Sveriges miljöminister
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Statsråd och chef för Miljödepartementet | |
 | |
| Titel | Fru statsråd |
|---|---|
| Utses av | Sveriges statsminister |
| Förste innehavare | Birgitta Dahl |
| Inrättat | 1 oktober 1987 |
| Lön | 142 000 kronor/månad[1] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
Sveriges miljöminister, formellt statsråd och chef för Miljödepartementet, är det statsråd som ansvarar för hållbar utveckling, miljölagstiftning, miljöteknik och miljöforskning, naturvård, strålskydd och kärnsäkerhet, kemikalier och kretslopp, vatten och hav samt miljökvalitetsmålen. Miljöministern nomineras i likhet med övriga ministrar av statsministern, ingår i Sveriges regering som bekräftas kollegialt av riksdagen. Miljöministern är placerad vid Miljödepartementet och ingår i den grupp av statsråd som är departementschefer. Miljöministerns närmsta medarbetare är en politiskt tillsatt tjänsteman som innehar titeln statssekreterare.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Före 1985 ansvarade jordbruksministern för miljöfrågorna i regeringen. Efter valet 1985 utsågs vice statsminister Ingvar Carlsson till landets förste miljöminister. Efter mordet på Olof Palme kom uppgiften att övergå till Birgitta Dahl. Den 1 januari 1987 inrättades ett särskilt departement för miljöfrågorna, Miljö- och energidepartementet.[2] Därefter har miljöministern alltid varit departementschef, med undantag för åren 2004-06 då samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin var departementschef för Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. I regeringen Löfven I som tillträdde 2014 var Åsa Romson inledningsvis klimat- och miljöminister. Efter Romsons avgång 2016 övergick klimatfrågorna till biståndsminister Isabella Lövin och Romsons efterträdare Karolina Skog fick åter titeln miljöminister. I regeringen Löfven II och den efterföljande regeringen Löfven III agerade först Isabella Lövin och därefter Per Bolund som klimat- och miljöminister, och sedan november 2021, i och med regeringen Andersson tillträdande, är Annika Strandhäll miljö- och klimatminister.
Birgitta Dahl har innehaft ämbetet längst tid, 5 år, 206 dagar.
Lista över Sveriges miljöministrar[redigera | redigera wikitext]
♦ Betecknar ej departementschef
.jpg)
.jpg)
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ läst 5 februari, 2021.
- ^ Källdén, Anna; Juni, 8; 2009 (8 juni 2009). ”Miljöminister då och nu”. Miljö & Utveckling. https://miljo-utveckling.se/miljominister-da-och-nu/. Läst 18 mars 2019.
- ^ Regeringskansliet, Regeringen och (20 september 2017). ”Regeringen.se”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/. Läst 5 februari 2021.
- ^ Regeringskansliet, Regeringen och (30 november 2021). ”Regeringsskifte den 30 november 2021”. https://regeringen.se/pressmeddelanden/2021/11/regeringsskifte-den-30-november-2021/verk=Regeringskansliet. Läst 30 november 2021.