Tätört

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tätört
Pinguicula vulgaris 150506.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljTätörtsväxter
Lentibulariaceae
SläkteTätörtssläktet
Pinguicula
ArtTätört
P. vulgaris
Vetenskapligt namn
§ Pinguicula vulgaris
Synonymer
  • Penguicula vulgaris
Hitta fler artiklar om växter med

Tätört eller vanlig tätört (Pinguicula vulgaris) är en växtart i familjen tätörtsväxter. Det är en så kallad köttätande växt och trivs på fuktiga, gärna kvävefattiga jordar. Traditionen att använda örten för att skapa långfil bygger på en faktoid. Tätört har även använts för att bleka håret som då blir gulaktigt.

Långfilstillverkning[redigera | redigera wikitext]

Det har påståtts att tätört kan användas för att tillverka långfil (tätmjölk). Så här skriver exempelvis Carl von Linné i Flora Lapponica:
"Norrlänningarnes kompakta mjölk eller tätmjölk, af andra kallad sätmjölk, är ett af Lapplands nybyggare och ännu mer i Västerbotten samt i nästan hela det öfriga Norrland mycket nyttjadt slag af mjölk, som erhålles på följande sätt: några färska, nyss plockade Pinguicula-blad, af hvilken art som helst, läggas i en sil, och den nyss mjölkade, ännu ljumma mjölken hälles däröfver".

Alla moderna försök att återupprepa denna tillverkningsprocedur har misslyckats.[1][2][3] och man har inte heller kunnat finna några Lactococcus lactis (som används vid fermentering av mjölk) på bladen av tätört[4][5], så traditionen bygger på en form av faktoid.[6] Däremot innehåller tätört proteolytiska enzymer som bryter ned infångade insekter, och dessa enzymer kan användas som vegetabilisk ostlöpe.[2]

Dialektala namn[redigera | redigera wikitext]

Det finns många dialektala namn för tätört:[7] Faitnackä på Gotland, slätkyrgras eller täta i Dalarna, tjätt eller tjett i Jämtland, tjättgräs i Västerbotten, täte i Norrbotten och Närke och vipefett eller vippfett i Götaland och Svealand. Andra namn är fetört, göja och lisla. Den har även kallats hårgula eftersom den används vid hårblekning.

Namn Trakt Anteckning

faitnackä Gotland
fetört
göja
hårgula Namnet kommer därav, att växten använts för att bleka hår.
Resultatet blir gulaktigt.
lisla
slätkyrgras Dalarna
smörört
sätört
tjätt (tjett) Jämtland
tjättgräs Västerbotten
täta Dalarna
täte NorrbottenNärke
vipefett, vippfett GötalandSvealand

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Furuset, K. (2005). ”Tettegras og tettemelk.”. Naturen 129 (5): sid. 206-214. 
  2. ^ [a b] Furuset, K. (2008). ”The role of butterwort in butterwort ropy milk.”. Blyttia 66: sid. 55-62. 
  3. ^ Sopp O. (1917). Surmelk. Kristiania: Olaf Norli 
  4. ^ Nilsson, G. (1950). ”Något om bakteriefloran i den svenska tätmjölken.”. Svenska mejeritidningen 42: sid. 411-416. 
  5. ^ Nilsson, B. & Nilsson, G. (1958). ”Studies concerning Swedish ropy milk.”. Archiv für Mikrobiologie 31 (1): sid. 191-197. 
  6. ^ ”Hexmasters Faktoider”. http://www.faktoider.nu/cgi-bin/visa.cgi?sida=pinguicula.html&m=1&q=t%E4t%F6rt. Läst 8 april 2014. 
  7. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1867/Malmö 1962, s 738 [1]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]