Sylvain (opera)
Sylvain (stavat Silvain i 1770 års libretto) är en opéra-comique i en akt med musik av André Grétry och libretto av Jean-François Marmontel. Den hade premiär på Comédie-Italienne (Opéra Comique) den 19 februari 1770 och blev en av Grétrys största succéer bland hans tidiga operor. Handlingen rör sig kring Silvain, som arbetar som en fattig bonde efter att ha gjorts arvlös av sin rike fader efter att ha gift sig med en kvinna av lägre börd. Det pastorala temat och dess hyllning till det lantliga livet var vanligt inom opéra-comique vid tiden men Marmontels libretto går längre och förespråkar social jämlikhet och ett försvar för böndernas rätt motsätta sig godsherrarna.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Marmontels huvudkälla var Erast, en enaktspjäs av den schweiziske författaren Salomon Gessner, som åtnjöt ett ansenligt rykte över Europa vid tiden. Erast är en utfattig bergbonde vars tjänare Simon bestämmer sig för att "ta från de rika och ge till de fattiga" och föda hans herre och andra utarmade familjer. Erast beordrar Simon att återlämna pengarna till den rike vandraren han rånade. Det visar sig att vandraren är Erasts fader som är på jakt efter den son han gjorde arvlös för länge sedan då denne gifter sig under sitt stånd. Nu ångar fadern sitt beslut.[1] Marmontel ändrade fokus och koncentrerade handlingen till ett ämne relevant för samtiden i Frankrikes Ancien régime, frågan om böndernas urgamla rätt att bruka jorden. Dessa rättigheter inkluderade betande på allmän mark, hämta ved till bränsle och samla stubb efter skörden. De franska böndernas livsvillkor var ofta så prekära att de var beroende av sådana rättigheter för att undvika total utblottning. Enligt Melchior Grimm protesterade några av de aristokraterna bland publiken mot var de såg som agitation för social jämlikhet. Duc de Noailles lär ha sagt att operans budskap var att han skulle gifta sig med pigan och låta bönderna tjuvfiska.[2]
Uppförandehistorik[redigera | redigera wikitext]
Silvain spelades 381 föreställningar på Opéra Comique mellan 1770 och 1827.[3] År 1796 blev Silvain den första opera att uppföras i New Orleans.[4] Loewenberg listar uppsättningar i Nederländerna, Tyskland, Österrike, Danmark, Sverige och Ryssland.[5]
Svensk premiär den 16 augusti 1804 på Arsenalsteatern i Stockholm i ett gästspel av den Kongl. Franska truppen.
Personer[redigera | redigera wikitext]
| Roller | Stämma | Premiärbesättning 19 februari 1770 |
|---|---|---|
| Dolmon, fadern | basse-taille (basbaryton) | M. Suin |
| Dolmon, hans äldre son (under namnet "Silvain") | baryton[6] | Joseph Caillot |
| Dolmon, hans yngre son | talroll | Antoine Trial |
| Hélène, Silvains hustru | sopran | Marie-Thérèse Laruette |
| Pauline och Lucette, döttrar till Silvain och Hélène | sopraner | Marie-Jeanne Trial och Pétronille-Rosalie Beaupré |
| Bazile, en ung bybo | tenor | Clairval |
| Dolmons vakter | tenor och basse-taille[7] |
Handling[redigera | redigera wikitext]
15 år tidigare trotsade Silvain sin fader genom att gifta sig under sitt stånd. Fadern Dolmon gjorde sonen arvlös och han fick tjäna sitt uppehälle som bonde. När den nye tillsyningsmannen anklagar Silvain för tjuvfiske ber Silvains hustru och döttrar om nåd. Silvain känner igen godsherren som sin egen far. Fadern veknar och familjen återförenas.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- ^ Charlton, s. 59
- ^ Charlton, s. 56-57
- ^ Charlton, s. 62
- ^ Walter G. Cowan, New Orleans Yesterday and Today: A Guide to the City (LSU Press, 2001), s. 197
- ^ Loewenburg, s. 309
- ^ Caillot, den förste utövaren av rollen, hade en väldig bredd i sin röst vilken gjorde det möjligt för honom att sjunga som en basse taille, men även nå upp till tonerna hos en haute-contre (Jean Gourret, Histoire de l'Opéra-Comique, Paris, Les publications universitaires, 1978, s. 43). Enligt Rodolfo Celletti "var han en baritenor och en bas på samma gång": Grétry och Monsigny brukade notera hans sångpartier i basklaven, men låta han sjunga dem med hög barytontessitura (Voce di tenore, Milan, Idealibri, 1989, s. 59, ISBN 88-7082-127-7).
- ^ I librettot refereras till tre vakter men endast två är noterade i partituret.
- Original libretto: Silvain, Comédie en un Acte, Meslée d'Ariettes; par M. Marmontel, de l'Académie Française, Paris, Merlin, 1770 (accessible for free online at the Library of Congress)
- Period libretto: Sylvain, Comédie en un acte, mêlée d'ariettes, Paris, Comédie Italienne, 1771 (accessibile for free online at Internet Archive)
- Period printed score: Silvain Comédie en un acte et en verses, Dédiée à son Altesse Royale Monseigneur le Prince Charles de Pologne, Duc de Saxe, de Curlande et de Senigalle, Paris Dezauche, s.d. (accessible for free online at Internet Archive)
- Michel Brenet Grétry: sa vie et ses œuvres (F. Hayez, 1884)
- David Charlton Grétry and the Growth of Opéra Comique (Cambridge University Press, 1986)
- Ronald Lessens Grétry ou Le triomphe de l'Opéra-Comique (L'Harmattan, 2007)
- Alfred Loewenberg Annals of Opera 1597-1940 (Third edition, Calder, 1978)