Sydskånska nationen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sydskånska Nationen
Sydskanska ah 2007.jpg
     
Latinskt namn Natio Scaniae Meridionalis
Tidigast omnämnd 1890
Inspektor Mona Landin-Olsson
Antal medlemmar 1700
Adress Tornavägen 5
223 63 Lund
Webbplats sydskanska.se
Lunds Universitets sigill litet.gif
Studentnationer vid
Lunds universitet
Östgöta · Västgöta · Smålands · Lunds · Malmö · Helsingborgs-Landskrona · Sydskånska · Kristianstads · Blekingska · Göteborgs · Hallands · Kalmar · Wermlands

Sydskånska nationen (till 1955 Ystads nation) är en av de skånska studentnationerna vilka år 1890 bildades ur den tidigare Skånska nationen. Sydskånska nationen är idag sjätte störst av de 13 nationerna i Lund, med sina cirka 1 800 medlemmar. På nationshuset bor 48 personer, de flesta på ett eller annat sätt engagerade i nationen. Verksamheten omfattar bland annat flertalet klubbar, filmcafé, restaurang och mycket annat.

Sydskånska nationen styrs av en styrelse som kallas för seniorskollegiet, dessa är i sin tur uppdragsgivare åt nationens quratel, som är nationens ledningsgrupp, vilken består av qurator, proqurator ekonomi, proqurator social, notarie och en pr-chef. Verksamheten drivs sedan av en förmannakår på cirka 70 personer.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Nationens uppkomst[redigera | redigera wikitext]

I början på 1800-talet hade den Skånska nationen blivit så stor (200 medlemmar) att det blev svårt för inspektorn att ha kännedom om alla medlemmars förhållanden. Den 8 maj 1833 godkändes därför en ny stadga som delade upp den Skånska nationen i sex avdelningar: Lund, Lunds distrikt, Malmö, Landskrona och Helsingborg, Ystad och Kristianstad. Varje avdelning leddes av en avdelningskurator. Den här nya organisationen blev dock ganska tungrodd och när inspektor Gustaf Ljunggren meddelade att han skulle avgå 1889 rekommenderade han att man inte skulle välja någon ny inspektor för Skånska nationen då "frågan om nationens delning på senare tiden man och man emellan diskuterats". Efter att en kommitté utrett saken lades förslaget om att Skånska nationen skulle delas fram på nationsmötet den 16 maj 1889. Skånska nationens sista nationsmöte hölls den 25 november 1889 och den 1 januari 1890 trädde delningen i kraft och Ystads nation bildades. Upptagningsområdet enligt den gamla indelningen för Ystads nation var "Ystads eller Cimbritshamns Städer, eller inom Färs, Albo, Ingelsta, Jerresta, Herresta, Ljunits och Wemmenhögs Härader."

I samband med att nationsmötet 1954 beslutade att bygga ett nationshus, så bestämde man att Ystads nation skulle byta namn till den Sydskånska nationen. Orsaken till detta namnbyte var att nationen hade, utöver sitt befintliga upptagningsområde, även tilldelats Trelleborgs stad (tillsammans med Skanör och Falsterbo, samt Skytts härad) som upptagningsområde. I samband med byggnationen av nationshuset genomförde en insamling och man sökte då under namnet Sydskånska nationen bidrag från samtliga upptagningsområden.

Knävlingagillet[redigera | redigera wikitext]

När isen släpper går sydskåningarna på bal. Knävlingagillet instiftades 1967 av Anders Mårtensson och Catharina Markborn och hålls varje år i slutet av vintern. Bakgrunden till gillet är att bönderna sågs en gång om året för att reglera sina skulder. Alla bönderna hade varsin "Knävling", en träbricka i vilken skulder och fordringar inristats, i sin ägo och när man reglerat skulderna höll man ett gille, Knävlingagillet.

Hedersledamöter (urval)[redigera | redigera wikitext]

Vännationer[redigera | redigera wikitext]

Inspektor[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande inspektor är Mona Landin-Olsson, adjungerad professor i medicin vid Lunds universitet

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]