Tamanduor

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Tamandua)
Hoppa till: navigering, sök
Tamanduor
DirkvdM tamandua.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Håriga trögdjur
Pilosa
Familj Myrslokar
Myrmecophagidae
Släkte Tamanduor
Tamandua
Vetenskapligt namn
§ Tamandua
Auktor Gray, 1825
Arter
Hitta fler artiklar om djur med

Tamanduor eller trädmyrslokar (Tamandua) är ett släkte i familjen myrslokar med två arter.

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Trädmyrslokar lever i Central- och Sydamerika. Utbredningsområdet för arten nordlig tamandua (T. mexicana) sträcker sig från södra Mexiko till norra Sydamerika (Venezuela och norra Peru). Sydlig tamandua (T. tetradactyla) förekommer i Sydamerika från Venezuela till Uruguay och Argentina.[1]

De lever i olika habitat, bland annat regnskog och savanner.[1]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Med en kroppslängd mellan 50 och 80 centimeter samt en svanslängd mellan 40 och 70 centimeter är tamanduor tydlig mindre än sin nära släkting jättemyrsloken. De når en vikt mellan 2 och 7 kilogram. Som alla myrslokar har de en långdragen nos. De saknar tänder men har en upp till 40 centimeter lång tunga för att hämta födan.[2] Den grova och korta pälsen har en gul till brunaktig färg. Dessutom finns ett svart mönster som liknar en väst. Svansen är naken och används som gripverktyg. Vid de främre extremiteterna finns fyra tår som är utrustade med skarpa klor. Klorna används för att bryta insektsbon och för att försvara sig mot fiender. Vid de bakre extremiteterna finns fem tår med tydligt mindre klor.[1]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Tamanduor lever huvudsakligen i träd men de vistas även på marken för att leta efter föda eller för att byta träd. På marken går de på fötternas utkanter så att klorna inte skadas. De kan även simma. Trädmyrslokar kan vara aktiva på dagen och på natten. Efter en aktivitet över 8 timmar vilar de en längre tid. De gömmer sig i trädens håligheter eller i bon som lämnats av andra djur. När de försvarar sig, står de på sina bakre extremiteter och använder svansen som stöd. Varje individ lever ensam i ett revir som markeras med en illaluktande vätska från analsäckarna.[1]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Trädmyrslokar äter uteslutande insekter, främst myror och termiter.[1] En del giftiga insekter undviker de. Det finns även berättelser om tamanduor som öppnade bikupor för att äta bin och honung.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Arternas sätt att fortplanta sig är nästan outforskad. Efter dräktigheten, som varar i 130 till 150 dagar, föder honan ett enda ungdjur. Ungdjuret håller sig fast på moderns rygg eller lämnas på ett säkert ställe i trädet. Efter tre månader börjar ungdjuret vara självständigt och letar efter insekter. Den äldsta kända individen i fångenskap blev nästan tio år gammal.[1]

Beståndet[redigera | redigera wikitext]

På grund av det stora utbredningsområdet och de mindre krav som tamanduor ställer på habitatet är de ganska talrika. Arterna listas inte som hotade.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 14 november 2008.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Nowak, R. M. (1999) sid. 156-157 online
  2. ^ Gorog, A. 1999, Tamandua tetradactyla på Animal Diversity Web (engelska), besökt 23 maj 2011.
  3. ^ TamanduaIUCN:s rödlista, besökt 23 maj 2011.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]