Tamiops rodolphii

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Tamiops rodolphei)
Hoppa till: navigering, sök
Tamiops rodolphii
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljEkorrar
Sciuridae
SläkteTamiops
ArtTamiops rodolphii
Vetenskapligt namn
§ Tamiops rodolphii
Auktor(Milne-Edwards, 1867)
Synonymer
Tamiops rodolphei (vanlig felstavning)[1]
Hitta fler artiklar om djur med

Tamiops rodolphii[2][3] är en däggdjursart som först beskrevs av Milne-Edwards 1867. Den ingår i släktet Tamiops och familjen ekorrar.[4][5]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Catalogue of Life[4] samt Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan två underarter:[2]

  • Tamiops rodolphii rodolphii (Milne-Edwards, 1867)
  • Tamiops rodolphii elbeli Moore, 1958

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Arten har gråbrun päls på ovansidan, med 5 mörka strimmor längs ryggen. Mellanrummen mellan strimmorna är blekt orangebruna. Den yttersta, bleka strimman fortsätter på varje sida upp mot kinden. Den mörka mittstrimman har ett tunt, vagt, brunt streck i mitten. hos vissa av de thailändska individerna har hjässa och nacke en kraftig, rödaktig anstrykning, medan de längre österut är murrigt bruna. Undersidan är dovt orangefärgad. Arten är liten; kroppslängden varierar mellan 10,5 till 12,5 cm, ej inräknat den 11,5 till 13 cm långa svansen.[6] Vikten kan nå upp till 56 g.[7]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Denna ekorre förekommer i Sydostasien i östra Thailand, södra Laos, södra Vietnam och Kambodja.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Habitaten utgörs av skogar, inklusive kulturskog, och av andra områden med träd som skog med buskartad undervegetation, trädgårdar[1] och plantager[6]. Arten är dock vanligast i städsegröna skogar, mindre vanlig i kulturskog och skogar med lövfällande träd.[1] Den är dagaktiv och lever i träden[6], där den kan göra långa hopp. Bona inrättas i trädens håligheter.[1]

Man har kunnat konstatera i en studie gjord i Vietnam att den till stor del lever på insekter och andra leddjur som lever under trädens bark, som ekorren skalar av, hängande i en trädgren, för att komma åt födan.[7][8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Duckworth, J.W. & Lunde, D. 2008 Tamiops rodolphii Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 16 maj 2016.
  2. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Tamiops rodolphii
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/tamiops+rodolphii/match/1. Läst 16 maj 2016. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ [a b c] Charles M. Francis och Priscilla Barrett (2008) (på engelska). A Field Guide to the Mammals of South-East Asia. New Holland Publishers. sid. 335. ISBN 978 1 84537 735 9. https://books.google.se/books?id=zWeS8A6nunIC&pg=PA335&lpg=PA335&dq=%22Tamiops+rodolphii%22&source=bl&ots=ekVAnQiB5y&sig=Ixr6B1TSANawngv0YL9u4lGQaHo&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjD4rDll93MAhVvSZoKHQlODEU4ChDoAQhBMAY#v=onepage&q=%22Tamiops%20rodolphii%22&f=false 
  7. ^ [a b] Nick Baker (2016). ”Cambodian Striped Squirrel”. Ecology Asia. http://www.ecologyasia.com/verts/mammals/cambodian-striped_squirrel.htm. Läst 16 februari 2016. 
  8. ^ Dionisios Youlatos och Aleksandra A. Panyutina (2014). ”Habitual Bark Gleaning by Cambodian Striped Squirrels Tamiops rodolphii (Rodentia: Sciuridae) in Cat Tien National Park, South Vietnam” (på engelska). Mammal Study (Mammal Society of Japan) 39 (2). doi:http://dx.doi.org/10.3106/041.039.0202. http://www.bioone.org/doi/abs/10.3106/041.039.0202. Läst 17 maj 2016.