Sydvästra Stilla havet under andra världskriget

Från Wikipedia
Version från den 26 mars 2014 kl. 23.04 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Tryckta källor: tar bort oanvända förekomster av medförfattare i webbref med AWB)
"South West Pacific Area" enligt amerikanska Joint Chiefs of Staff.
Australiska kryssaren Canberra (mitten vänster) skyddar tre allierade transportfartyg (bakgrund och mitten till höger) som avlastar trupper och materiel vid Tulagi.
Japanska trupper lastas på ett krigsfartyg som förberedelse för en Tokyo Express-vända någon gång under 1942.

Sydvästra Stilla havet var en av två krigsskådeplatser under andra världskriget i Stillahavsområdet, mellan 1942 och 1945. Sydvästra Stillahavsområdet inkluderade Filippinerna, Nederländska Ostindien (exklusive Sumatra), Borneo, Australien, australiska Territoriet Nya Guinea (inklusive Bismarckarkipelagen), den västra delen av Salomonöarna och vissa angränsande områden. Krigsskådeplatsen fick sitt namn från det stora allierade kommandot som var känd helt enkelt som "South West Pacific Area".

I krigsskådeplatsen kämpade kejserliga japanska styrkor främst USA och australiska styrkor. Holländska, filippinska, brittiska, mexikanska och andra allierade styrkor tjänstgjorde också i krigsskådeplatsen.

De flesta japanska styrkorna var en del av Södra expeditionsarmégruppen som bildades den 6 november 1941 under general Hisaichi Terauchi (även känd som Greve Terauchi), som fick order att anfalla och ockupera allierade territorier i Sydostasien och södra Stilla havet.

Den 30 mars 1942 bildades de allierade kommandot South West Pacific Area (SWPA) och den amerikanske generalen Douglas MacArthur utsågs till Supreme Allied Commander South West Pacific Area.[1]:84 Den andra krigsskådeplatsen, känd som Pacific Ocean theater, leddes av amiral Chester Nimitz befäl.

Större fälttåg och slag

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Cressman (2000)
  2. ^ [a b c] Dull (1978)
  3. ^ [a b c d e f] Silverstone (1968)
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Potter & Nimitz (1960)
  5. ^ [a b c] Sulzberger (1966)

Tryckta källor

  • Cressman, Robert J. (2000) (på engelska). The Official Chronology of the U.S. Navy in World War II. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 1-55750-149-1 
  • Drea, Edward J. (1998) (på engelska). In the Service of the Emperor: Essays on the Imperial Japanese Army. Nebraska: University of Nebraska Press. ISBN 0-8032-1708-0 
  • Dull, Paul S. (1978) (på engelska). A Battle History of the Imperial Japanese Navy (1941-1945). Annapolis, Maryland: Naval Institute Press 
  • Eichelberger, Robert (1989 (reissue)) (på engelska). Our Jungle Road to Tokyo. New York: Battery Press. ISBN 0-89839-132-6 
  • Griffith, Thomas E., Jr. (1998) (på engelska). MacArthur's Airman : General George C. Kenney and the War in the Southwest Pacific. Lawrence, Kansas, U.S.A.: University Press of Kansas. ISBN 0-7006-0909-1 
  • Krueger, Walter (1979) (på engelska). From Down Under to Nippon: Story of the 6th Army in World War II. Zenger. ISBN 0-89201-046-0 
  • Potter, E.B.; Chester W. Nimitz (1960) (på engelska). Sea Power. Prentice-Hall 
  • Silverstone, Paul H. (1968) (på engelska). U.S. Warships of World War II. Doubleday and Company 
  • Sulzberger, C.L. (1966) (på engelska). The American Heritage Picture History of World War II. Crown Publishers 
  • United States Army Center of Military History. ”Japanese Operations in the Southwest Pacific Area, Volume II - Part I” (på engelska). Reports of General MacArthur. http://www.history.army.mil/books/wwii/MacArthur%20Reports/MacArthur%20V2%20P1/macarthurv2.htm#contents. Läst 8 december 2006. - Översättning av det officiella protokollet från japanska demobiliseringsbyrån beskriver den kejserliga japanska armén och flottans deltagande i sydvästra Stillahavsområdet i Stillahavskriget.