Tensta kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För kyrkan i Tensta, Stockholm, se Spånga församling.
Tensta kyrka
Kyrka
Tensta kyrka sommaren 2007
Tensta kyrka sommaren 2007
Land Sverige Sverige
Län Uppsala län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Tensta församling
Plats 743 93 Vattholma
 - koordinater 60°2′26.87″N 17°40′18.91″Ö / 60.0407972°N 17.6719194°Ö / 60.0407972; 17.6719194
Material Tegel
Invigd 1200-talet
Bebyggelse-
registret
21300000003434
Kyrkorum
Kyrkorum

Tensta kyrka är en kyrkobyggnad i Tensta i Uppsala stift. Kyrkan tillhör Tensta församling, som ingår i Vattholma pastorat.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan är byggd i slutet av 1200-talet. Den är byggd av tegel med murkärnor av gråsten och stilen i allt väsentligt gotik. Det ursprungliga trätunnvalvets takstolar är bevarade ovanför tegelvalven, vilka slogs kring 1430. Vid korets nordsida finns sakristian som består av två rum. Vid södra sidan finns ett vapenhus från 1300-talet.

Kyrkans väggmålningar är från olika tider. I kyrkans äldre del finns målningar av Johannes Rosenrod från 1430-talet. De yngre valven, korets tak med "Nådastolen" har målats av Albertus Pictor i slutet av 1400-talet. Målningarna kalkades över 1752 och knackades åter fram och restaurerades 1889 och 1958.

Målningarna som pryder väggar och valv är utförda år 1437 av Johannes Rosenrod eller Mäster Johannes, något som framgår av en signering av målaren själv på korets södra vägg. På väggen står att läsa: "Anno domini MCDXXXVII pictus erat chorus iste in honorem ihesu christi et eius gloriose matris marie per manum iohanis rosenrod ipso auxiliante qui fecit mundum ex nichillo". Vilket på Svenska översätts till: Herrens år 1437 målades detta kor till Jesu Kristi och hans vördnadsvärda moder Marie ära av Johannes Rodenrods hand med hjälp av honom, som skapat världen av intet. En av bilderna anses som svensk konsthistorias första avsiktliga porträtt, nämligen den s.k. "stiftarbilden" på korets norra vägg, föreställande Bengt Jönsson (Oxenstierna) knäböjande inför aposteln Petrus.[1]

Johannes Rosenrods målningar täcker i stort sett hela långhuset. Målningarna på sydväggen i långhusets främre travé har dock kompletterats av en mästare från Albertus Pictors verkstad, och vapenhusets renässansinspirerade målningar har tillkommit under 1500-talet.

Målningarna i koret av Johannes Rosenrod visar bland annat de fyra evangelisterna, helgon och apostlar. Dessa målningar var länge överkalkade, men togs fram år 1894. I långhusets östra travé målades ett stort antal bilder ur den bibliska historien. I den västra travén framställs de sju dödssynderna, men även Maria och Kristus, evangelisten Johannes, nattvarden med flera motiv. Här finns även målningar ur Birgittalegenden. En omfattande bildsvit i kyrkans västra del behandlar den heliga Birgittas liv.[2] En av målningarna visar hur den heliga Birgittas relikskrin bärs i en procession med nunnor i bakgrunden.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Orglar[redigera | redigera wikitext]

  • Den första läktarorgeln byggdes 1780 av Nils Söderström från Nora i Uppland.
  • Den ersattes 1932 av ett nytt instrument, byggt av Th. Frobenius og Sønner Orgelbyggeri A/S[4].
  • År 1946 såldes det gamla verket utom fasaden till Musicum, Uppsala universitet. År 2000 återbördades orgeln till Tensta och restaurerades till originalskick av Mads Kjersgaard. Den har följande stämmor: Gedagt 8 fot, Quintadena 8 fot, Principal 4 fot, Spetsfleut 4 fot, Quinta 3 fot, Octava 2', Scharff 3 chor, Trompet 8 fot bas/discant, Trompet 4 fot bas, Wox wirginea 8 fot discant, Sparfquitter.[5]
  • Sedan 1979 har kyrkan även en kororgel om fem stämmor, byggd av Robert Gustavsson Orgelbyggeri.[5]

Omgivningar[redigera | redigera wikitext]

Tensta klockstapel ligger på en kulle öster om kyrkan och är byggd år 1756. Själva klockan är gjuten på plats 1512 av Busse Jacobsson och är den största av hans klockor som bevarats.[6] Klockstapeln blev julfrimärke år 2002.[7]

Kyrkan ligger på en plats som mycket länge haft viktiga kulturella och juridiska funktioner. Strax norr om kyrkan finns Gödåkers gravfält från romersk järnålder och vid kyrkan står tre runstenar, med signum U 1034, U 1035 och U 1036. En fjärde, U 1037, är försvunnen.[8]

Några kilometer öster om kyrkan ligger Salsta, som på 1400-talet ägdes av Bengt Jönsson som bekostade målningarna.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Cornell, Henrik; Wallin, Sigurd (1962). Johannes Rosenrod. En svensk målare från 1437. Stockholm: Albert Bonnier. sid. 26-27 
  2. ^ Christina Engqvist: Den heliga Birgitta. I Fridell Anter (red.) 2015, sid.58-70
  3. ^ Öhman, Karin (2014). ”Altarskåp och flygeldörrar, Tensta kyrka och Västeråker kyrka”. i Bengtsson, Herman. Himlen är här. Svenska kyrkan, Uppsala Domkyrkoförsamling. sid. 228-231 
  4. ^ Carlsson, Sten L (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlsson. sid. 30. Libris 7604068. ISBN 91-7114-046-8 
  5. ^ [a b] Fridell Anter (red.) 2015 sid 137
  6. ^ Upplands kyrkor 42 B: Tensta kyrka av Bengt Ingmar Kilström (1994)
  7. ^ ”Posten”. 18 november 2002. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131029194135/http://cws.huginonline.com/P/134112/PR/200211/886873_2_12.html. Läst 21 juli 2011. 
  8. ^ Samnordisk runtextdatabas

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 140-141. Libris 8377620. ISBN 91-7988-142-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]