Sverker Oredsson

Från Wikipedia
Sverker Oredsson
Född16 november 1937
Göteborg, Sverige
Död26 april 2018 (80 år)
Lund[1]
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet
SysselsättningProfessor, historiker, politiker
ArbetsgivareLunds universitet
Politiskt parti
Liberalerna
Förnya Lund (–)[2]
Redigera Wikidata

Nils Ola Sverker Oredsson, född 16 november 1937 i Göteborg, död 26 april 2018 i Lund, var en svensk historiker och kommunalpolitiker.[3][4]

Sverker Oredsson var son till läroverksadjunkten Josef Oredsson och ämnesläraren Philippa Oredsson, född Andersson, båda tidigare missionärer inom Bibeltrogna Vänner.[5] Han avlade studentexamen i Jönköping och studerade sedan vid Lunds universitet, där han 1963 var Lunds studentkårs ordförande. Han disputerade för filosofie doktorsgrad 1970 och blev samma år docent. Åren 1975–1977 var han ordförande i Akademiska Föreningen.

I sin doktorsavhandling skrev han om Sveriges järnvägar under 1800-talet. En sammanfattning av avhandlingen publicerades i Scandia år 1968.[6]

Under åren 1974–1982 var han kommunalråd i Lunds kommun, där han 1977–1982 också var kommunstyrelsens ordförande. Han representerade då Folkpartiet. Under åren 1982–1990 var han universitetsdirektör vid Lunds universitet och blev sedan högskolelektor och 2000 professor i historia vid Lunds universitet.[4] Från 2014 var han åter aktiv i kommunalpolitiken som grundare och som ordförande 2014–2015 för det lokala partiet Förnya Lund och representant för detta i kommunfullmäktige.[7]

Oredsson var 1992–2002 redaktör för den historiska tidskriften Scandia.

Han har som historiker bland annat intresserat sig för Gustav II Adolf och bilden av denne genom tiderna samt för svenskars förhållande till nazismen under andra världskriget, en fråga han debatterade fram till sin död, det sista debattinlägget formulerade han i Scandia i januari 2018.[8]

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Järnvägarna och det allmänna – svensk järnvägspolitik fram till 1890. Akademisk avhandling, 1969.
  • Gustav Adolf, Sverige och trettioåriga kriget – Historieskrivning och kult, 1992, tysk översättning 1994.
  • Lunds universitet under andra världskriget – motsättningar, debatter och hjälpinsatser, 1996.
  • Svensk rädsla – offentlig fruktan i Sverige under 1900-talets första hälft, 2001.
  • Svensk oro – offentlig fruktan i Sverige under 1900-talets senare hälft, 2003.
  • Jönköpings kommuns historia – de första trettiofem åren, 2007 (redaktör).
  • Gustav II Adolf, 2007.
  • Familjen Hamrin och Jönköpings-Posten – de första 41 åren, 2010.
  • Lunds historia – staden och omlandet. 3, Modern tid – tankar möts, 2012.
  • Jönköpingsperspektiv på världen: JP 1935–1970, 2014.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Lars M. Andersson (redaktör) På historiens slagfält – en festskrift tillägnad Sverker Oredsson, 2002.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Heliga Korsets påvliga universitetsbiblioteks katalog.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.sydsvenskan.se .[källa från Wikidata]
  3. ^ Sverker Oredsson i birthday.se 26 May 2015 03:19:33 UTC
  4. ^ [a b] Oredsson, N O Sverker i Vem är det, 1993.
  5. ^ En herrens tjänare, minnesord över Josef Oredsson, Till Liv, maj 2007. Läst 2018-06-01.
  6. ^ Oredsson, Sverker (1968). ”Försvarsintresset omkring 1890, järnvägsbyggandet och Sveriges strategiska läge”. Scandia 34 (2): sid. 287-310. ISSN 0036-5483. https://journals.lub.lu.se/scandia/article/view/806/591. Läst 26 februari 2023.  Libris 11659291
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Sydsvenskan. 24 januari 2014. Arkiverad från originalet den 1 april 2015. https://web.archive.org/web/20150401044341/http://www.sydsvenskan.se/lund/sparvagsmotstandare-bildar-nytt-fnl/. Läst 26 maj 2015. 
  8. ^ Oredsson, Sverker (31 januari 2018). ”Slutreplik”. Scandia 83 (2): sid. 115-116. https://journals.lub.lu.se/scandia/article/view/17315/15676. Läst 12 december 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]