
  26. ^ ”Betänkande 1997/98:SfU6 Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik”. Sveriges riksdag. http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3322&rm=1997/98&bet=SfU6. ”Som utskottet redan understrukit innebär den målsättningen även rätten att vara olik, vilket kan betyda till exempel rätten att bevara och utveckla sin språkliga, kulturella eller etniska särart i den utsträckning man själv önskar.” 
  27. ^ Anna-Greta Leijon, red (pdf). Jämlikhet, valfrihet, samverkan (prop. 1975:26). sid. 60. ISSN 1866-0614. http://www.riksdagen.se/debatt/visadok.aspx?spc=obj&guid=901a899e-1277-496b-9552-e70bcf5c3783. Läst 20 november 2009. ”Invandrar- och minoritetspolitiken bör syfta till att ge medlemmar av språkliga minoritetsgrupper möjlighet att inom ramen för en intressegemenskap, som omfattar hela det svenska samhället, ge uttryck för en egen språklig och kulturell identitet.”. 
  28. ^ [a b c d e f] ”Kan lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand fixa lärarbristen? - Ekots lördagsintervju”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. sid. Migrationsuppgörelsen 2011 behandlas från cirka 41:30 och framåt i ljudupptagningen. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/821535?programid=3071. Läst 13 oktober 2019. 
  29. ^ [a b c] ”Beviljade uppehållstillstånd översikter”. www.migrationsverket.se. https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Beviljade-uppehallstillstand-oversikter.html. Läst 20 juni 2019. 
  30. ^ ”Beviljade uppehållstillstånd asyl 1980–2014”. www.migrationsverket.se. https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Asyl.html. Läst 20 juni 2019. 
  31. ^ Hillgren, Johanna (5 december 2009). ”20 år sedan bulgarienturkarna kom”. hn.se. http://www.hn.se/1.3432508. 
  32. ^ Delling, Hannes (15 december 2015). ”Luciabeslutet 1989 – när flyktingkris blev krutdurk”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/mytomspunnet-luciabeslut-stangde-inte-sveriges-grans. Läst 12 oktober 2019. 
  33. ^ ”Asylrekord slås snart”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/1kxzJG. Läst 12 oktober 2019. 
  34. ^ ”SCB Befolkningsstatistik 2008”. Arkiverad från originalet den 28 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090228065342/http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____231104.aspx. Läst 22 november 2009. 
  35. ^ SCB (2009). Befolkningsutveckling; födda, döda, in- och utvandring, gifta, skilda 1749 - 2007 Arkiverad 23 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Statistiska Centralbyrån.
  36. ^ SCB (2009). Befolkningsstatistik i sammandrag 1960 - 2008 Arkiverad 4 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Statistiska Centralbyrån.
  37. ^ ”Återutvandring efter tid i Sverige”. SCB. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140802031608/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningsframskrivningar/Befolkningsframskrivningar/14498/14505/Behallare-for-Press/Aterutvandring-efter-tid-i-Sverige/. Läst 16 september 2014. 
  38. ^ ”Återutvandring efter tid i Sverige (PDF)”. BE52 - Bakgrundsmaterial om demografi, barn och familj. Statistiska Centralbyrån. 16 september 2011. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/befolkningsframskrivningar/pong/publikationer/aterutvandring-efter-tid-i-sverige/. Läst 13 oktober 2019. 
  39. ^ ”Utvandringen till Irak ökar”. SCB. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Utvandringen-till-Irak-okar/. Läst 17 september 2014. 
  40. ^ ”Beviljade uppehållstillstånd 1980–2009”. Migrationsverket, tillståndsstatistik. Arkiverad från originalet den 31 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100331070401/http://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004203/tabs1.pdf. Läst 15 november 2010. 
  41. ^ Hatton, Timothy J. & Jeffrey Williamson (2004). Refugees, Asylum Seekers and Policy in EuropeNoia 64 mimetypes pdf.png PDF. IZA Discussion Paper No. 1230, Bonn: The Institute for the Study of Labor (IZA).
  42. ^ ”Läkartidningen”. www.lakartidningen.se. Arkiverad från originalet den 12 juni 2018. http://web.archive.org/web/20180612142114/https://lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=15732ark. Läst 11 juni 2018. 
  43. ^ ”Bristande konsekvensanalyser inför migrationspolitiska propositioner”. Riksrevisionen. Arkiverad från originalet den 3 december 2017. https://web.archive.org/web/20171203101942/https://www.riksrevisionen.se/sv/OM-RIKSREVISIONEN/Pressrum1/Nyheter1/2017/Bristande-konsekvensanalyser-infor-migrationspolitiska-propositioner/. Läst 9 november 2019. 
  44. ^ ”Migrationsverkets årsredovisning 2015 (pdf)”. sid. 19-21. https://www.migrationsverket.se. Läst 20 juni 2019. 
  45. ^ Mårtensson, Ronja (4 januari 2016). ”Åtta av tio flyktingar saknar id-handlingar”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/manga-flyende-saknar-id-handlingar. Läst 14 oktober 2019. 
  46. ^ [a b] ”Myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet 2018-2019” (PDF). Polismyndigheten. sid. 8. https://polisen.se/siteassets/dokument/organiserad_brottslighet/myndighetsgemensam-lagesbild-2018-2019.pdf. Läst 23 december 2019. 
  47. ^ ”Här anländer flyktingarna till centralen”. StockholmDirekt. 14 september 2015. https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/har-anlander-flyktingarna-till-centralen/aRKoin!jfEZDLqd5kNoSW7SOKuqyQ/. Läst 20 juni 2019. 
  48. ^ ”Tal av statsminister Stefan Löfven vid manifestationen för flyktingar, Medborgarplatsen 6 september 2015”. Regeringskansliet. 6 september 2015. https://www.regeringen.se/tal/2015/09/tal-av-stefan-lofven-vid-manifestationen-for-flyktingar-den-5-september/. Läst 20 juni 2019. 
  49. ^ [a b c] Antemar, Gudrun. Att ta emot människor på flykt. Sverige hösten 2015. SOU 2017:12. sid. 17–23. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/03/sou-201712/. Läst 2 juli 2019 
  50. ^ ”Fler insatser för att motverka terrorism”. Regeringskansliet. 19 november 2015. http://www.regeringen.se/artiklar/2015/11/fler-insatser-for-att-motverka-terrorism/. Läst 28 november 2015.  (P.M. Nilsson frågar Stefan Löfven)
  51. ^ ”Gov't: Sweden's Aliens act to be adapted to EU's minimum levels”. Radio Sweden. 24 november 2015. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=6310138. Läst 20 juni 2019. 
  52. ^ ”Regeringen stramar åt migrationspolitiken”. Sveriges Radio, Ekot. 24 november 2015. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6309968. Läst 27 juni 2019. 
  53. ^ ”Ygeman: Uppemot 80.000 asylsökande kan utvisas”. SVT Nyheter. 27 januari 2016. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tiotusentals-asylsokande-ska-avvisas. Läst 20 juni 2019. 
  54. ^ ”Asylsökande ska utvisas snabbare”. Aftonbladet. 2 februari 2016. https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/a/7lx9QW/asylsokande-ska-utvisas-snabbare. Läst 20 juni 2019. 
  55. ^ ”Lagrådets svar på regeringens förslag om ID-kontroller”. migrationsinfo.se. 20 april 2016. http://www.migrationsinfo.se/lagradets-svar-pa-regeringens-forslag-om-id-kontroller/. Läst 20 juni 2019. 
  56. ^ ”Tillfälliga id-kontroller på gränsen till Danmark”. migrationsinfo.se. 29 april 2016. https://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/granskontroller/. Läst 20 juni 2019. 
  57. ^ Radio, Sveriges. ”I Kista kommer analfabeter snabbare i läsning - Migration - Radio Sweden på svenska”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=6384980. Läst 4 november 2019. 
  58. ^ Lunneborg, Rolf (17 juni 2016). ”Staten stoppar hennes barnbidrag”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/staten-stoppar-hennes-barnbidrag. Läst 11 november 2019. 
  59. ^ [a b] ”Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Socialförsäkringsutskottets betänkande 2015/16:SfU16”. Sveriges Riksdag. 21 juni 2016. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/tillfalliga-begransningar-av-mojligheten-att-fa_H301SfU16. Läst 2 oktober 2019. 
  60. ^ Rätt till statlig ersättning Arkiverad 23 april 2017 hämtat från the Wayback Machine., Migrationsverket
  61. ^ Ersättning för vissa individer med verkställighetshinder, Sveriges kommuner och landsting, 2017-02-28
  62. ^ Ljungberg, Anders; Axelsson, Staffan (22 januari 2018). ”Nytt samarbete gör att fler marockaner utvisas”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6865710. Läst 14 oktober 2019. 
  63. ^ [a b] [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/kompletteringar-av-den-tillfalliga-lagen-for_H401SfU19 ”Kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå. Socialförsäkringsutskottets betänkande 2016/17:SfU”]. Sveriges Riksdag. 3 maj 2017. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/kompletteringar-av-den-tillfalliga-lagen-for_H401SfU19. Läst 2 oktober 2019. 
  64. ^ [a b] ”Extra ändringsbudget för 2018 - Ny möjlighet till uppehållstillstånd. Finansutskottets betänkande 2017/18:FiU49”. Sveriges Riksdag. 7 juni 2018. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/extra-andringsbudget-for-2018---ny-mojlighet-till_H501FiU49. Läst 2 oktober 2019. 
  65. ^ ”Lagrådet sågar nytt förslag för ensamkommande”. Svenska Dagbladet. 28 mars 2018. https://www.svd.se/lagradet-avstyrker-forslag-om-ensamkommande. Läst 13 november 2019. 
  66. ^ [a b] Knutson, Mats (6 juli 2018). ”Sensationellt bakslag för regeringen”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sensationellt-bakslag-for-regeringen. Läst 13 oktober 2019. 
  67. ^ ”De 9 000 ensamkommande afghanerna – vilka är de egentligen?”. Expressen. 18 maj 2018. https://www.expressen.se/nyheter/qs/de-9-000-afghanerna--vilka-ar-de-egentligen/. Läst 17 oktober 2019. 
  68. ^ ”Dom från Migrationsöverdomstolen: Den s.k. gymnasielagen får tillämpas”. Kammarrätten i Stockholm. 25 september 2018. Arkiverad från originalet den 21 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190621214150/http://www.kammarrattenistockholm.domstol.se/Om-kammarratten-/Nyheter-och-pressmeddelanden/Dom-fran-Migrationsoverdomstolen-Den-sk-gymnasielagen-far-tillampas/. Läst 21 juni 2019. 
  69. ^ ”9000 ensamkommande föreslås få ny chans”. Aftanbladet. 30 januari 2018. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/On3Rl3/9000-ensamkommande-foreslas-fa-ny-chans. Läst 20 oktober 2019. 
  70. ^ ”Unga som fått uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen - lägesrapport maj 2019” (pdf). Socialstyrelsen. 4 juni 2019. sid. 3. https://www.kunskapsguiden.se/barn-och-unga/Kunskapsstod/lagesrapporter/Sidor/Unga-som-fatt-uppehallstillstand-enligt-nya-gymnasielagen-lagesrapport-maj-2019.aspx. Läst 17 oktober 2019. 
  71. ^ ”Översyn av gymnasielagen kan inte vänta”. Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2019 10 17. https://skl.se/tjanster/press/sklidebatten/debattartiklar/debattartiklar/oversynavgymnasielagenkanintevanta.29737.html. Läst 2019 10 23. 
  72. ^ Anders Knape (17 oktober 2019). ”SKL: En översyn av gymnasielagen kan inte vänta”. Dagens samhälle. https://www.dagenssamhalle.se/debatt/skl-en-oversyn-av-gymnasielagen-kan-inte-vanta-29712?fbclid=IwAR3vEKhm2OBo4P6pYQ9sUmtxo1gfcIiOol_TmzD8pzKcR-LuuFYlhEYhql8. Läst 17 oktober 2019. 
  73. ^ ”SKL: ”Gymnasielagen har kortslutit sig själv””. Expressen. 20 oktober 2019. https://www.expressen.se/nyheter/skl-gymnasielagen-har-kortslutit-sig-sjalv/. Läst 20 oktober 2019. 
  74. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (3 maj 2018). ”Gränskontroller vid inre gräns förlängs”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/05/granskontroller-vid-inre-grans-forlangs/. Läst 13 november 2019. 
  75. ^ ”Ja till att förlänga den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd (SfU26)”. Sveriges Riksdag. 18 juni 2019. https://www.riksdagen.se/sv/debatter-och-beslut/. Läst 20 juni 2019. 
  76. ^ ”Flykten till Europa: Svenska politiker stödjer Greklands stängda gräns”. Svenska Dagbladet. 4 mars 2020. https://www.svd.se/svenska-politiker-stodjer-greklands-stangda-grans. Läst 12 mars 2020. 
  77. ^ ”Magdalena Andersson: Sök er till annat land”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/5V6xz1. Läst 11 mars 2020. 
  78. ^ ”Kraftig kritik mot moderattopparnas bilder – företrädarna vill inte intervjuas”. Resumé. 3 mars 2020. https://www.resume.se/kommunikation/pr/kraftig-kritik-mot-moderattopparnas-bilder-foretradarna-vill-inte-intervjuas/. Läst 12 mars 2020. 
  79. ^ ”Åkesson vid grekiska gränsen: Sverige är fullt”. Aftonbladet. 4 mars 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4q87Og/akesson-vid-grekiska-gransen-sverige-ar-fullt. Läst 12 mars 2020. 
  80. ^ [a b] ”Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige”. https://data.riksdagen.se/fil/00A12406-C88D-49BD-9CFD-681EE19327E0. Läst 21 juni 2016. 
  81. ^ "Vi lättar på reglerna för arbetskraftsinvandringen" - Tobias Billström på DN Debatt
  82. ^ Toppel, Robert. ”Factor Proportions and Relative Wages: The Supply-Side Determinants of Wage Inequality” (på engelska). The Journal of Economic Perspectives. Journal of Economic Perspectives-Volume 11, Number 2-Spring 1997-pages. The Journal of Economic Perspectives © 1997 American Economic Association. sid. 62. http://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:HhQ5bKGm5RkJ:www.ux1.eiu.edu/~lsghent/topel.pdf+For+example,+labor+unions+commonly+advocate+stronger+immigration+(and+import)+controls+because+immigrants+are+thought+to+compete+in+the+labor+market+with+blue-collar+union+workers.+In+contrast,+owners+of+capital+will&hl=sv&gl=se&pid=bl&srcid=ADGEESj6RPiHDCmqw-RZ5R4U-Wh5QZMzvdxucdV8JQYg6z4EdE0Wk4vsyGqyhTtCqG0w1qx4FBIItjCgWvUoLIZQNMCaIsgJ_BgLG6uwkzWLPifQM1LT-6sBtEmR0WVBV7ryLziDt4Bl&sig=AHIEtbQn0ZwfUbtaXjv2zLOnx2DL0gOh1A. ”For example, labor unions commonly advocate stronger immigration (and import) controls because immigrants are thought to compete in the labor market with blue-collar union workers” 
  83. ^ [a b] ”Lagrådet sågar nytt förslag för ensamkommande”. Svenska Dagbladet. 28 mars 2018. https://www.svd.se/lagradet-avstyrker-forslag-om-ensamkommande. Läst 21 juni 2019. 
  84. ^ [a b] ”Migrationsverkets personal larmar: Allvarliga brister på myndigheten”. Dagens Nyheter. 19 januari 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/migrationsverkets-personal-larmar-allvarliga-brister-pa-myndigheten/. Läst 23 juni 2019. 
  85. ^ ”Den svenska flyktingkvoten - Migrationsverket”. www.migrationsverket.se. http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Flyktingkvoten/Den-svenska-flyktingkvoten.html. Läst 21 juni 2016. 
  86. ^ ”Så ska Kristdemokraterna få fler röster från invandrare i nästa års riksdagsval”. Kristdemokraten. http://www.kristdemokraten.com/article.asp?Article_Id=28608. ”"Vi står för en generös invandringspolitik..” 
  87. ^ ”Hjärtefrågor”. Folkpartiet. http://www.folkpartiet.se/FPTemplates/PersonalContent____23296.aspx. ”Försvaret av de mänskliga rättigheterna, ett generöst bistånd och en generös flyktingpolitik är fortfarande grundpelare i Folkpartiet” 
  88. ^ ”Riktlinjer 1997” (pdf). Socialdemokraterna. https://www.sap.se/upload/Kongresser/Framtidskongress%2097/riktlinjer_1997.pdf. ”Sverige ska ha en generös migrationspolitik” [död länk]
  89. ^ ”Liberal frihetsanalys”. Centerpartiet. Arkiverad från originalet den 20 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090520013651/http://www.centerpartiet.se/Documents/oppenhet/liberal_frihetsanalys.pdf. Läst 30 november 2009. ”Vi vill ha en generös flyktingpolitik som utgår från individens behov” 
  90. ^ ”Debatt om flyktingpolitiken”. Vänsterpartiet. http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&catid=299:integration&id=492:till-debatt-om-flyktingpolitiken-&Itemid=246. ”Flyktingpolitiken hårdnar år för år, trots att alla partier säger sig stå för en generös flyktingpolitik. Men ord och handling måste följas åt” 
  91. ^ ”En mer generös flyktingpolitik”. Miljöpartiet. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100828230048/http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=52777. ”Vi vill ha en generös invandringspolitik” 
  92. ^ ”Ett slutet Sverige vore slutet för Sverige”. Moderaterna. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524205403/http://www.moderat.se/web/Debattartikel_6.aspx. ”Alliansens politik har visat att det är möjligt att förena arbetsfokus och utvecklingsmöjligheter med en generös invandringspolitik” 
  93. ^ Moderaterna vill ha två miljoner invandrare på 15 år”. Svenska Dagbladet. 9 augusti 2002. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/moderaterna-vill-ha-tva-miljoner-invandrare-pa-15-ar. Läst 16 oktober 2019. 
  94. ^ ”Fler får stanna med rödgrön flyktingpolitik”. Riksdag & Departement. Arkiverad från originalet den 20 januari 2014. https://archive.is/20140120060714/http://web.archive.org/web/20100822104238/www.rod.se/politikomraden/migration_och_integration/Fler-far-stanna-med-rodgron-flyktingpolitik/. Läst 20 november 2009. 
  95. ^ ”Ja till arbetskraftsinvandring, nej till regeringens och mp:s förslag”. Vänsterpartiet. http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&catid=299:integration&id=1562:ja-till-arbetskraftsinvandring--nej-till-regeringens-och-mps-fag-&Itemid=246. Läst 20 november 2009. 
  96. ^ ”C vill ha helt fri invandring”. Aftonbladet. 16 december 2012. https://www.aftonbladet.se/a/Eozv4l. 
  97. ^ Centerpartister: Vi står bakom idén om fri invandring”. Svenska Dagbladet. 29 januari 2013. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/vi-star-bakom-iden-om-fri-invandring. 
  98. ^ ”Miljöpartiet: Invandring- och flyktingpolitik (arkiverad version)”. www.webcitation.org. 24 januari 2005. https://www.webcitation.org/5lSvoA9kV?url=http://mp.se/templates/Mct_78.aspx?avdnr=12308. 
  99. ^ [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/forlangning-av-lagen-om-tillfalliga-begransningar_H601SfU26 ”Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Socialförsäkringsutskottets betänkande 2018/19:SfU26”]. Sveriges Riksdag. 18 juni 2019. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/forlangning-av-lagen-om-tillfalliga-begransningar_H601SfU26. Läst 2 oktober 2019. 
  100. ^ http://www.dn.se/debatt/svenskarna-blir-alltmer-positiva-till-invandrare
  101. ^ ”Swedish trends 1986–2010”. SOM-institutet. http://www.som.gu.se/digitalAssets/1311/1311402_svenska-trender-1986-2009.pdf. 
  102. ^ [a b c] Fler vill ta emot färre flyktingar”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2017-04-25/fler-vill-ta-emot-farre-flyktingar. Läst 31 augusti 2017. 
  103. ^ Rekordfå svenskar positiva till mångfald: "Mörka siffror"”. Svenska Dagbladet. 22 oktober 2016. https://www.svd.se/rekordfa-svenskar-positiva-till-kulturell-mangfald-morka-siffror. 
  104. ^ [a b] Mångfaldsbarometern 2016. Högskolan i Gävle. 2016. sid. 5. https://www.hig.se/download/18.62385c32157b0d73e1d2578e/1476908317545/H%C3%B6gskolan+i+G%C3%A4vle_M%C3%A5ngfaldsbarometern+2016.pdf. Läst 4 september 2017 
  105. ^ [a b] Mångfaldsbarometern 2016. Högskolan i Gävle. 2016. sid. 61. https://www.hig.se/download/18.62385c32157b0d73e1d2578e/1476908317545/H%C3%B6gskolan+i+G%C3%A4vle_M%C3%A5ngfaldsbarometern+2016.pdf. Läst 4 september 2017 
  106. ^ TT (21 april 2018). ”DN/Ipsos: Sex av tio väljare vill ha färre flyktingar”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/dn-ipsos-sex-av-tio-valjare-vill-ha-farre-flyktingar. Läst 10 december 2019.