Syntpop

Från Wikipedia
Syntpop
StilursprungDisco, new wave, elektronisk musik, pop, postpunk, glamrock, krautrock
Kulturellt
ursprung
1977–80 i Tyskland, Japan och Storbritannien
InstrumentSynthesizer, trummaskin, elbas, tape loop, trummor, gitarr, sequencer, keyboard, vocoder, sampler, sång
PåverkatHouse, electro, trance, chiptune, digital hardcore, indietronica, alternativ dance, electronica, danspop[1] m.fl.
FusionsgenrerElectroclash, electrohouse, techno
Kraftwerk, en av syntpopens största influenser

Syntpop (alternativt synthpop, även känt som electropop eller technopop[2]) är en musikgenre som uppstod åren omkring 1980 och karaktäriseras av synthesizer som det dominerande instrumentet. Stilen har sina rötter i 1960- och 1970-talen då synthesizer användes inom progressiv rock, elektronisk artrock, disco och framförallt "krautrock" av band som Kraftwerk. Syntpopen trädde fram som en distinkt genre i Japan och Storbritannien under postpunkeran som en del av new wave-rörelsen mellan slutet av 1970-talet och början av 1980-talet.

Tidiga pionjärer inom syntpopen var den japanska gruppen Yellow Magic Orchestra och de brittiska grupperna Ultravox och The Human League, den senare använde ofta monofoniska synthesizers för att producera musik med ett simpelt och stramt sound. Efter genombrotten med Tubeway Army och Gary Numan på den brittiska singellistan började ett stort antal artister nå framgångar med ett syntbaserat sound, däribland Soft Cell, Orchestral Manoeuvres in the Dark och Depeche Mode i Storbritannien, medan Yellow Magic Orchestra banade vägen för syntpopband som P-Model, Plastics och Hikashu i Japan. Utvecklingen av billiga polyfoniska synthesizers, definitionen av MIDI och användningen av dancebeats ledde till ett mer kommersiellt och tillgängligt sound för syntpopen.

Under 1990-talet medförde digitaliseringen inom popmusikbranschen att mer eller mindre alla artister kunde utnyttja digitala och programmerbara instrument och konstgjorda skapade ljud i sin musik. Med syntpop avses därför idag artister och musiker som sökt sig tillbaka till det speciella sound som präglade 1980-talets syntpop, till exempel La Roux.

Åtminstone en del av syntbanden och artisterna från 1980-talet kan också räknas som New wave. För den som gillar syntpop finns speciella syntklubbar att besöka.

Kända svenska grupper inom syntpop är bland andra Twice a Man, Adolphson-Falk, Mobile Homes, Elegant Machinery, Page och Cat5.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ Glenn Appell, David Hemphill (2006). American popular music: a multicultural history. Belmont, CA: Thomson Wadsworth. s. 423. ISBN 0155062298. Läst 12 maj 2012. "The 1980s brought the dawning age of the synthesizer in rock. Synth pop, a spare, synthesizer-based dance pop sound, was its first embodiment."
  2. ^ T. Cateforis (2011). Are We Not New Wave?: Modern Pop at the Turn of the 1980s. Ann Arbor MI: University of Michigan Press. s. 52, 62. ISBN 0-472-03470-7

Externa länkar