Svinhufvudsläkten

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Svinhufvud
Känd sedan1386
StamfarJöns Swinshwow
Utgrenad iSvinhufvud i Westergötland, Svinhufvud af Qvalstad
† Utslocknad i Sverige
UtslocknadOkänt år

Svinhufvudsläkten är egentligen ett flertal med varandra besläktade ätter som fört ett svinhuvud i sitt vapen och i vissa fall använt tillnamnet Svinhuvud.

Johan Peringskiöld kopplade på lösa grunder samman Svinhuvudätten med den i Småland och Östergötland och troligen från Tyskland invandrade frälseätten Svinakula och Lyder Svinakula. De felaktiga uppgifterna har upprepats av Carl Gustaf Kröningssvärd, och så sent som på 1960-talet av Bertil Boëthius. Men Hans Gillingstam visade 1966 i en artikel i Personhistorisk tidskrift på deras orimlighet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ättens ursprung kan föras tillbaka på ett pergamentsbrev från 1386 då en Jöns Swinshwow köpte de två gårdarna Höjen och Stenbjörnsarvet (nu Stämnarvet) i Torsångs socken (nu Stora Kopparbergs socken). Texten är delvis ändrad, möjligen i samband med att brevet visades upp på hösttinget i Sundborn 1673 av bland andra bergsmannen Olof Nilsson på Höjen. Undersökningar av dokumentet tyder dock på att där redan från början stått Svinhuvud.

Bergmästaren vid Kopparberget, Hans Jönsson (omtalad 1434–1439), förde liksom hans bror Dan Jönsson, kyrkoherde i Hedemora församling 1405–1427, ett svinhuvud i sitt vapen.

Hans Jönsson var far till Jöns Hansson, bergmästare vid Kopparberget 1450 och skall enligt en senare uppgift från Rasmus Ludvigsson bott på Höjen. En annan son var Jeppe Hansson, som skrev sig till Risholn (då i Svärdsjö, senare Sundborns socken). Från hans son Hans Jeppesson i Risholn (död före 1540) och dennes dotter leder Svinhufvud i Westergötland sina anor.

Hans Jönssons andra dotter Cecilia var gift med Magnus Henriksson Svart. Deras son bergsfogden vid Kopparberget Nils Månsson, blev i sin tur far till Måns Nilsson (Svinhufvud). Från dennes dotterson Per Hanson stammar adliga ätten Svinhufvud af Qvalstad. Per Hanssons bror häradshövdingen Albrekt Hansson (död 1631) i Aspeboda har efterlämnat en mängd ättlingar i Dalarna och angränsande landskap.

Gudlög Hansdotter, dotter till Hans Jönsson (omtalad 1434–1439) blev genom sitt giftermål med Jeppe Henriksson (Simla) i Karlborn, Svärdsjö socken, anmoder till adliga och grevliga ätterna Ekeblad.

Bergmästaren Hans Jönsson var far till prästerna Daniel och Timme Jönsson, som då de inskrevs vid Rostocks universitet 1465 och 1466 var de första som med säkerhet använde ättenamnet Svinhufvud som efternamn. Deras systerson Västeråsbiskopen Otto Svinhufvud tog även han upp namnet då han 1480 skrevs in vid Rostocks universitet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Berglund, Torsten; Hemström, Elisabet; Olofsson, Leif och Winroth, Anders (2008). ”Om släkten Svinhuvuds ursprung: samt om en misstänkt förfalskning i ett medeltidsbrev från 1386”. Släktforskarnas årsbok 2008,: sid. 9-28 : ill..  Libris 12241377