Tau Scorpii

Från Wikipedia
Tau Scorpii (τ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkorpionen
Rektascension16t 35m 52,95285s[1]
Deklination-28° 12′ 57,6615″[1]
Skenbar magnitud ()+2,82[2]
Stjärntyp
SpektraltypB0.2 V[3]
U–B-1,039[2]
B–V-0,252[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+2,0 [4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -9,89[1] mas/år
Dek.: -22,83[1] mas/år
Parallax ()6,88 ± 0,53[1] mas
Avstånd470 ± 40  (150 ± 10 pc)
Absolut magnitud ()-4,2 [5]
Detaljer
Massa15,0 ± 0,1[6][7] M
Radie6,5[3] R
Luminositet18 000,[8] 20 400[7] L
Temperatur31 440,[9] 29 850[7] K
Metallicitet-0,14[10]
Vinkelhastighet24[11]
Ålder5,7 ± 1,0,[6] 5[7] miljoner år
Andra beteckningar
Alniyat, Al Niyat, 23 Scorpii , FK5 620, GC 22303, HD 149438, HIP 81266, HR 6165, SAO 184481.[12]

Tau Scorpii (τ Scorpii, förkortat Tau Sco, τ Sco), som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i mitten av stjärnbilden Skorpionen. Den har en skenbar magnitud på +2,8[2] och är tillräckligt ljus för att vara väl synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätningar befinner den sig på ett avstånd av 470 ljusår (ca 150 parsek) från solen.[1]

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Tau Scorpii har det traditionella namnet Alniyat eller Al Niyat, som det delar med σ Scorpii. Namnet härstammar från arabiska النياط an-niyāţ som betyder "artärerna".

Det inhemska boorongfolket i nordvästra Victoria såg denna stjärna (tillsammans med σ Sco) som fruar till Djuit (Antares).[13]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Jämfört med solen är Tau Scorpii en massiv OB-stjärna med en massa som är 15[6] gånger solens massa och en radie som är mer än sex gånger solens radie.[3] Den utstrålar cirka 18 000[8] gånger solens ljusstyrka från sitt yttre skikt vid en effektiv temperatur på 31 440 K.[9] Detta ger den blåvita färg som karakteriserar en huvudseriestjärna av typ B.[14] Ännu (2017) finns inga bevis om någon följeslagare i omlopp runt Tau Scorpii.[15] Den är en magnetisk stjärna vars ytmagnetiska fält har kartlagts med hjälp av Zeeman-Doppler-bildbehandling.[16] Tau Scorpii roterar relativt långsamt med en period av 41 dygn.[17]

Ytmagnetfält hos Tau Scorpii rekonstruerat med hjälp av Zeeman-Doppler-bildbehandling.

Spektrumet för Tau Scorpii visar trippeljoniserat syre (O IV) som alstras av röntgenstrålar och Augerjoniseringseffekten. Observationer med rymdteleskopet ROSAT visade att den har ett hårdare röntgenspektrum (högre energi) än vad som är vanligt för B0 V-stjärnor. Över energiområdet 0,8-1,2 keV är dess röntgenstrålning Lx = 1,8 × 10 31 erg/s med förhållandet log Lx/Lbol = -6,53 enligt ASCA-mätningar. ROSAT-mätningar visade en log Lx/Lbol = -5,93 för intervallet 0,1-2,4 keV.[15] Den hårda komponenten av röntgenspektrumet hos Tau Scorpii, som studerats med spektroskopet XMM-Newton, stöder närvaron av infallande klumpar av plasma i stjärnan.[15]

Scorpius-Centaurus OB-föreningen[redigera | redigera wikitext]

Tau Scorpii är en fullvärdig medlem i undergruppen Upper Scorpius av Scorpius-Centaurus OB-föreningen, den närmast solen förekommande samförflyttande samlingen av massiva stjärnor. Undergruppen Upper Scorpius innehåller tusentals unga stjärnor med en medelålder på 11 miljoner år med ett genomsnittligt avstånd på 470 ljusår (145 parsek).[7] I en nyare analys[7] av HR-diagrampositionen för Tau Scorpii uppskattas att dess effektiva temperatur är 29 850 K med en ljusstyrka som är 20 400 gånger större än solens, i enlighet med en isokronal ålder på 5 miljoner år och en uppskattad massa på 14,5-14,7 solmassor.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Gutierrez-Moreno, Adelina; Moreno, Hugo (June 1968), "A Photometric Investigation of the Scorpio-Centaurus Association", Astrophysical Journal Supplement, 15: 459, Bibcode:1968ApJS...15..459G, doi:10.1086/190168
  3. ^ [a b c] Howk, J. Christopher; et al. (May 2000), "Stagnation and Infall of Dense Clumps in the Stellar Wind of τ Scorpii", The Astrophysical Journal, 534 (1): 348–358, Bibcode:2000ApJ...534..348H, arXiv:astro-ph/9912360 Freely accessible, doi:10.1086/308730
  4. ^ Wielen, R.; et al. (1999), Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions (35), Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, Bibcode:1999VeARI..35....1W
  5. ^ de Geus, E. J.; de Zeeuw, P. T.; Lub, J. (June 1989), "Physical parameters of stars in the Scorpio-Centaurus OB association", Astronomy and Astrophysics, 216 (1-2): 44–61, Bibcode:1989A&A...216...44D
  6. ^ [a b c] Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, arXiv:1007.4883 Freely accessible, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x
  7. ^ [a b c d e f] Mark J. Pecaut; et al. (February 2012). "A Revised Age for Upper Scorpius and the Star Formation History among the F-type Members of the Scorpius-Centaurus OB Association". Astrophysical Journal. 746 (2): 154. Bibcode:2012ApJ...746..154P. arXiv:1112.1695 Freely accessible. doi:10.1088/0004-637X/746/2/154.
  8. ^ [a b] Kaler, James B., Al NIYAT (Tau Scorpii), University of Illinois, retrieved 2010-08-01
  9. ^ [a b] Zorec, J.; et al. (July 2009), "Fundamental parameters of B supergiants from the BCD system. I. Calibration of the (λ_1, D) parameters into Teff", Astronomy and Astrophysics, 501 (1): 297–320, Bibcode:2009A&A...501..297Z, arXiv:0903.5134 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361/200811147
  10. ^ Kilian, J. (February 1994), "Chemical abundances in early B-type stars. 5: Metal abundances and LTE/NLTE comparison", Astronomy and Astrophysics, 282 (3): 867–873, Bibcode:1994A&A...282..867K
  11. ^ 6165, database entry, The Bright Star Catalogue, 5th Revised Ed. (Preliminary Version), D. Hoffleit and W. H. Warren, Jr., CDS ID [1]. Upptagen on line 8 februari 2013.
  12. ^ "tau Sco -- Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2010-08-01
  13. ^ Hamacher, Duane W.; et al. (2010). "An Aboriginal Australian Record of the Great Eruption of Eta Carinae" (PDF). Journal of Astronomical History & Heritage. 13 (3): 220–34. Bibcode:2010JAHH...13..220H. arXiv:1010.4610 Freely accessible.
  14. ^ "The Colour of Stars", Australia Telescope, Outreach and Education, Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation, December 21, 2004, hämtad 2012-01-16
  15. ^ [a b c] Mewe, R.; et al. (2003), "High-resolution X-ray spectroscopy of τ Scorpii (B0.2V) with XMM-Newton", Astronomy & Astrophysics, 398 (1): 203–11, Bibcode:2003A&A...398..203M, doi:10.1051/0004-6361:20021577
  16. ^ Donati, J.-F.; et al. (2006), "The surprising magnetic topology of τ Sco: fossil remnant or dynamo output?", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 370 (2): 629–644, Bibcode:2006MNRAS.370..629D, arXiv:astro-ph/0606156 Freely accessible, doi:10.1111/j.1365-2966.2006.10558.x
  17. ^ Strassmeier, Klaus G. (September 2009), "Starspots", The Astronomy and Astrophysics Review, 17 (3): 251–308, Bibcode:2009A&ARv..17..251S, doi:10.1007/s00159-009-0020-6

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]