Túpac Hualpa

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Túpac Hualpa var en inkahärskare som utsågs av Francisco Pizarro som efterföljare till Atahualpa för att inte störa de spanska intressena i området (på hans mascapaicha eller krona, lyste till och med Kastiliens flagga.[1] Efter tre månader (augusti 1533 till oktober 1533) från det hans mandat hade börjat avled han i Jauja på grund av förgiftning.

Härkomst[redigera | redigera wikitext]

Det finns få data om Túpac Hualpa (vars namn spanjorerna uttalade felaktigt som "Toparpa"). Han var född i Cusco och ett av mer än 500 barn till Huayna Cápac, far till Huáscar och Atahualpa. Han hade varit anhängare till Huáscar.[2] När spanjorerna utsåg honom till Atahualpas efterföljare accepterade han att lyda under kungen av Spanien.[3]

Toparpas proklamation[redigera | redigera wikitext]

Efter inka Atahualpas död, överhuvud för imperiets styre, blev allt desorganiserat. Inför den rådande oordningen krönte Almagro och Pizarro en yngre bror till Atahualpa, Túpac Huallpa, med mascapaichan och visade på så sätt en stor politisk insikt. Han kröntes till Toparpa, erövringens första Inka.

Toparpa befallde sina underlydande att de skulle ägna sig åt metallutvinning, och uppfyllde på så sätt önskningarna för Pizarro och hans män.

Vägen över Anderna[redigera | redigera wikitext]

I sällskap med Inkan var general Calcuchimac (som var fängslad), och med mer än 500 spanska soldater tog conquistadorerna den 6 september 1533, den kungliga vägen över bergen från Cajamarca mot Cusco. De gjorde de första dagsetapperna utan att de infödda gjorde det minsta motstånd. Pizarro och hans män ansågs ha räddat dem från förrädaren Atahualpa regering.

Död[redigera | redigera wikitext]

Toparpa som inför spanjorernas växande krav satte sig upp emot Pizarro, och dog efter kort tid genom förgiftning. Chalcuchimac förklarades skyldig till hans död av Pizarro, och dömdes till döden.[4]

Företrädare:
Atahualpa
Den sista Inkan
1533–1533
Utsågs av spanjorerna
Efterträdare:
Paullu Inca

Fotnoter och källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Victor Angles Vargas, Historia del Cusco incaico, pág. 124(spanska)
  2. ^ Waldemar Espinoza, Destrucción del imperio de los incas, pág. 92
  3. ^ Julio R. Villanueva Sotomayor, El Perú en los tiempos modernos, pág. 42(spanska)
  4. ^ Waldemar Espinoza, Destrucción del imperio de los incas, pág. 92. Chalcuchimac skulle ha dödad honom för att han var trogen Huascar (fast han var en trogen anhängare till Atahualpa).(spanska)

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Waldemar Espinoza Soriano (1986) (på spanska). Destrucción del Imperio de los incas. Cuarta edición, Lima: Amaru editores S.A 
  • Julio R. Villanueva Soto mayor (2002) (på spanska). El Perú en los tiempos modernos. Lima: Empresa periodística Nacional S.A 
  • Angles Vargas, Víctor (1998) (på spanska). Historia del Cusco incaico. Tercera edición, Lima: Industrial gráfica S.A 


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från spanskspråkiga Wikipedia, Túpac Hualpa, 15 februari 2011.

Se även[redigera | redigera wikitext]