Syster Marianne

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Syster Marianne
Syster Marianne 6 juni 2017
Född Marianne Nordström
17 september 1925 (91 år)
Kodaikanal, Tamil Nadu, Indien
Nationalitet Svensk
Yrke/uppdrag Nunna, konstnär
Känd för Sitt engagemang i flyktingfrågan

Marianne Nordström, känd som Syster Marianne, född 17 september 1925 i Kodaikanal i Tamil Nadu i Indien, är en svensk evangelisk-luthersk nunna i Svenska kyrkan – som sådan kyrkans första – och konstnär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Syster Marianne föddes som dotter till civilingenjör Egon Nordström (1890–1974) och hans maka, friherrinnan Inez von Otter (1892–1978), missionär i Indien. Hon växte upp i Eskilstuna.

Efter novitiat som ordenssyster från 1948 hos Order of the Holy Paraclete i St Hilda's Priory i Whitby i England, återvände hon till Sverige och avgav klosterlöften inför kyrkoherde Gunnar Rosendal i Osby kyrkapingstdagen den 6 juni 1954. Den då konstituerade orden fick namnet Den helige Andes orden. Med tiden sökte sig ytterligare kvinnor dit och upptogs som nunnor. Sedermera ställdes orden enligt kyrklig praxis under en biskoplig visitator; nunnorna kallas Helgeandssystrar. Efter en tid i Uppsala flyttade klostret till Alsike där det legat sedan dess, intill Alsike kyrka. År 1990 erkände det svenska biskopsmötet klosterlivet som en legitim del av Svenska kyrkans kyrkoliv.

Flyktingarbete[redigera | redigera wikitext]

Syster Marianne har aktivt deltagit i den svenska flyktingdebatten och sedan 1978 gömt personer, vars ansökan om asyl avslagits, i Alsike kloster. Den 24 november 1993 blev klostret uppmärksammat efter en kritiserad polisrazzia, där polisen försökte få tag på undangömda asylsökande som hotades av avvisning. Från klostrets sida menade man att svenska staten inte tillfredsställande utrett dessa personers ärenden samt att de riskerade livet om de tvingades lämna riket. För detta fick syster Marianne 2014 mottaga ett pris under galan Svenska hjältar.[1]

Kontroverser[redigera | redigera wikitext]

Syster Marianne har haft en kritisk hållning till Israels politik. Kritik har riktats mot hennes medverkan i intervjuer i det antisemitiska radiprogrammet Radio Islam. Kritiker har menat att hennes uttalande vid flera tillfällen har tagit sig antisemitiska uttryck.[2][3][4]

Konstnärlig verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Syster Marianne har varit aktiv som konstnär och har utfört målningar eller korfönster i Den Gode Herdens kapell i Ulleråker och i Gunnarsbyns, Björklinge och Hagfors kyrkor, liksom i Seljansborgs kyrka och Högbo kyrka i Sandviken.

Hon har också varit aktiv som bokillustratör.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 2017: Sr Marianne 90 år - en tacksamhetsskrift

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Aftonbladet”. http://www.aftonbladet.se/svenskahjaltar/article19073082.ab. Läst 29 december 2014. 
  2. ^ Svenska kommittén mot antisemitism 14 december 2014: Är syster Marianne en ”svensk hjälte”?
  3. ^ ”Uppsala nya tidning”. http://www.unt.se/start/okunnighet-om-judehat-3522795.aspx. Läst 21 december 2014. 
  4. ^ Skam över Aftonbladet”. Östgöta Correspondenten. 30 december 2014. http://www.corren.se/asikter/ledare/skam-over-aftonbladet-7624887.aspx. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gunnar Rosendal: Kyrka och ordensliv, 1954
  • Sven-Erik Brodd: Evangeliskt klosterliv i Sverige, 1972
  • Sändebrev till Sanct Nicolai vänkrets.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]