Swinhoes stormsvala

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Swinhoes stormsvala
Status i världen: Nära hotad[1]
OceanodromaMonorhisSmit.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljNordstormsvalor
Hydrobatidae
SläkteOceanodroma
ArtSwinhoes stormsvala
O. monorhis
Vetenskapligt namn
§ Oceanodroma monorhis
Auktor(Swinhoe, 1867)[2]
Hitta fler artiklar om fåglar med

Swinhoes stormsvala[3] (Oceanodroma monorhis) är en huvudsakligen asiatisk fågel i familjen nordstormsvalor inom ordningen stormfåglar.[4]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Swinhoes stormsvala är med sin längd på 18–21 centimeter och vingbredd på 45–48 centimeter en liten fågel, men tydligt större än stormsvalan (Hydrobates pelagicus). Olikt denna följer den inte fartyg. Fjäderdräkten är i princip helt mörkbrun. I kroppsformen liknar den närmast klykstjärtad stormsvala (O. leucorhoa) med kluven stjärt, långa vingar och flyktsättet, men saknar vit övergump. Den är mycket svår att skilja från andra helmörka Oceanodroma-arter och även vissa populationer av klykstjärtad stormsvala i västra Stilla havet som saknar vit övergump.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Häckning inleds i april i lösa kolonier på småöar. För att undvika predation av måsar, trutar och labbar kommer Swinhoes stormsvala in till häckningskolonierna enbart nattetid och stannar till och med till havs när månljuset är starkt. Utanför häckningssäsongen lever den strikt pelagiskt.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Arten häckar på öar utanför Japan[5] samt på ön Verchovskij utanför Vladivostok i Ryssland.[1] Det finns även dåligt kända populationer i Kina, Taiwan, Nordkorea och Sydkorea. Arten förekommer regelbundet pelagiskt ända till norra Indiska oceanen.[5]

Fågeln är en sällsynt gäst i Europa, där den påträffats i Spanien, Irland, Norge, Storbritannien, Italien, Kanarieöarna, Portugal och Azorerna.[6][7] Vid två tillfällen har man fångat fåglar som har ruvfläck, vilket tyder på att häckning förekommer.[6]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier visar att stormsvalan (Hydrobates pelagicus) är inbäddad i Oceanodroma, systerart till grå stormsvala. Vissa auktoriteter inkluderar därför Oceanodroma i Hydrobates, som har prioritet. De flesta internationella auktoriteter har dock inte implementerat denna nya forskning ännu.

Status[redigera | redigera wikitext]

Världspopulationen tros bestå av minst 130.000 par, men den minskar relativt kraftigt, huvudsakligen på grund av predation från invasiva arter på häckningsplatserna.[1] IUCN kategoriserar arten därför som nära hotad.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns svenska artnamn hedrar Robert Swinhoe som beskrev arten 1867.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2014 Hydrobates monorhis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-03-01.
  2. ^ Beskriven som Thalassidroma monorhis, i Robert Swinhoe, "Jottings on Birds from my Amoy Journal", i Ibis, ser. 2, vol. 3, no. xii, oktober 1867, sid. 386 - 387. DOI: 10.1111/j.1474-919X.1867.tb06440.x.
  3. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  4. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi :  10.14344/IOC.ML.8.1.
  5. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  6. ^ [a b] Tarsiger.com Fynd av Swinhoes stormsvala i Västpalearktis
  7. ^ Checklist of Italian Birds

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]