Taggstjärtseglare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Taggstjärtseglare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
White-throated Needletail - Cropped.jpg
Taggstjärtseglare i Bhutan.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSkärrfåglar
Caprimulgiformes
FamiljSeglare
Apodidae
SläkteHirundapus
ArtTaggstjärtseglare
H. caudacutus
Vetenskapligt namn
§ Hirundapus caudacutus
Auktor(Latham, 1802)
Utbredning
HirundapusCaudacutusDistribution.png

     Häckningsområde      Stannfåglar      Vinterlokal (norra hemisfärens vinter)
Synonymer
Nordlig taggstjärtseglare
Taggstjärtseglare i Bhutan.
Taggstjärtseglare i Bhutan.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Taggstjärtseglare[2] (Hirundapus caudacutus) är en seglare[3] som tros flyga snabbast av alla fåglar i planflykt.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Taggstjärtseglaren häckar i två ganska väl avskilda områden i Centralasien och södra Sibirien, där den nordliga flyttar söderut om vintern till Australien, och den södra i stor utsträckning är en stannfågel. De två populationerna representerar två underarter:[3]

  • Hirundapus caudacutus caudacutus – häckar från Sibirien till Japan och Kurillerna. Den övervintar i Australien.
  • Hirundapus caudacutus nudipes – häckar från Himalaya till sydvästra Kina. Uppträder vintertid även i Indien och Burma.

Taxonet formosanus fördes tidigare till taggstjärtseglare men anses nu istället tillhöra den nära släktingen silverryggig taggstjärtseglare (Hirundapus cochinchinensis).

Taggstjärtseglaren är en sällsynt gäst i Europa. I Sverige har den påträffats vid två tillfällen: 22–27 maj 1994 i Umeälvens delta i Västerbotten samt 5 juni 1998 vid Hornborgasjön i Västergötland.[4]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

I vinterkvarter i närheten av Kobble Creek, Queensland.

Taggstjärtseglaren är en stor och långvingad seglare som mäter 19–20 cm, ett vingspann på 50–51 cm och en vikt på 101–140 gram.[5] Den har långa lie-formade vingar, massiv, ganska lång kropp med kort, tvärt avskuren stjärt. På mycket nära hål syns nåltunna utskott från stjärten.[5]

Den adulta fågel är till största delen svartbrun, med tydlig vit strupe och en stor U-formade vit fläck på bakre delen av undersidan, från undergumpen och upp på kroppssidan, fram till vingens bakkant. Den har även ett tunt vitt streck i pannan som sträcker sig utmed ögonbrynsstrecken.[5] Ovansida är mörkbrun, med en tydlig silvergrå fläck på manteln, med diffusa kanter.[5]

Vingarna och stjärten är metalliskt grönglänsande. Den har små vita fläck på tertialspetsarna.[5] Den har även en blåmetallisk fläck som sträcker sig över delar av de inre armtäckarna och delar av tertialerna.[5] Den juvenila fågeln är dovare med mindre tydlig ljus fläck på ovansidan.[5]

Den är framförallt lik silverryggig taggstjärtseglare och främsta skillnaden är att den saknar den tydliga vita strupen, utan har istället en gråaktig strupe och den saknar helt vit panna.[5]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

I vinterkvarter, drickande, vid Lake Samsonvale, sydöstra Queensland.

Taggstjärtseglaren tillbringar större delen av sin tid högt upp i luften och lever av insekter. På häckningsplats uppträder de ofta över bergiga områden med gammal skog.[5] Ibland observeras den på lägre höjd, då oftast över sjöar för att dricka eller över översvämmad odlingsmark där den födosöker.[5] Det är den fågelart som tros uppnå den högsta hastigheten vid planflykt, 169 km/h.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig och lokalt förekommande i stora delar av utbredningsområdet.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Hirundapus caudacutus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.2. Läst 2 oktober 2017.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2 oktober 2017
  4. ^ ”Taggstjärtseglare”. Raritetskatalogen. BirdLife Sverige. http://birdlife.se/rk/raritetskatalogen/seglare-praktfaglar-hackspettar/. Läst 20 april 2019. 
  5. ^ [a b c d e f g h i j] Brazil, Mark (2009). Helm Field Guide: Birds of East Asia. Illustrerad av Dave Nurney. London: A&C Black Publishers. sid. 270–271. ISBN 978-0-7136-7040-0 
  6. ^ Bourton, Jody (2 mars 2010). ”Supercharged swifts take flight speed record”. BBC Earth. BBC. http://news.bbc.co.uk/earth/hi/earth_news/newsid_8539000/8539383.stm. Läst 2 oktober 2017. 
  7. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1999. Handbook of the Birds of the World, vol. 5: Barn-owls to Hummingbirds. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]