Sweden Solar System

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Solen, representerad av Globen i Stockholm.
Sweden location map.svg
Orange pog.svg
Sweden Solar System
Sweden Stockholm location map.svg
Sweden Solar System, Stockholmsområdet
Solsystemet med himlakropparna i skala, men inte avstånden mellan dem
Venus vid KTH i Stockholm
Asteroiden Saltis i Saltsjöbaden, skulptur av Bosse Falk
Merkurius vid Stockholms stadsmuseum, skulptur av Peter Varhelyi

Sweden Solar System är en svensk skalmodell av solsystemet, utgående från Globen i Stockholm som solen och med representationer av planeter och andra objekt från Kiruna i norr till Karlshamn i söder.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Idén till Sweden Solar System uppstod på ett seminarium på Stockholms universitets dåvarande astronomiska observatorium i Saltsjöbaden på 1990-talet.[1] Pådrivande i att genomföra idén har varit plasmafysikern Nils Brenning och astronomen Gösta Gahm. Modellen har byggts ut successivt, och utvidgningen pågår fortfarande.[2]

Modellen[redigera | redigera wikitext]

Utgångspunkten är Globen i Stockholm, som är den största sfäriska byggnad som byggts. Med en skala på 1:20 miljoner och med Globen som solen hamnar de inre planeterna, inklusive jorden, i modellen inom 12 kilometer från solen. En astronomisk enhet motsvarar 7,6 km, avståndet mellan Globen och Naturhistoriska riksmuseet. Den närmaste av de yttre planeterna, Jupiter, ligger 40 km från Globen, Saturnus 73 km ifrån och modellens yttersta dvärgplanet Sedna 810. Förutom planeterna ingår i modellen asteroider, kometer och det längst bort belägna fenomenet, terminalchocken, som ligger i Kiruna, 950 km ifrån Stockholm.

Varje del av modellen består av en skalenlig skulptur, eller i enstaka fall en graverad platta.[3] Modellens minsta representation, asteroiden Palomar-Leiden, är i modellen en femtedels millimeter stor. Den största planeten, Jupiter, är mer än sju meter i diameter.

Sweden Solar System är världens största modell av solsystemet.[4]

De inre planeterna[redigera | redigera wikitext]

Objekt Plats Storlek (diameter i m) Avstånd
från Globen (km)
Koordinater
Solen Globen, Stockholm 71 [5] 0 59°17′36.80″N 18°04′59.65″Ö / 59.2935556°N 18.0832361°Ö / 59.2935556; 18.0832361
Merkurius Ryssgården, Stockholm 0,25 2,9 59°19′10.8″N 18°04′16.8″Ö / 59.319667°N 18.071333°Ö / 59.319667; 18.071333
Venus Vetenskapens Hus, Stockholm 0,62 5,5 59°21′10.38″N 18°03′30.28″Ö / 59.3528833°N 18.0584111°Ö / 59.3528833; 18.0584111
Jorden Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm 0,65 7,6 59°22′07.7″N 18°03′16.0″Ö / 59.368806°N 18.054444°Ö / 59.368806; 18.054444
Månen Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm 0,176 7,6 59°22′08.0″N 18°03′15.7″Ö / 59.368889°N 18.054361°Ö / 59.368889; 18.054361
Mars Mörby Centrum, Danderyd 0,35 11,6 59°23′54.0″N 18°02′11.3″Ö / 59.398333°N 18.036472°Ö / 59.398333; 18.036472

De yttre planeterna[redigera | redigera wikitext]

Objekt Plats Storlek (diameter i m) Avstånd
från Globen (km)
Koordinater
Jupiter Arlanda flygplats, Märsta[3] 7,3 40 59°38′58,52″N 17°55′50,38″Ö / 59.63333°N 17.91667°Ö / 59.63333; 17.91667
Saturnus Celsiustorget, Uppsala[3][6] 6,1 73 59°51′34″N 17°38′14″Ö / 59.85944°N 17.63722°Ö / 59.85944; 17.63722
Saturnus månar Skolor i Uppsala[7] - 73
Uranus Lövstabruk, Uppland. [8][9][10] 2,6 124 60°24′31.0″N 17°52′36.5″Ö / 60.408611°N 17.876806°Ö / 60.408611; 17.876806
Neptunus Strykjärnsparken, Söderhamn 2,5 229 61°18′08.0″N 17°03′20.5″Ö / 61.302222°N 17.055694°Ö / 61.302222; 17.055694
Pluto parken vid Staffansgården, Delsbo 0,12 300 61°47′49.5″N 16°33′00.5″Ö / 61.797083°N 16.550139°Ö / 61.797083; 16.550139
Charon parken vid Staffansgården, Delsbo 0,06 300 61°47′49.5″N 16°33′00.5″Ö / 61.797083°N 16.550139°Ö / 61.797083; 16.550139
Ixion Technicus, Härnösand 0,065 360 62°37′49.7″N 17°56′12.0″Ö / 62.630472°N 17.936667°Ö / 62.630472; 17.936667
Eris Umestans företagspark, Umeå 0,13 510 63°50′11.8″N 20°15′45.5″Ö / 63.836611°N 20.262639°Ö / 63.836611; 20.262639
Sedna Teknikens hus, Luleå 0,10 810 65°36′59.5″N 22°08′06.0″Ö / 65.616528°N 22.135000°Ö / 65.616528; 22.135000

Övriga objekt[redigera | redigera wikitext]

Objekt Plats Storlek (mm) Avstånd
från Globen (km)
Koordinater
Asteroiden 433 Eros Mörbyskolan, Danderyd 2 x 0,7 x 0,7 11,7 59°23′38″N 18°02′41″Ö / 59.39389°N 18.04472°Ö / 59.39389; 18.04472
Asteroiden Saltis Kunskapsskolan,
Saltsjöbadens observatorium
< 1 11,7 59°16′21″N 18°18′17″Ö / 59.27250°N 18.30472°Ö / 59.27250; 18.30472
Asteroiden 5025
Palomar-Leiden
Margarethaskolan, Knivsta 0,2 60 59°43′14″N 17°48′11.5″Ö / 59.72056°N 17.803194°Ö / 59.72056; 17.803194
Halleys komet Vetenskapscentret Balthazar,
Skövde
204 58°23′14″N 13°51′11″Ö / 58.38722°N 13.85306°Ö / 58.38722; 13.85306
Kometen Swift-Tuttle Kreativum, Karlshamn kärnans diameter
< 10
390 56°11′39″N 14°51′09″Ö / 56.19417°N 14.85250°Ö / 56.19417; 14.85250
Terminalchocken Institutet för rymdfysik,
Kiruna
950 67°50′27″N 20°24′34.5″Ö / 67.84083°N 20.409583°Ö / 67.84083; 20.409583

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nils Brenning och Gösta Gahm: Solsystemet i tid och rum och en resa genom Sweden Solar System, Graphium Norstedts Media, Stockholm 1999, sid 13
  2. ^ Det senast tillskottet invigdes den 14 januari 2010: asteroiden Saltis av skulptören Bosse Falk vid Saltsjöbadens observatorium, numera Kunskapsskolan i Saltsjöbaden.
  3. ^ [a b c] Jupiter representeras av en blomsterrabatt på Arlanda flygplats. I Uppsala finns inte heller någon tredimensionell skulptur av Saturnus ännu.
  4. ^ Glenday, Craig (2014, red.): Guinness World Records 2015, sid. 24. Läst 16 maj 2016. (engelska)
  5. ^ En solskivediameter på 71 m motsvarar skalan 1: 20 miljoner. Globensfärens diameter är dock i själva verket exteriört 110 m, och Globen är således i modellen i en större skala än övriga objekt.
  6. ^ Pressmeddelande om invigningen av Saturnusmattan i Uppsala, läst 2009-06-08
  7. ^ Lista över Saturnus månar vid Uppsalas skolor, läst 2009-06-08.
  8. ^ Ersätter tidigare modell i Furuvik nära Gävle som vandaliserades. UNT.
  9. ^ Invigning under Astronomins dag och natt den 13 oktober 2012. Källa: Populär Astronomi, 2012 nr 2, s. 10.
  10. ^ ”Uranus landade i Lövsta”. Arbetarbladet. 10 oktober 2014. http://www.arbetarbladet.se/uppland/tierp/uranus-landade-i-lovsta. Läst 26 september 2014. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Brenning, Nils; Gahm Gösta, Falk Bosse (1999). Solsystemet i tid och rum och en resa genom Sweden Solar System. Stockholm: Graphium Norstedts media. Libris 7795093. ISBN 91-971722-5-1 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]