Syraattack

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
En iransk kvinna, som attackerats med syra, undergår behandling i Teheran, fotograferad i april 2018.

En syraattack,[1] också kallad syrakastning, är en form av grovt våldsbrott[2][3] där förövaren kastar syra eller annat frätande ämne på en annans kropp "med avsikt att förvränga, stympa, tortera eller döda". Förövaren använder frätande vätskor som oftast riktas mot ansiktet, vilket bränner offrets ansikte och skadar hudens vävnad samt även ben.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Det rapporteras syraattacker i många delar av världen, men oftare i utvecklingsländer. Sedan 1990-talet har Bangladesh rapporterat det högsta antalet attacker och högsta incidens för kvinnor, med 3 512 bangladeshiska människor som attackerades mellan 1999 och 2013, och i Pakistan och Indien är syraattackerna på rekordnivåer och har ökat varje år.[4][5]

Även om syraattacker förekommer över hela världen är denna typ av våld vanligast i Sydasien.[6] Storbritannien är ett av de länder med de flesta syraattackerna per capita i världen, enligt Acid Survivors Trust International (ASTI).[7] År 2016 förövades över 601 syraattacker i Storbritannien baserat på ASTI-siffror, och 67 procent av offren var manliga, men statistik från ASTI antyder att 80 procent av offren över hela världen är kvinnor.[8] Över 1 200 fall registrerades under de senaste fem åren. Från 2011 till 2016 var det 1 464 brott med syra eller frätande ämnen enbart i London.[9]

Syraattack som rättslig påföljd[redigera | redigera wikitext]

I länder med Sharia-lagstiftning har principen qisas tillämpats vid några tillfällen, där offer som blivit blinda på grund av syraattacker har kunnat få sin förövare dömd till att förlora sin syn enligt principen "öga för öga".

  • 2008 – En iransk man som utfört en syraattack som förblindade Ameneh Bahrami dömdes till att förlora sin syn. Domen verkställdes dock aldrig, då offret tog tillbaka sin begäran.[10]
  • 2015 – En iransk man som utfört en syraattack mot en annan man dömdes till att förlora synen på bägge sina ögon. Kort före verkställandet av domen medgav offret att endast det ena ögat skulle förstöras, vilket verkställdes.[11]
  • 2016 – En iransk man som utfört en syraattack mot en fyraårig flicka blev dömd till att förlora sin syn genom att droppa syra i hans ögon - en dom som senare verkställdes[12]

Dessa domar och tillämpningar har fördömts kraftfullt av bland annat Amnesty International.[11]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Cambodian victim on her acid attack” (på en-GB). 21 mars 2010. http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/8576279.stm. Läst 28 december 2019. 
  2. ^ ”Afghan sisters hurt in acid attack over rejected proposal” (på en-US). LA Times Blogs - World Now. 30 november 2011. https://latimesblogs.latimes.com/world_now/2011/11/afghan-sisters-hurt-acid-attack-rejected-proposal.html. Läst 28 december 2019. 
  3. ^ ”Man Who Threw Acid at Woman Blames 2 Others” (på en-US). Los Angeles Times. 19 mars 1992. https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1992-03-19-gl-5793-story.html. Läst 28 december 2019. 
  4. ^ Dhar, Sujoy. ”Acid attacks against women in India on the rise; survivors fight back” (på en-US). USA TODAY. https://www.usatoday.com/story/news/world/2017/07/27/acid-attacks-women-india-survivors-fight-back/486007001/. Läst 28 december 2019. 
  5. ^ ”Acid Attacks - Video - The New York Times”. web.archive.org. 22 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130622082841/https://www.nytimes.com/video/2008/11/29/opinion/1194834033797/acid-attack.html. Läst 28 december 2019. 
  6. ^ ”Q&A: Acid attacks around the world - CNN.com” (på en). www.cnn.com. http://www.cnn.com/2010/WORLD/asiapcf/01/11/acid.attack.fact/index.html. Läst 28 december 2019. 
  7. ^ ”ASTI | A worldwide problem”. www.asti.org.uk. http://www.asti.org.uk/a-worldwide-problem.html. Läst 28 december 2019. 
  8. ^ ”Everything you know about acid attacks is wrong” (på en-GB). BBC Three. 17 november 2017. https://www.bbc.co.uk/bbcthree/article/5d38c003-c54a-4513-a369-f9eae0d52f91. Läst 28 december 2019. 
  9. ^ CNN, Angela Dewan. ”2017 was the worst year for acid attacks in London”. CNN. https://www.cnn.com/2018/01/26/europe/london-acid-attacks-2017-intl/index.html. Läst 28 december 2019. 
  10. ^ Iranian sentenced to blinding for acid attack pardoned”. BBC News. 31 juli 2011. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-14356886. 
  11. ^ [a b] Saeed Kamali Dehghan (5 mars 2015). ”Iran applies Sharia law and blinds man over acid attack”. The Irish Times. https://www.irishtimes.com/news/world/middle-east/iran-applies-sharia-law-and-blinds-man-over-acid-attack-1.2128154. 
  12. ^ Ross Logan (8 november 2016). ”EYE FOR AN EYE: Thug blinded for acid attack on four-year-old girl who lost her sight”. the Daily and Sunday Express. https://www.express.co.uk/news/world/730160/Man-blinded-acid-attack-four-year-old-girl-eye-for-eye-Iran.