T21

T21
SJ T21 nummer 66
Fordonstyp	Dieselhydrauliskt koppelstångslok
Tillverkningsår	1955–1958
Byggt antal	SJ 52 NBJ 4 Ombyggda från T22 SJ 2
Tillverkare	MaK ASJ
Axelföljd	D (samtliga axlar sidoförskjutbara)
Längd (över buffert)	11 300 mm
Bredd	3144 mm
Höjd	4290 mm
Drivhjulsdiameter	1 255 mm
Spårvidd	1 435 mm (normalspår)
Drivmedel	Diesel
Transmission	Hydraulisk med mekanisk efterväxel
Effekt	590 kW
Slagvolym	99,36 liter
Största tillåtna hastighet	50/80 km/h
Startdragkraft	170 kN
Tjänstevikt	56,8 t
Operatörer	Qvick Entreprenad samt museiföreningar

T21/T2

T21, ursprungligen T2, inköptes av SJ i mitten av 1950-talet för att ersätta ånglok på sidolinjer. Loket bygger på den tyska konstruktionen MaK 800 D (V65) med några SJ-specifika modifieringar, bland annat en större hytt än originalet. Beställningen omfattade 56 lok, varav 10 skulle byggas på licens i Sverige vid ASJ i Falun. 4 av dessa lok försågs från början med en svensk hydraulväxel och fick då littera T3, ändrat till T22 på 1960-talet. Denna växel fungerade dock inte särskilt bra utan de sista 6 av de svenskbyggda loken levererades med tysk växel. Ursprungliga T2-lok hade nr 57-71 och 76-112. Två T21-lok tillkom senare genom utbyte av den dåligt fungerande växeln i två av T22-loken.

Utmärkande för loken var den karakteristiska färgsättningen med en brunröd färg på korgen och en gul dekorlinje som framtill och baktill bildade ett V. På 1990-talet fick några lok (T21 84 och 100) en annan färgsättning då de kom i trafik hos olika privata operatörer.

T21-loken användes ända in på 1990-talet både som växellok och i viss mån som linjelok. Efter aktiv tjänst kom många av loken att ingå i beredskapsreserven tills denna avvecklades genom försäljning bland annat till museiföreningar. Loken trafikerade i stort sett hela landet, men trafiken var särskilt tät med denna loktyp i trakterna kring Nässjö och Kristinehamn. Även i Stockholm var T21 inte så ovanlig.

T22/T3

Samma grundkonstruktion som SJ:s litt T21/T2, men med en svensk hydraulväxel tillverkad av SRM (Svenska Rotor Maskiner). Denna hydraulväxel hade 3 steg. I steg 1 (0-30 km/h)driver pumphjulet ett stort och ett litet turbinhjul som roterar åt motsatt håll. Kraften från dessa turbiner går till en planetväxel. I steg 2 (30-60 km/h roterar inte det mindre turbinhjulet utan fungerar som ledskenor. I steg 3 (60-80 km/h) är pumphjulet och de båda turbinhjulen mekaniskt sammankopplade. 4 st lok byggdes av ASJ i Falun med nr 72-75. Två av dessa byggdes senare om till litt T21. Samma yttre utseende som T21. Det sista T22-loket slopades 1978.

T (NBJ)

Även den privata järnvägen Nora Bergslags Järnväg köpte fyra lok av samma typ som T21, dock utan SJ:s modifieringar. Där fick de litt T och nummer 21-24. Liknande färgsättning som T21, men en röd korg.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör T21-lok.
  Bilder & media
• Järnväg.net > Lokguide > Diesellok T21/T22