Taktik

Taktik (grek. taktikē, konsten att ställa upp en här till strid), är den del av krigskonsten, som behandlar truppernas användning inför och under striden. Jämför med taktik i schack och taktik i sportsammanhang. Taktiken omfattar grunderna för truppers uppställning, rörelser och strid, beträffande såväl enskilda vapen som större avdelningar, ända till arméer, sammansatta av alla vapen. En vanlig definition som belyser skillnaden mellan strategi och taktik är "strategi är konsten att vinna ett krig, taktik är konsten att vinna ett slag".

Taktik kan också användas i överförd betydelse för att beskriva sätt att gå tillväga i största allmänhet.

Man indelar taktiken dels i formell elementär taktik, varmed menas grunderna för de olika vapenslagens användning, utan hänsyn till marken eller yttre omständigheter, och i använd taktik, vari innefattas användningen med hänsyn till fiende och terräng av trupper, sammansatta av olika vapenslag, dels efter vapenslagen i infanteri-, kavalleri- och artilleritaktik, dels efter de olika slagen av verksamhet i marschtaktik, stridstaktik o. s. v., dels efter truppernas formering i linjär-, kolonn- eller masstaktik, dels slutligen i lägre vapenslagens taktik och högre taktik (i den förra behandlas varje vapen för sig, även med hänsyn till fiende och terräng, i den senare de större truppavdelningarna med alla vapen förenade).

Taktiken i sin helhet innefattar truppernas organisation för striden samt marscher, bevakning, vila och strid, för såväl mindre avdelningar som hela arméer. Den större taktiska skickligheten hos befälet att anordna och leda striden samt hos trupperna att på verksammaste sätt ingripa och, om befallningar uteblir, handla i den högre ledningens anda bidrar i väsentlig mån till segern.

Litteratur

Gerhard Muhm, German Tactics in the Italian Campaign, http://www.larchivio.org/xoom/gerhardmuhm2.htm
Gerhard Muhm, La tattica tedesca nella campagna d'Italia, in linea gotica avamposto dei Balcani, (Hrsg.) Amedeo Montemaggi - Edizioni Civitas, Roma 1993

Se även

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.