Túpac Hualpa
 |
Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2023-01) Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Túpac Hualpa | |
| Född | 1510 Cusco, Peru |
|---|---|
| Död | oktober 1533 Jauja, Peru |
| Medborgare i | Inkariket |
| Sysselsättning | Regent |
| Befattning | |
| Lista över Inkarikets härskare | |
| Barn | Chimpu Ocllo (f. 1523) |
| Föräldrar | Huayna Cápac |
| Släktingar | Huáscar (syskon) Atahualpa (syskon) Manco Inca Yupanqui (syskon) Paullu Inca (syskon) Quispe Sisa (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Túpac Hualpa, död 1533, var Inkarikets regent 1532–1533. Han utsågs av Francisco Pizarro som efterföljare till Atahualpa för att inte störa de spanska intressena i området (på hans mascapaicha eller krona, lyste till och med Kastiliens flagga).[1] Efter tre månader (augusti till oktober 1533) från det hans mandat börjat avled han i Jauja.[2]
Härkomst[redigera | redigera wikitext]
Det finns lite tillgänglig information om Túpac Hualpa (vars namn spanjorerna uttalade felaktigt som "Toparpa"). Han var född i Cusco och var ett av mer än 500 barn till Huayna Cápac, far till Huáscar och Atahualpa.
Toparpas proklamation[redigera | redigera wikitext]
Statsmakten i Inkariket var koncentrerad till inkans person. När inkan hade avrättats såg Pizarro upprorslågor slå upp i landet. För att åter få in styret under sin kontroll utsåg han Toparca till regerande inka.[3] Pizarro och Almagro krönte Túpac Huallpa (som således var en yngre bror till Huáscar) enligt en gammal ritual varvid Túpac Huallpa ikläddes med mascapaichan, en ceremoni som annars enbart fick utföras av översteprästen Villac Umu.[4]
Hualpa var anhängare till Huáscar,[5] men när spanjorerna utsåg honom till Atahualpas efterföljare accepterade han att lyda under kungen av Spanien.[6] Han kröntes i Cajamarca till Toparpa,[7] och var erövringens första inka.
Toparpa befallde sina underlydande att de skulle ägna sig åt metallutvinning, och uppfyllde på så sätt önskningarna för Pizarro och hans män.
Vägen över Anderna[redigera | redigera wikitext]
Den 6 september begav sig 590 spanska conquistadorer iväg längs den kungliga vägen över bergen från Cajamarca mot Cusco. De åtföljdes av den nyutsedde inkan, den fängslade general Calcuchima samt lojala infödda. De gjorde de första dagsetapperna utan att de infödda gjorde det minsta motstånd fram till Jauja. Där väntade en fientlig styrka på andra sidan floden som spanska kavalleriet sopade undan.[8]
Död[redigera | redigera wikitext]
När de kom till Jauja dog Toparpa av en sjukdom som försvagat honom alltsedan Cajamarca. Det antogs allmänt att Chalcuchima hade gett honom giftiga örter. Spanjorerna sökte efter en syndabock.[2] Det ryktades att en av conquistadorerna anklagade Chalcuchima för att ha gett giftiga örter åt Toparpa.[9]
Motståndet mot spanjorerna hade nu börjat under ledning av general Quizquiz. När spanjorerna hade tågat in i Jauja var lagerhusen tömda och stod i ljusan låga. Spanjorerna omgavs av fientliga skaror. Det antogs att Calcuchima stod i förbindelse med Quizquiz. Pizarro förklarade Calcuchima skyldig till oroligheterna och till Toparpas död och dömde honom till döden.[7][10]
Det troliga är att Toparpa dog av naturliga orsaker, även om Chalcuchima hade skäl att döda honom.[2]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Angles, sid. 124
- ^ [a b c] Hemming, kapitel Tupac Huallpa
- ^ Andersson, sid. 316, 319
- ^ Huber 1963, sid. 241-242
- ^ Espinoza, sid. 92
- ^ Villanueva, sid. 42
- ^ [a b] Huber 1953, sid. 162-163
- ^ Kirkpatrick, sid. 143-144
- ^ Palma, sid 27
- ^ Espinoza. sid. 92. Chalcuchima ansågs ha dödad honom för att han var trogen Huascar, fast han var en trogen anhängare till Atahualpa.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Palma, Ricardo (1953) (på spanska). Traditiones peruanas completas. Aguilar
- Huber, Siegfried (1953). Inkarikets ödesdrama. Kooperativa förbundets bokförlag
- J G Andersson (1953). Hur vi erövrade jorden. Saxon & Lindström
- Huber, Siegfried (1963). Pizarro - Inkarikets erövrare. Rabén & Sjögren
- Waldemar Espinoza Soriano (1986) (på spanska). Destrucción del Imperio de los incas. Cuarta edición, Lima: Amaru editores S.A
- Angles Vargas, Víctor (1998) (på spanska). Historia del Cusco incaico. Tercera edición, Lima: Industrial gráfica S.A
- Julio R. Villanueva Sotomayor (2002) (på spanska). El Perú en los tiempos modernos. Lima: Empresa periodística Nacional S.A
- Hemming, John (2003). ”Tupac Huallpa” (på engelska). The Conquest of the Incas. Harcourt. ISBN 0156028263
- F. A. Kirkpatrick (2004) (på spanska). Los Conquistadores Españoles. Rialp
| Företräddes av Atahualpa |
Den sista Inkan 1533–1533 Utsågs av spanjorerna |
Efterträddes av Manco Inca Yupanqui |