Syftningsfel
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ett syftningsfel är ett språkligt fel och innebär att en mening kan uppfattas på flera sätt, och lätt kan misstolkas.
En syftning är ett ord eller uttryck som syftar på ett tidigare ord (ibland efterföljande), till exempel ett verb som beskriver vad ett föregående substantiv eller pronomen gör. Det kan också vara vissa pronomen såsom "som" eller prepositioner eller adjektiv, som kan syfta på föregående eller efterföljande substantiv eller pronomen.
Ett syftningsfel uppstår då det finns flera substantiv eller pronomen och det blir oklart vilket av dem som man syftar på. Ofta framgår det av sammanhanget hur satsen skall tolkas, och då är syftningsfelet snarast att betrakta som ett stilistiskt fel.
Ett ofta förekommande exempel är en mening som ser ut att vara hämtad ur en skoluppsats i historia: "Halvt vansinnig och omgiven av dåliga rådgivare kan jag endast beklaga Erik XIV:s olyckliga öde." Meningen kan tolkas endera som "Eftersom Erik XIV var halvt vansinnig och omgiven av dåliga rådgivare kan hans olyckliga öde endast beklagas", eller "Jag, som är halvt vansinnig och omgiven av dåliga rådgivare, kan endast beklaga Erik XIV:s olyckliga öde", då det är oklart om satsförkortningen förbinder sig till subjektet "jag" eller objektet "Erik XIV:s olyckliga öde".
Ett syftningsfel kan även uppstå när ett ord som används i satsen med syftningsfel har flera betydelser, eller i mer extrema fall när ett ord eller en fras är sin egen motsats – det är dock ett mycket ovanligt fenomen, men ett potentiellt svenskt exempel vore "getingen stack", vilket antingen kan betyda att getingen stack med gadden eller att den flög iväg (olika betydelser av verbet sticka).