Termalkälla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deildartunguhver, en termalkälla på Island nära Reykholt.
Makaker i en bassäng med vatten från en termalkälla i Naganoprefekturen, Japan

En termalkälla (termal- från grekiska thẹrmẽ värme)[1] är en källa där vattnet har en temperatur som ligger mycket över den årliga medeltemperaturen för luften i området. Det finns många olika typer av termalkällor.[2]

Många termalkällor kan användas till elproduktion, husvärme och varmvatten för hushåll. I Kusatsu i Japan används exempelvis termalkällor för elproduktion och husvärme.

Vattnet i termalkällor kommer oftast från vatten som tränger ner genom sprickor i marken. Det värms sedan upp av en geotermisk källa och stiger sedan samtidigt som det drar ner nytt kallare vatten mot värmekällan. Mineraler från berget löses i det varma vattnet, när sedan vattnet kylls ner igen fälls dessa mineraler lätt ut igen. Mineraler som kan fällas ut på detta sätt är bland annat kiseldioxid, natrium-, kalcium-, och kaliumkarbonat och -klorider. Även metaller som koppar och bly kan finnas i dessa avsättningar. Ibland kan man se avlagringar som bildat upphöjda kanter kring termalkällor.[3]

Olika typer av termalkällor[redigera | redigera wikitext]

Varm källa[redigera | redigera wikitext]

Varma källor är termalkällor där temperaturen är lägre än 37°C, människokroppens normala temperatur.[4]

Het källa[redigera | redigera wikitext]

En het källa definieras som en termalkälla som är högre än människokroppens normala temperatur. [5]

Gejser[redigera | redigera wikitext]

En gejser är en ovanlig typ av het källa där vatten ibland sprutar ut ur källan i form av kokande vatten eller vattenånga. Vattnet i gejsern har blivit uppvärmt av en geotermisk källa. [3][6] Gejsrar finns bland annat på Island, i Nya Zeeland och i Yellowstone nationalpark i USA.[7]

Submarina termalkällor[redigera | redigera wikitext]

huvudartikel:Hydrotermal öppning

Submarina termalkällor är termalkällor som förekommer under vatten, ett samlingsnamn för dessa är hydrotermala öppningar.[8]

Black smoker[redigera | redigera wikitext]

Black smoker i Atlanten

Black smokers ("svarta rökare") är termalkällor[9] djupt ner i havet isolerade från solljus.[10]Man kan hitta dem vid en oceanisk spridningszons centrala rift.[11]Från källorna stiger mörkfärgat och sulfidrikt vatten på vanligtvis 300 °C. I vattnet finns även lösta tungmetaller som järn, zink, koppar och bly.[11] Vattnet har blivit uppvärmt av magma efter att det runnit ner genom bergsryggen. Kring källorna bildas skorstensliknande formationer uppbyggda av mineraler som bland annat svavel. Djur som trivs i närheten av black smokers är bland andra krabbor, jättemusslor, skäggmaskar och ollonmaskar.[12][13]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Titel: Prismas främmande ord/sid:527 /Förlag: Norstedts, 2001, / ISBN 91-7227-287-2
  2. ^ http://www.ne.se/termalkälla - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 12oct 2013
  3. ^ [a b] Titel: Jorden - Illustrerat uppslagsverk/sid:201 /Förlag: Globe förlaget,2005,/ ISBN 91-7166-020-8 /Orginalets titel: Earth (ISBN 1-4053-0018-3)(2003 Doring Kindersley)
  4. ^ http://www.ne.se/varm-källa - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 12oct 2013
  5. ^ http://www.ne.se/het-källa - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 12oct 2013
  6. ^ http://www.ne.se/gejser- Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 12oct 2013
  7. ^ Geografi A-kurs, Peter Östman, Olof Barrefors, Kalju Luksepp, sid 92, Liber AB, 2005 . ISBN 91-21-21110-8 
  8. ^ Djuphavets vulkaner - sid: 4 mfl- http://www.nrm.se/download/18.18fc9baff6275048180004506/1367704913514/Djuphavens+vulkaner.pdf - en internetsida från Naturhistoriska riksmuseet med startsida:http://www.nrm.se läst datum 25 okt 2013
  9. ^ http://www.ne.se/black-smoker - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 12oct 2013
  10. ^ Havet - Illustrerat uppslagsverk/sid:173,229/Redaktör:Annika Sternö Anderberg/2007/Globe Förlaget/ISBN 978-91-7166-080-0 (Orginalet: Ocean /Dorling Kindersley Ltd/Redaktör:Peter Frances/2003/ISBN 978-1-4053-1292-9)
  11. ^ [a b] Liten Geologisk Encyklopedi /sid:13/- utgiven av: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för mark och miljö. kan hittas på internetadressen: http://www.geonord.org/ugs/LitenGeologiskEncyklopedOkt2011Rev2.pdf
  12. ^ Jorden - en faktabok för hela familjen/sid:142,143/Michael Allaby/utgiven av: Globe Förlaget /2008 / ISBN 978-91-7166-076-3/ (Orginalet: Children´s Encyklopedia of Earth / Weldon Owen Inc /2007/ISBN 978-1-74178-683-5)
  13. ^ mikrobiologi /linda & Magnus Ekenstierna/sid:36/studentlitteratur 2007 / ISBN 978-91-44-04822-2