Swish

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För termen swish inom basket, se baskettermer.
Ej att förväxla med Svisch.
Swish
UtvecklareGetswish AB
Först släpptDecember 2012
UtvecklingsstatusAktiv
OperativsystemAndroid, iOS, Windows Phone
TypTransaktionsapplikation
SpråkSvenska
Webbplatsgetswish.se
Getswish AB
Org.nr556913-7382
TypPrivat aktiebolag
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige
NyckelpersonerCarl Molinero
Styrelseordförande
Anna-Lena Wretman
Vd
BranschFinansförmedling
Antal anställda4 – December 2017
Historia
GrundatDecember 2012
GrundareDanske Bank i Sverige
Länsförsäkringar Bank AB
Nordea Bank AB
Skandinaviska Enskilda Banken AB
Sparbankernas Riksförbund
Svenska Handelsbanken AB
Swedbank AB
Ekonomi
Omsättning 89 000 SEK
Rörelseresultat 11 000 SEK
Vinst efter skatt 6 000 SEK
Tillgångar 119,218 miljoner SEK
Eget kapital 51,043 miljoner SEK
Struktur
ÄgareDanske Bank i Sverige
Länsförsäkringar Bank AB
Nordea Bank AB
Skandinaviska Enskilda Banken AB
Sparbankernas Riksförbund
Svenska Handelsbanken AB
Swedbank AB
Övrigt
SloganBetala enklare.
WebbplatsGetSwish.se
FotnoterStatistik från 2017 års bokslut.[1]

Swish är en mobilapplikation för överföring av pengar, lanserad i december 2012 av Getswish AB.[2] Applikationen möjliggör snabba betalningar mellan privatpersoners bankkonton.[2]

Getswish AB startades av sex av Sveriges största banker; Danske Bank i Sverige, Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Nordea, SEB, samt Swedbank och Sparbankernas Riksförbund.[3][4] Under november 2013 anslöt sig Skandiabanken[3] och under 2014 fick även ICA-banken godkännande av bolagets styrelse.[2]

Swish är en tjänst som ägs av Getswish AB men förvaltas av Bankgirot. Banken som vill erbjuda tjänsten Swish måste först ansluta sig till Bankgirots betalsystem Betalningar i Realtid. Betalningar i Realtid kan hantera sekundsnabba transaktioner alla dagar, dygnet runt. Betalsystemet är en öppen infrastruktur som ger banker och betalningsinstitut en plattform för att skapa egna erbjudanden.[5]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Mobilapplikationen finns tillgänglig för plattformarna Android, iOS och Windows Phone.[6] Koppling mellan telefonnummer och bankkonto registreras via Internetbank med bankdosa eller direkt via mobiltelefonen för kunder hos Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea samt Swedbank och Sparbankerna.[7] Där sätter man gränsen för betalning, per betalning och per vecka. Det är valbart att både skicka och ta emot, eller att endast kunna ta emot. Banken skickar sedan ut en kod via SMS som används för att verifiera numret.

För att kunna skicka pengar med Swish måste mobilen ha en app för mobilt bank-ID installerad och konfigurerad. Större belopp på 10 000-150 000 kan betalas via Swish om överföringen förhandsregistrerats i internetbanken. Även utländska mobiler kan användas för Swishbetalningar, men ägaren måste ha svenskt bankkonto med internetbank. Det går bara att ansluta ett mobilnummer per bankkonto och ett bankkonto per mobil. Minimiålder varierar per bank, men kan vara 13 år för att göra betalningar (med lägre beloppsgräns under 18 år), och ofta ingen åldersgräns för att ta emot Swish-betalningar. Swish fanns först endast för betalningar mellan privatpersoner, men efter vidareutveckling blev det även möjligt under 2014 för företag, föreningar och organisationer att få ett eget Swish-nummer. Deras nummer börjar med 123 följt av en unik sjusiffrig sifferserie, och är direkt kopplat till ett bankkonto.[8]

För den som har en mobiltelefon som inte är en iPhone (iOS), har Android eller Windows Phone 8, eller inte vill installera appen, går det att ta emot pengar. Telefonen måste ha registrerats via Internetbanken.

Betalningar loggas med information om belopp, transaktionsreferens, mottagarens telefonnummer och meddelande som eventuellt skickats. Vid inaktivitet loggas användaren ut automatiskt.[9]

Windows Phone[redigera | redigera wikitext]

Vid lanseringen i december 2012 fanns Swish endast för Android och iOS. Inget datum angavs för lansering av en version för Windows Phone,[9] men denna släpptes i slutet av 2013.

För att logga in i appen och för att utföra betalningar krävs inloggning via mobilt bank-ID, något som vid den ursprungliga lanseringen av Swish ännu inte hade utvecklats till Windows Phone. I maj 2013 släpptes dock mobilt bank-ID till plattformen, och Swish kunde därför släppas till samma plattform i slutet av året.[6]

Statistik[redigera | redigera wikitext]

  • Getswish AB startades av sex svenska banker och Sparbankernas Riksförbund[4] i december 2012. De gav i uppdrag åt Bankgirot att utveckla, drifta och förvalta plattformen[10]
  • I december 2014 användes Swish av 2 miljoner användare[11]
  • I juni 2015 hade applikationen 3 miljoner användare.[12]
  • 3,6 miljarder SEK swishades i juni 2015.[12]
  • 170 000 nya anslutningar till Swish i juni 2015.[12]
  • 6,4 miljoner betalningar skedde i Swish i juni 2015.[12]
  • 80 procent av alla svenska smartmobilanvändare använde Swish 2017. En fördubbling av användandet på två år.[13]

En bakgrund till framgången är att många i Sverige i stort sett slutat använda kontanter. De har då ofta inga kontanter om de ska betala en vän något, eller vill inte ha kontanter. I de flesta andra EU-länder tar många inköpsställen inte kort (2016), varför kontanter fortfarande är en del av vardagen för alla, så att underlaget för en sådan app inte finns. En "kritisk massa" behövs också, alltså många användare. Om få har skaffat appen, måste de som har den ändå ha kontanter, varvid de som inte har appen inte behöver den.

Avgifter[redigera | redigera wikitext]

Avgifter för privatkunder
Bank Månadsavgift Skicka Ta emot Datum
Danske Bank 0 kr 0 kr 0 kr 2016-02-13[14]
Handelsbanken 0 kr 0 kr 0 kr 2016-11-28[15]
ICA-banken 0 kr 0 kr 0 kr 2016-02-13[16]
Länsförsäkringar Bank 0 kr 0 kr 0 kr 2016-02-13[17]
Nordea 0 kr 0 kr 0 kr 2016-02-13[18]
SEB 0 kr 0 kr 0 kr 2016-02-13[19]
Skandiabanken 0 kr 0 kr 0 kr 2016-02-13[20]
Swedbank 0 kr 0 kr 0 kr 2016-02-13[21]
Avgifter för företag och föreningar
  • Handelsbanken har 49-75 kr månadsavgift och 2:00-2:85 kr per transaktion.[22]
  • Nordea har 500 kr i årsavgift och 2 kr per transaktion.[23]

Företag[redigera | redigera wikitext]

Från sommaren 2014 kan företag ta emot pengar via Swish. Det är tänkt att småföretagare och föreningar och liknande ska kunna göra detta.[24][25] De får ett särskilt nummer som börjar på 123. Företag som mer rutinmässigt tar emot betalningar och har kassaapparat antas använda kortbetalningar såsom tidigare. Redan innan det hade en del föreningar tagit emot Swish genom att använda en persons mobilnummer och bankkonto.

I början av 2016 infördes Swish på prov för betalningar av köp i nätbutiker, men detta försök avbröts på grund av tekniska problem.[26] Tjänsten sattes i drift i full skala i slutet av januari 2017.[27] Detta blev snabbt populärt.[28][förtydliga] Tjänsten har högre säkerhet än kontokort[källa behövs] och fungerar utan att man behöver ta med sig en bankdosa.

Säkerhet[redigera | redigera wikitext]

Säkerheten bygger på säkerheten hos mobilt bank-id. Lösenord skickas krypterat och lagras inte i telefonen. Därför bör säkerheten vara hög. Det förekommer att bedragare sett lösenordet slås in och sedan använt det (det bygger på att bedragaren vet eller kan ta reda på offrets personnummer eller lånar eller stjäl telefonen). Det har också förekommit bedragare som lurat personer att skicka pengar.[29] Det är teoretiskt möjligt att en trojan i telefonen kan snappa upp lösenordet vilket såvitt känt inte har hänt.[30] Eftersom det till skillnad från en dator inte finns ett hårdvarutangentbord att snappa upp data från, och eftersom mobilt bank-id använder ett eget tangentbord (inte något standardiserat som skulle kunna bytas ut) så torde den risken vara liten.[källa behövs] Dessutom har mobiler en spärr mot installation av program från andra källor än en central databas, t.ex. e-post.[förtydliga]

Telefonnumren som används som mottagarnummer har ingen kontrollsiffra, så att ett misstag vid inmatningen av numret kan ge en annan mottagare. Men namnet på numrets ägare visas innan slutbekräftelse av betalningen. Dessutom sker de flesta överföringar till vänner i kontaktlistan.

Kontroverser[redigera | redigera wikitext]

Swishbedrägerier har skett genom att man har lurat betalningsmottagaren genom att visa upp sin telefon att överföringen skulle vara gjord, och mottagaren inte har kontrollerat på sin egen telefon.[31] Bankid är i sig en säkerhetsrisk eftersom telefonbedragare har lyckats lura människor att logga in på sin egen bank och därmed oavsiktligt godkänna stora bank- eller swishtransaktioner.[32][33][34]

Många som bor och arbetar i Sverige, och har lönekonto och bankkort i en svensk bank, saknar svenskt personnummer och har istället samordningsnummer. De är utestängda från Swish eftersom Swish, till skillnad från motsvarande norska och danska varianter, kräver BankId som kräver personnummer.

Swishtjänsten kan utnyttjas för att kostnadsfritt ta reda på namnet hos personen bakom ett telefonnummer även om personen har hemligt telefonnummer hos teleoperatören och nummerupplysningen – om personen har registrerat sitt nummer som swishmottagare. Även om en swishanvändare har skyddad identitet har SE-banken och Forex Bank valt att röja namnet för motparten, för att inte riskera att pengarna når fel person om man slår fel nummer.[35][36]

Det har förekommit att ideella organisationer har förlorat pengar när ett stort antal små Swishbetalningar har gjorts till dem i syfte att sabotera organisationens verksamhet, eftersom minsta möjliga belopp som kan swishas (av de flesta banker satt till 1 SEK) är lägre än den avgift per swishbetalning som organisationen måste betala (cirka 2 SEK).[37]

Det förekommer att stalkers använder swish för att skicka oönskade meddelanden till personer som blockerat vanliga samtal och SMS från aktuell avsändare, detta genom att swisha små belopp med meddelandena. Det går ännu inte att själv spärra mottagande från vissa personer, men banken kan stänga av den som döms till kontaktförbud.[38][39]

Utländska motsvarigheter[redigera | redigera wikitext]

  • I Norge finns tjänsten Vipps. Den lanserades 2015. Den har blivit populär med 3 miljoner användare 2018. Mindre belopp kan skickas med endast lösenord, större med bank-id-app. Man kan betala till den (med norskt mobilnummer) som inte har registrerat sig, som då får ett SMS med uppmaning att registrera sig för att få pengarna. Betalningar dras från antingen ett konto eller kontokort, beroende på ens bank. Man behöver norskt personnummer, norskt mobilnummer och norskt bankkonto med kontokort.
  • I Danmark och Finland finns MobilePay som lanserades 2013 (i Norge och Finland 2015). Den är mycket populär i Danmark, med 3 miljoner användare,[40] mindre använd i Finland (lades ned i Norge 2018 efter att Vipps tagit ledningen). Man kan betala till personer, butiker och nätbutiker. Man behöver danskt personnummer, danskt mobilnummer och danskt bankkonto med kontokort, eller finska motsvarigheter.
  • EU:s betalnings- och banköverföringssystem i euro, SEPA, utökades i november 2017 med en funktion för sekundsnabba betalningar. Under 2018 förväntas det finnas mobilapplikationer i flera euroländer för snabba betalningar till mobiltelefonnummer baserat på denna funktion.[källa behövs]
  • Unified Payments Interface (UPI) är ett omedelbart betalningssystem i realtid som utvecklats av National Payments Corporation i Indien och som underlättar transaktioner mellan bankerna. Gränssnittet regleras av Indiens Reserve Bank och fungerar genom att omedelbart överföra medel mellan två bankkonton på en mobil plattform. UPI är byggd över Immediate Payment Service (IMPS) för överföring av medel. Det är ett digitalt betalningssystem som är tillgängligt dygnet runt inklusive allmänna helgdagar. Till skillnad från Swish tillåter UPI flera bankkonton att kopplas till ett ID.
  • I Storbritannien har Paym funnits sedan 2014. Tjänsten finns parallellt med Barclays Pingit och liknande tjänster från andra banker.
  • I USA är Paypalägda Venmo en liknande tjänst, men själva överföringen tar några dagar innan den är genomförd.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bokslut & Nyckeltal – Getswish AB”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5569137382/bokslut. 
  2. ^ [a b c] ”ICA Banken ansluter sig till Swish”. Bankgirot. 13 mars 2014. Arkiverad från originalet den 29 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140729011750/http://www.bgc.se/templates/NewsPage____12962.aspx. Läst 31 juli 2014. 
  3. ^ [a b] ”Om Swish”. Swish. https://www.getswish.se/om-swish. Läst 31 juli 2014. 
  4. ^ [a b] ”Nu lanseras Swish, det nya mobila betalsättet mellan privatpersoner”. Sparbankerna.se. https://sparbankerna.se/nu-lanseras-swish-det-nya-mobila-betalsattet-mellan-privatpersoner. 
  5. ^ ”Betalningar i realtid”. Arkiverad från originalet den 4 april 2015. https://web.archive.org/web/20150404000435/http://www.bankgirot.se/om-bankgirot/vara-betalsystem/betalningar-i-realtid/. Läst 21 april 2015. 
  6. ^ [a b] Mörner, Erik (30 oktober 2013). ”Swish nu även för Windows Phone”. Mobil.se. http://www.mobil.se/nyheter/swish-nu-ven-f-r-windows-phone. Läst 31 juli 2014. 
  7. ^ ”Aktivera Swish”. Swish. Arkiverad från originalet den 4 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140304221716/https://www.getswish.se/aktivera. Läst 28 februari 2014. ”Aktivera Swish med mobilen? Gäller kunder i Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea samt Swedbank och Sparbankerna.” 
  8. ^ Swisha även till företag och organisationer ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305093218/https://www.getswish.se/content/uploads/2014/05/20140604_Swish_Pressrelease.pdf. Läst 20 juli 2015. 
  9. ^ [a b] Sellebråten, Marlène (13 december 2012 (uppdaterad 27 november 2013)). ”Mobil testar: Så bra är betalappen Swish”. mobil.se. http://www.mobil.se/tester/mobil-testar-sa-bra-ar-betalappen-swish-1.516159.html. Läst 31 juli 2014. 
  10. ^ Swish är första tjänsten på realtidsplattformen ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150601051115/http://www.bankgirot.se/om-bankgirot/vara-betalsystem/betalningar-i-realtid/. Läst 20 juli 2015. 
  11. ^ Pressrelease ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 april 2015. https://web.archive.org/web/20150403232954/https://www.getswish.se/content/uploads/2014/05/20141212_Swish_Pressrelease.pdf. Läst 20 juli 2015. 
  12. ^ [a b c d] Pressrelease ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307205901/https://www.getswish.se/content/uploads/2014/05/20150707_Swish_Pressrelease.pdf. Läst 13 februari 2016. 
  13. ^ Swish” (på sv). Svenskarna och internet 2017 (Internetstiftelsen i Sverige). http://www.soi2017.se/e-handel-och-banktjanster/swish/. Läst 29 maj 2018. 
  14. ^ ”Danske Bank”. http://danskebank.se/sv-se/privat/onlinetjanster/mobila-tjanster/pages/swish.aspx. Läst 13 februari 2016. 
  15. ^ ”Handelsbanken swish”. https://www.handelsbanken.se/sv/privat/konton-kort-och-betala/betala/swish. Läst 13 februari 2016. 
  16. ^ ”Ica-banken”. https://www.icabanken.se/fragor-och-svar/swish/. Läst 13 februari 2016. 
  17. ^ ”Länsförsäkringar swish”. http://www.lansforsakringar.se/ostgota/privat/konton-betalningar/betalningar/swish/. Läst 13 februari 2016. 
  18. ^ ”Nordea faq-swish”. http://www.nordea.se/privat/vardagstjanster/internet-mobil-telefon/faq-swish.html#9788. Läst 13 februari 2016. 
  19. ^ ”SEB aktuella-priser”. http://seb.se/kundservice/kundservice-privat/aktuella-priser. Läst 13 februari 2016. 
  20. ^ ”Skandia”. https://www.skandiabanken.se/vardagstjanster/banken-i-mobilen/swish/. Läst 13 februari 2016. 
  21. ^ ”Swedbank”. https://www.swedbank.se/privat/internet-och-telefontjanster/swish/index.htm. Läst 13 februari 2016. 
  22. ^ ”Prislista Företag Gäller fr o m 27 september 2016”. http://www.handelsbanken.se/shb/inet/icentsv.nsf/vlookuppics/a_betalningar_prislista_informations-_och_betaltjanster__villkor_foretag/$file/p011.pdf. Läst 28 november 2016. 
  23. ^ ”Priser Swish Företag”. Nordea. https://www.nordea.se/foretag/betala/in-och-utbetalningar/swish-foretag.html#tab=Priser. Läst 23 december 2017. 
  24. ^ ”Företag”. Swish. https://www.getswish.se/foretag. Läst 31 juli 2014. 
  25. ^ Sellebråten, Marlène (13 december 2013). ”Snart kan företag ta betalt med Swish”. mobil.se. http://www.mobil.se/business/mobila-betalningar/snart-kan-f-retag-ta-betalt-med-swish#.U9paaJR9SuY. Läst 31 juli 2014. 
  26. ^ Swish för handel i pilot Arkiverad 2 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  27. ^ Swish för handel i full drift 30 januari (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF)
  28. ^ 4 miljoner betalningar på ett år – Swish en succé för SJ 2018-03-28
  29. ^ It-experter varnar för att skicka pengar med mobilen
  30. ^ Polis varnar för nya betaltjänsten Swish
  31. ^ Bedrägerierna med Swish och bank-id ökar | Key Code” (på sv-SE). Key Code. 19 oktober 2017. https://www.keycode.se/bedragerierna-med-swish-och-bank-id-okar/. 
  32. ^ ”Falska banksamtal stjäl ditt BankID”. 11 maj 2018. http://www.nsd.se/nyheter/falska-banksamtal-stjal-ditt-bankid-nm4830588.aspx. Läst 8 juni 2018. 
  33. ^ Bedragarna kapar ditt Bank-ID: Nordea varnar” (på sv). Expressen. https://www.expressen.se/dinapengar/sa-kapas-ditt-bank-id-nu-varnar-storbanken/. Läst 8 juni 2018. 
  34. ^ [https://www.expressen.se/kvallsposten/bedragare-domdes-for-bank-id-svindel-mot-aldre/ ”14 bedragare döms för bank-ID svindel”] (på sv-SE). https://www.expressen.se/kvallsposten/bedragare-domdes-for-bank-id-svindel-mot-aldre/. Läst 24 juli 2018. 
  35. ^ "Nordea backar om Swish men inte SEB", Sydsvenskan 21 september 2016
  36. ^ Forex bank Swish frågor och svar, Forex bank, läst 7 juni 2018
  37. ^ Dyrt för föreningar att använda Swish, Aftonbladet 14 juni 2017
  38. ^ Tjejer stalkas på Swish: ”Kan vara tre meddelanden på en dag”
  39. ^ Utsätts du för Swish-stalking?. getswish.se läst 9 juni 2018
  40. ^ Nu benytter tre millioner danskere MobilePay

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]