Terrorism i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Terrorismen i Sverige är attentat (politiskt motiverade våldshandlingar) som inträffar inom Sverige i syfte att påverka Sveriges eller annat lands politik eller allvarligt skada samhället utan hänsyn till om oskyldiga drabbas.[1] Terrorism avsåg ursprungligen utövande av makt genom skräckvälde, men avser numera vanligen användande av våldshandlingar för att uppnå politiska mål.[2] Juridiskt definieras det bland annat som brott som allvarligt kan injaga fruktan i en folkgrupp, destabilisera en stat eller mellanstatlig organisation eller otillbörligen tvinga den till åtgärder.[3]

En rad politiska attentat i Sverige är kända sedan åtminstone Stockholms blodbad 1524. Hattpartiets politiska system präglades av skräckåtgärder mot motståndare allt sedan partiets genombrott 1738, vilket har beskrivits som politisk terrorism.[2] Politiska sprängattentat i Sverige har inträffat sedan 1904. Innan 1970-talet sågs grova politiskt motiverade våldsbrott i Sverige inte som ett allvarligt hot mot statens säkerhet. I början av 1970-talet inträffade emellertid ett antal internationella terroristdåd i landet, vilket föranledde att landet fick en terrorismlagstiftning.

Sedan slutet av 1980-talet har seriemord, bombningar och mordbrand utförda av vit makt-rörelsen inträffat och betecknats som terroristaktivitet av olika bedömare. Ingen av dessa har dock hittills fällts i domstol för terroristbrott. Sedan 1970-talet har det förekommit att svenska medborgare har skickat pengar till utländska islamistiska terroristorganisationer. Under 2000-talet har personer med uppehållstillstånd i Sverige utfört islamistiska attacker både inom och utanför landet, och har i flera fall dömts för terroristbrott.

Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) skrev i sin Helårsbedömning för 2021 att terrorattentatshotet i Sverige främst utgörs av högerextremistiskt och islamistiskt motiverat våld.[4] Säkerhetspolisen har tidigare år nämnt ytterligare en grupp, nämligen den autonoma vänstern, som ett långsiktigt potentiellt hot mot demokratin.[5][6][7] NCT bedömde emellertid 2019 att inga avsikter till terrorism kan identifieras hos den våldsbejakande vänster.[8]

Definition[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Terrorism

Terroristbrott är enligt svensk och europeisk lag brott som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation. Terroristbrott syftar till något av följande:

  • att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp;
  • att otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd; eller
  • att allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation.[3]

Sveriges arbete mot terrorism[redigera | redigera wikitext]

Hotbedömning[redigera | redigera wikitext]

Säkerhetspolisen höjde terrorhotnivån inom Sverige från låg till förhöjd nivå år 2010 till följd av att en ökad aktivitet hade noterats inom vissa miljöer i Sverige. Men bedömde ändå att hotnivån är lägre än i många andra europeiska länder.[9]

Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) skrev i sin Helårsbedömning för 2021 att terrorattentatshotet i Sverige främst kommer från högerextremistiskt och islamistiskt håll.[4] Även om grupperna inte utgör allvarliga hot mot demokratin så hindrar de enskilda personer från att utöva sina lagstadgade fri- och rättigheter och kan också utgöra ett hot mot allmän ordning och säkerhet. NCT bedömde 2019 att även om det i Sverige finns vänsteraktivister med våldskapital så finns det inget identifierat terrorhot från vänster i Sverige.[8] I NCT:s bedömning av terrorhotet för 2020-21 har vänsterextremister slutat nämnas.[10][11]

Åtgärder[redigera | redigera wikitext]

Den svenska strategin mot terrorism styr arbetet både nationellt och internationellt. Stort fokus ligger på att förebygga och hindra rekrytering.[12][13]

I december 2020 tog Stockholms stad beslut om att installera fasta fordonshinder på platser som är sårbara för ramningsattacker med fordon. Hindren var utformade som höj och sänkbara pollare, tunga blomkrukor och sittplatser som var tänkta att smälta in i stadsmiljön.[14]

Svensk terrorlagstiftning[redigera | redigera wikitext]

Den svenska terroristlagen tillkom efter terrorattentat vid OS i München 1972, Flygkapningen på Bulltofta 1972 och gisslandramet på den västtyska ambassaden i Stockholm 1975. Den skärptes med anledning av terrorhändelsena i USA 2001:[15]

Terrorlagstiftningens framväxt

  • 2002 Finansieringslagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet införs.[källa behövs]
  • 2003 En ny terrorlagstiftning trädde i kraft i Sverige den 1 juli, efter rambeslut från EU.[källa behövs]
  • 2006 Lag 2006:343 om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning stiftades.[källa behövs]
  • 2010 Rekryteringslagen gör offentlig uppmaning, rekrytering respektive utbildning till terrorism straffbart från 1 december.[källa behövs]
  • 2016 Förbud mot terrorresor införs i Rekryteringslagen. Finansieringslagen skärps genom att det blir straffbart att finansiera person eller grupp som begår terroristbrott.[källa behövs]
  • 2020 Riksdagen röstade igenom en lag som förbjöd samröre med terroristorganisationer.[16] Samtliga riksdagspartier röstade ja utom Vänsterpartiet som ansåg att lagändringen var otydlig och hotade föreningsfriheten.[17][18]

Notera att ekonomiskt stödja motstånd mot en ockupation inte är terrorfinansiering i lagens mening, utan är tillåtet enligt folkrätten.

Attentat i Sverige som har klassificerats som terroristbrott[redigera | redigera wikitext]

I juridisk mening har ett fåtal brott inträffat inom Sverige sedan terrorismlagstiftningen infördes och som har klassificerats som terroristbrott i polisutredningar eller domar. Det gäller ett antal brott motiverade av politisk islam, främst Stockholm 2010 (som utreddes som terroristbrott) och Stockholm 2017 (där en gärningsman fälldes för terroristbrott), båda motiverade av hämnd mot svenska militära insatser. Dessutom prövades terrorlagen då fyra nynazister i Västmanland åtalades år 2005 för förberedelse till terrorbrott år 2004, genom att ha planerat politiska mord och att spränga riksdagshuset i luften. De fälldes dock enbart för grov skadegörelse.[19][20][21]

Islamistiskt motiverade terroristbrott[redigera | redigera wikitext]

  • Den 28-årige Taimour Abdulwahab utförde Bombdåden i Stockholm 2010, vilket var ett självmordsattentat på Drottninggatan i Stockholm den 11 december 2010. Endast gärningsmannen omkom men två personer skadades.[22] Det var det första självmordsattentatet i Sverige. Mannen hänvisade i ett brev till det svenska folkets tystnad inför dels konstnären Lars Vilks teckningar av profeten Muhammed, dels den svenska militära insatsen i Afghanistan, och skrev att "nu ska era barn, döttrar och systrar dö lika som våra bröder och systrar och barn dör".[23] En man som misstänks ha finansierat dådet dömdes 2012 i Skottland.[24]
  • Den 20-årige Aydin Sevigin(en) dömdes i juni 2016 i Attunda tingsrätt till fem års fängelse för förberedelse till terrorbrott. Han hade införskaffat material till en bomb och planerade ett självmordsattentat på okänd plats i Sverige, men blev anmäld av sin mor. Han hade tidigare försökt att ta sig till Syrien och sa sig vilja dö martyrdöden.[19][25][26]
  • Vid terrordådet i Stockholm 2017 (den 7 april 2017) körde Rakhmat Akilov från Uzbekistan en lastbil på folk på Drottninggatan i Stockholm. Fem personer avled. Rätten konstaterade att Akilovs motiv till terrordådet var politiska. Akilov var emot Sveriges inblandning i kampen mot IS. Akilov har erkänt brott hela tiden sedan han greps 7 april 2017, att det var han som utförde gärningen (körde lastbilen). IS har inte tagit på sig terrordådet men Akilov sympatiserar med IS.[27][28]
  • En man från Uzbekistan anhölls 2018 i Strömsund, misstänkt för förberedelse till terroristbrott. Hovrätten fällde honom enbart för terrorfinansiering. Säpo bedömer att han är ett hot mot rikets säkerhet, men han kan inte utvisas eftersom han är hotad i hemlandet.[29]

Andra attentat i Sverige[redigera | redigera wikitext]

En rad andra politiskt motiverade grova våldsbrott som har inträffat i Sverige har i litteraturen betecknats som terrorism. De inträffade dock innan landet fick terroristlag, ingen fälldes, eller attentaten har inte syftat till att påverka något lands politik eller injaga fruktan i befolkningen, eller har inte innefattat tillräckligt mycket våld, och har därför inte klassats som terroristbrott i polisutredningar eller domstolar.[källa behövs]

Amaltheadådet 1908[redigera | redigera wikitext]

Hålet i fartyget Amaltheas skrov efter sprängningen. En person avled och 23 skadades.
Fördjupning: Amaltheadådet

Ett historiskt bombdåd i syfte att med våld tvinga fram en politisk förändring var Amaltheadådet, ett bombattentat som begicks i Malmö hamn mot fartyget Amalthea natten mellan den 11 och 12 juli 1908. Under tiden pågick den stora hamnarbetarstrejken, och fartyget var ett logementsfartyg med brittiska strejkbrytare. Bombdådet var även en hämnd för att dessa hade beskjutit demonstrerande hamnarbetare. Natten till den 12 juli rodde gärningsmännen ut till det fartyg som britterna var förlagda på, Amalthea, och apterade en bomb på dess skrov. I den kraftiga explosionen dödades en person, Walter Close, och 23 andra personer skadades, varav sju fick föras till sjukhus för vård av svåra bränn- och splitterskador.[källa behövs]

Attentatet utfördes av tre ungsocialister, Algot Rosberg, Anton Nilson (1887–1989, i media känd som Amaltheamannen) och Alfred Stern. Attentatet kan sägas vara ett av de mest spektakulära politiska attentaten i Sveriges historia. Attentatsmännen Anton Nilson och Algot Rosberg dömdes först till döden, vilket ändrades till livstids straffarbete; Alfred Stern dömdes till livstids straffarbete. Alla de tre dömda benådades dock 1917.[30]

Enligt författaren Lars Gyllenhaal innebar bombattentatet att Anton Nilson kan kallas Sveriges förste moderne terrorist.[31]

Mordbrandsattentat mot Norrskensflamman 1940[redigera | redigera wikitext]

Ruinen efter attentatet mot Norrskensflammans redaktion 1940

Mordbrandsattentat mot Norrskensflamman skedde under en tid av stark antikommunism i Sverige. Det är ett av de grövsta inhemska terroristattentaten i Sverige, och dödade fem människor. Attentatet utfördes av fem militärer, en stadsfiskal och en journalist. Orsaken var den antikommunistiska hetsstämning som följde på tidningens (och hela SKP:s) ställningstagande mot Finlands regering och för Sovjetunionen under finska vinterkriget.[källa behövs]

Rasistiskt motiverade grova våldsbrott[redigera | redigera wikitext]

Tre ensamma mördare försökte döda en serie slumpmässigt utvalda personer med icke-svensk etnisk bakgrund. Förövarna har av forskare och i debatten kallats för terrorister, men har inte klassificerats som terrorister av domstolar:[32][33]

  • John Ausonius (lasermannen) sköt elva personer 1991 till 1992 varav en avled.[34]
  • Peter Mangs har fällts för att ha skjutit tio personer 2009 till 2010, varav två avled. Peter Mangs motiv kunde inte fastställas i domstol, men i senare intervjuer och brevväxling har han formulerat vad som tolkats som motiv från vit makt-rörelsen och sagt att han inspirerades av John Ausonius. De utgjorde i sin tur inspiration till Breiviks terrorbrott i Norge. [35][36]
  • Anton Lundin Pettersson knivskar fem personer varav tre avled vid en skolattack 2015, och hade för avsikt att döda så många invandrare som möjligt.[37]
  • En 15-årig pojke knivhögg en lärare i Källebergsskolan, Eslöv. Han hade för avsikt att genomföra en terrorattack eller massaker, och sa sig ha antimuslimska åsikter och vara inspirerad av vit-makt-rörelsen. (19 Augusti 2021)[38][39]

Ett antal bombningar, skjutningar och bränder med hatbrottsmotiv och politiska motiv med anknytning till vit makt-rörelsen, riktade mot civila mål, som har genomförts i Sverige har i debatten betecknats som terrorism.[40][41]

Över 90 bränder på asylboenden och planerade flyktingförläggningar under 2017 var anlagda. 37 av bränderna tros vara anlagda av asylboende själva, och 53 av okända gärningsmän.[58] Säpo kunde 2015 inte utesluta att vissa av bränderna varit organiserade för att tvinga fram ändrad politik, och har koppling till vitmaktmiljön, men uppklarningsfrekvensen har varit mycket låg.[59] I nynazistisk media beskrevs bränder mot planerade flyktingsförläggningar i november 2015 som en reaktion mot regeringens migrationspolitik och som något som "ger resultat".[60][61][32]

OS-bombaren, 1997[redigera | redigera wikitext]

Den nyliberale högeranarkistiske OS-bombaren Mats Hinze greps år 1997 efter ett flertal bomber, brandattentat och bombförsök i Mellansverige. Hinzes motiv var att stoppa Stockholms planer på att ordna sommar-OS år 2004. Hinze dömdes av Svea hovrätt till sju års fängelse för allmänfarlig ödeläggelse och mordbrand. Han frisläpptes 2002 och lever idag under ett annat namn.[62]

Aktionsgruppen mot fria fjälljakten, 1998[redigera | redigera wikitext]

År 1998 bombades två kraftledningar i Jämtland av Aktionsgruppen mot fria fjälljakten. Bombattentaten var nära med att lyckas förstöra två centrala kraftledningar. Kraftledningarna var 400 kilovolts stamledningar, och därmed två av Sveriges viktigaste ledningar. Totalt fanns vid tillfället åtta stycken stamledningar genom Sverige, varför de två ledningarna stod för en omfattande del av strömförsörjningen till södra Sverige. I brev till tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet under augusti och september 1998 tog gruppen på sig flera attentat. I hotbreven krävde gruppen att "1992 års riksdagsbeslut om att införa fri fjälljakt på småvilt måste rivas upp". Om det inte skedde, hotade aktionsgruppen med att "lamslå Sverige". De skrev vidare att "Sverige har jävlats nog med samerna – ursprungsbefolkningen i landet" och att "Svenska Kraft (...) får symbolisera utsugningen av samernas land."[63]

Islamistiskt motiverade grova våldsbrott som inte klassats som terroristbrott[redigera | redigera wikitext]

  • En IS-sympatisör åtalades 2017 för terroristbrott genom mordbrand i Sverige, riktat mot en shiamuslimsk föreningslokal, men domen klassificerade inte mordbranden som terroristbrott.[64]

Internationella attentat i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Tre kroatisk-nationalistiska attentat 1971-1972[redigera | redigera wikitext]

Kroater med kopplingar till den nationalistiska organisationen Ustaša ockuperade Jugoslaviens konsulat i Göteborg i februari 1971 och besköt Jugoslaviens ambassad i Stockholm i april 1971. Vid det senare attentatet mördades den jugoslaviske ambassadören Vladimir Rolović som hämnd för att Jugoslaviens hemliga polis hade lönnmördat Ustaša-krigsbrottslingen Vjekoslav Luburić.[källa behövs]

Flygkapningen på Bulltofta flygplats i Malmö 1972 utfördes av tre kroater inom Ustaša. Kaparna krävde att sju kroater som var fängslade i Sverige för ovanstående båda dåd skulle utbytas mot gisslans frisläppande. Kaparnas och fångarnas krav på att bli överlämnade till Francoregimen i Spanien tillmötesgicks. Kapningen var den första och hittills enda i Sverige, och bidrog till att riksdagen 1973 antog terroristlagen.[källa behövs]

Röda armé-fraktionen 1975-1976[redigera | redigera wikitext]

Under ambassadockupationen i Stockholm 1975 intogs Västtysklands ambassadGärdet i Stockholm av Kommando Holger Meins en gren ur den väpnade vänsterextrema terrorgruppen Röda armé-fraktionen. Ockupanterna, bland andra Karl-Heinz Dellwo och Siegfried Hausner, tog ambassadpersonalen, däribland ambassadören Dietrich Stoecker, som gisslan, sammanlagt tolv personer. Ambassaden omringades av polisen och förhandlingar inleddes. Kommando Holger Meins krävde att 26 fångar ur RAF skulle släppas i Västtyskland. Den västtyske förbundskanslern Helmut Schmidt meddelade Olof Palme att man vägrade att ge efter för kraven. Terroristen Dellwo sköt då ihjäl två personer ur gisslan. På natten detonerade en laddning på ambassaden; det visade sig vara en handgranat som exploderat av misstag. Ockupationen tog slut, skadade terrorister försökte fly men omhändertogs av svensk polis. Totalt dödades fyra personer - två ambassadpersonal och två terrorister - 14 personer skadades.[källa behövs]

1976 planerade en annan grupp inom Röda armé-fraktionen Operation Leo med målet att kidnappa arbetsmarknadsministern Anna-Greta Leijon, eftersom hon hade ansvaret för utvisningen av RAF-terroristerna som utförde ambassadockupationen. Syftet var att tvinga Sverige att släppa dem. Operationen sattes aldrig i aktion, men gruppen genomförde ett bankrån.[65]

PKK 1984-1999[redigera | redigera wikitext]

År 1984 mördades en PKK-avhoppare i Uppsala. 1985 mördades ännu en avhoppare, i Stockholm. 1999 ockuperade PKK-sympatisörer det grekiska konsulatet i Stockholm, i samband med gripandet av PKK-ledaren Abdullah Öcalan i Kenya.[66] Enligt den kenyanske utrikesministern kom en av agenterna som grep Öcalan från Sverige.[67]

PKK-spåret var huvudspår en tid i utredningen av mordet på Olof Palme, men visade sig vara substanslöst.[källa behövs]

Palestinska bombdåd 1985-1986[redigera | redigera wikitext]

År 1989 och 1991 dömdes fyra palestinier i Sverige för medverkan i en serie bombdåd i Stockholm, Köpenhamn och Amsterdam under 1985-86.[68] Bombdåden omfattade bland annat spikbomber mot den judiska synagogan samt Northwest Orient Airlines kontor i Köpenhamn under 1985. Två av de dömda var Abu Talb och Marten Imandi. Både Talb och Imandi dömdes till livstids fängelse. Talb misstänks även för planering av bombattentatet över Lockerbie i Skottland 1988.[69]

Svenskar inblandade i terrorism utomlands[redigera | redigera wikitext]

En rad personer boende i Sverige har deltagit i eller finansierat terrorgrupper utomlands, exempelvis:[19]

Terrorattentat mot svenskar utomlands[redigera | redigera wikitext]

Folke Bernadotte

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Det här avsnittet är helt eller delvis baserat på material från engelskspråkiga Wikipedia, Terrorism in Sweden, 3 januari 2020.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ulf Arvidsson: terrorism i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 1 maj 2021.
  2. ^ [a b] ”terrorism | SAOB”. https://www.saob.se/artikel/?seek=terrorism&pz=2. Läst 1 maj 2021. 
  3. ^ [a b] ”SOU 2018:65 Informationsutbyte vid samverkan mot terrorism”. lagen.nu. https://lagen.nu/sou/2020:16. Läst 19 oktober 2020. 
  4. ^ [a b] ”Helårsbedömning 2021 - sammanfattning”. Nationellt centrum för terrorhotbedömning. https://www.sakerhetspolisen.se/download/18.4ffee9b31787cb4eddc1c/1617117717077/NCT_Helarsbedomning-2021.pdf. Läst 30 april 2021. 
  5. ^ SÄPO: Våldsam politisk extremism ("Violent political extremism"), July 2009 report Mall:In lang
  6. ^ ”Våldsbejakande extremism i Sverige - nuläge och tendenser”. Justitiedepartementet. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/232873. Läst 29 juni 2014. 
  7. ^ ”Långsiktigt hot mot demokratin - Säkerhetspolisen”. www.sakerhetspolisen.se. http://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2019-03-14-langsiktigt-hot-mot-demokratin.html. Läst 9 maj 2021. 
  8. ^ [a b] ”Bedömning av terrorhotet för 2019 - Säkerhetspolisen”. www.sakerhetspolisen.se. http://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2019-03-22-bedomning-av-terrorhotet-for-2019.html. Läst 8 maj 2021. 
  9. ^ ”Förhöjt terrorhot mot Sverige”. Arkiverad från originalet den 7 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170607202535/http://sakerhetspolisen.se/publikationer/fallstudier-och-artiklar-fran-arsbocker/terrorism/forhojt-terrorhot-mot-sverige.html#. Läst 2 juli 2017. 
  10. ^ ”Bedömning av terrorhotet för 2020 - Säkerhetspolisen”. www.sakerhetspolisen.se. http://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2020-04-08-bedomning-av-terrorhotet-for-2020.html. Läst 8 maj 2021. 
  11. ^ ”Bedömning av terrorhotet för 2021 - Säkerhetspolisen”. www.sakerhetspolisen.se. http://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2021-03-29-bedomning-av-terrorhotet-for-2021.html. Läst 8 maj 2021. 
  12. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (13 maj 2016). ”Sveriges strategi mot terrorism och arbete mot våldsbejakande extremism”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/sveriges-strategi-mot-terrorism-och-arbete-mot-valdsbejakande-extremism/. Läst 30 april 2021. 
  13. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (28 augusti 2015). ”Förebygga, förhindra och försvåra – den svenska strategin mot terrorism”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2015/08/forebygga-forhindra-och-forsvara--den-svenska-strategin-mot-terrorism/. Läst 30 april 2021. 
  14. ^ ”20 platser i Stockholm får fasta terrorhinder”. www.mitti.se. 5 december 2020. https://www.mitti.se/nyheter/20-platser-i-stockholm-far-fasta-terrorhinder/reptlc!gLMkKhX@YtdGtg76SnmRw/. Läst 6 december 2020. 
  15. ^ Svårt att bevisa att Akilovs dåd var terror terror: Så har den svenska terrorlagstiftningen vuxit fram, SVT nyheter 2018-01-30
  16. ^ Randhawa, Rebecca (26 januari 2020). ”Magnus Ranstorp: ”Norge har tuffast terrorlagar i Norden – Sverige ligger sist””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/magnus-ranstorp-norge-har-tuffast-terrorlagar-i-norden-sverige-ligger-sist. Läst 29 januari 2020. 
  17. ^ ”Ny terrorlag både efterfrågad och kritiserad”. www.nj.se. https://www.nj.se/nyheter/ny-terrorlag-bade-efterfragad-och-kritiserad. Läst 30 april 2021. 
  18. ^ Riksdagsförvaltningen. ”med anledning av prop. 2019/20:36 Ett särskilt straffansvar för samröre med en terroristorganisation Motion 2019/20:3427 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/med-anledning-av-prop-20192036-ett-sarskilt_H7023427. Läst 30 april 2021. 
  19. ^ [a b c d] ”Åtal och domar om terrorism i Sverige”. HD. 30 april 2018. https://www.hd.se/2018-04-30/atal-och-domar-om-terrorism-i-sverige. 
  20. ^ Fokus, Aktuellt. ”Terroråtalad nazist ville mörda poliser – ledde vaktstyrka vid AfS lokaler”. aktuelltfokus.se. https://aktuelltfokus.se/terroratalad-nazist-ville-morda-poliser-ledde-vaktstyrka-vid-afs-lokaler/. Läst 29 september 2021. 
  21. ^ ”Fem nazister döms efter upploppet i Göteborg”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/gt/nazisterna-far-sin-dom-efter-kaoset-i-goteborg/. Läst 29 september 2021. 
  22. ^ Burns, John F.; Somaiya, Ravi (13 december 2010). ”Police Say Early Detonation of Bomb Averted Disaster in Sweden” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2010/12/14/world/europe/14sweden.html. Läst 30 april 2021. 
  23. ^ Eklundh, Johanna (16 januari 2015). ”Terrordåd i Europa de senaste fem åren”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/terrordad-i-europa-de-senaste-fem-aren. Läst 30 april 2021. 
  24. ^ ”Man given seven-year sentence for funding Stockholm suicide bomber” (på engelska). the Guardian. 27 augusti 2012. http://www.theguardian.com/uk/2012/aug/27/guilty-funding-stockholm-suicide-bomber. Läst 30 april 2021. 
  25. ^ ”Radicalised Swede on trial accused of building bomb”. Thelocal.se. 16 april 2016. https://www.thelocal.se/20160415/radicalised-swede-on-trial-accused-of-building-bomb. 
  26. ^ ”Aydin Sevigin döms till fem års fängelse”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/aydin-sevigin-far-sin-dom-i-tingsratten/. Läst 19 oktober 2020. 
  27. ^ ”Dådet på Drottninggatan: Detta har hänt minut för minut”. DN.SE. 8 april 2017. https://www.dn.se/sthlm/dadet-pa-drottninggatan-detta-har-hant-minut-for-minut/. Läst 30 april 2021. 
  28. ^ Mårtensson, Ronja (30 januari 2018). ”Rakhmat Akilov åtalas för terroristbrott – erkänner brott”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/dags-for-terroratal-om-stockholmsdad-1. Läst 30 april 2021. 
  29. ^ TT (4 november 2019). ”46-åringen som greps i Strömsund misstänkt för terrorbrott har släppts”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/46-aringen-som-greps-i-stromsund-misstankt-for-terrorbrott-har-slappts. 
  30. ^ Kristin Nord (5 juli 2008). ”Det var inte meningen att någon skulle dö”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 14 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080714151056/http://sydsvenskan.se/malmo/article343315.ece. 
  31. ^ Gyllenhaal, Lars (2006). ”Den förste terroristen”. Populär Historia 2006:5,: sid. 38-42 : ill.. 1102-0822. ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/den-forste-terroristen/.  Libris 10290804
  32. ^ [a b] Lööw, Heléne (2017-09-22). Den ensamme terroristen: Om lone wolves, näthat och brinnande flyktingförläggningar. Ordfront. ISBN 978-91-7441-694-7. https://books.google.se/books?id=jK84DwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=Den+ensamme+terroristen?&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi2lcfIlODmAhWGl4sKHexABrIQ6AEIKTAA#v=onepage&q=laser&f=false. Läst 31 december 2019 
  33. ^ Gardell, Mattias (2015-11-09) (på engelska). Raskrigaren. Leopard Förlag. ISBN 978-91-7343-615-1. https://books.google.se/books?id=Cz2bCwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=raskrigaren+mattias+gardell&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjWnbnKkODmAhUNAxAIHfLOD_sQ6AEIKTAA#v=onepage&q=terror%20mangs&f=false. Läst 31 december 2019 
  34. ^ ”Lasermannen”. Polismuseet. https://polismuseet.se/link/9f819e8075f84279b134800766b2f6fc. Läst 30 april 2021. 
  35. ^ Radio, Sveriges (2 december 2012). ”Fallet Peter Mangs - P1 Dokumentär”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/123422?programid=909. 
  36. ^ ”Manal Masri brevväxlade med seriemördaren Peter Mangs - som sköt hennes bror”. Malou Efter tio (TV4). 23 mars 2017. https://www.youtube.com/watch?v=EYdFeCoNXVM. Läst 30 april 2021. 
  37. ^ ”Tre döda efter attack på skola i Trollhättan”. DN.SE. 22 oktober 2015. https://www.dn.se/nyheter/sverige/tre-doda-efter-attack-pa-skola-i-trollhattan/. Läst 30 april 2021. 
  38. ^ ”Polis avlossade skott vid ingripande på skola – 15-årig pojke gripen”. SVT. 19 augusti 2021. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/en-person-gripen-pa-skola-i-eslov. Läst 19 augusti 2021. 
  39. ^ ”Vännerna försökte stoppa skolattacken”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kvallsposten/krim/vannerna-forsokte--stoppa-skolattacken/. Läst 28 oktober 2021. 
  40. ^ ””Sprängdåden i Göteborg liknar terrorism””. DN.SE. 10 februari 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/sprangdaden-i-goteborg-liknar-terrorism/. Läst 30 april 2021. 
  41. ^ ”Vem är det som mördar våra barn?”. Expo.se. 17 april 2003. https://expo.se/arkivet/2003/04/vem-%C3%A4r-det-som-m%C3%B6rdar-v%C3%A5ra-barn. Läst 30 april 2021. 
  42. ^ ”Naziterrorn mot homosexuella: Fem mord sedan 1984”. Expo.se. https://expo.se/arkivet/2003/04/naziterrorn-mot-homosexuella-fem-mord-sedan-1984. Läst 30 april 2021. 
  43. ^ ””Bögmordet” som ledde fram till straffskärpning”. QX.se. https://www.qx.se/nyheter/5200/bogmordet-som-ledde-fram-till-straffskarpning/. Läst 30 april 2021. 
  44. ^ Ehle, David (25 maj 2017). ”Nazistiska och rasistiska mördare i Sverige”. Motargument. https://motargument.se/2017/05/25/nazistiska-och-rasistiska-mordare-i-sverige/. Läst 30 april 2021. 
  45. ^ ”Den svenska terrorcellen”. Expo.se. https://expo.se/2012/07/den-svenska-terrorcellen. Läst 3 januari 2020. 
  46. ^ ”Nordiska motståndsrörelsen (NMR)”. Expo.se. https://expo.se/fakta/wiki/nordiska-motstandsrorelsen-nmr. Läst 30 april 2021. 
  47. ^ Nilsson, Niclas (12 februari 2020). ”Sverigedemokraterna (SD)”. Expo.se. https://expo.se/fakta/wiki/sverigedemokraterna-sd. Läst 30 april 2021. 
  48. ^ Radio, Sveriges. ”Mordet på John Hron - P3 Dokumentär”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/543345. Läst 30 april 2021. 
  49. ^ ”Aftonbladet nyheter: Nazismens orsaker”. wwwc.aftonbladet.se. 11 maj 2000. https://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0005/10/nazi.html. Läst 30 april 2021. 
  50. ^ ”Så mördades Björn Söderberg”. Arbetaren. https://www.arbetaren.se/2009/10/08/sa-mordades-bjorn-soderberg/. Läst 30 april 2021. 
  51. ^ ”20 år sedan mordet på Björn Söderberg – och ett förändrat Sverige”. Arbetaren. https://www.arbetaren.se/2019/10/11/20-ar-sedan-mordet-pa-bjorn-soderberg-och-ett-forandrat-sverige/. Läst 30 april 2021. 
  52. ^ ”Skogåsmordet”. Sverigearkivet. 9 december 2017. https://sverigearkivet.wordpress.com/2017/12/09/skogasmordet/. Läst 30 april 2021. 
  53. ^ ”Journalistparet: Oron ökar för nya attentat | Journalisten”. www.journalisten.se. https://www.journalisten.se/nyheter/journalistparet-oron-okar-nya-attentat. Läst 30 april 2021. 
  54. ^ ”Fick livstid för morden i Malexander”. DN.SE. 28 juli 2004. https://www.dn.se/nyheter/sverige/fick-livstid-for-morden-i-malexander/. Läst 30 april 2021. 
  55. ^ SvD (30 november 1999). ”Nätverket kring Malexandermännen”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/natverket-kring-malexandermannen. Läst 30 april 2021. 
  56. ^ Linne, Anders Abrahamsson,Peter (4 februari 2017). ”Här är de dömda nazisterna”. gp.se. http://www.gp.se/1.4144949. Läst 30 april 2021. 
  57. ^ ”USA terrorstämplar rysk grupp med NMR-koppling”. Expo.se. https://expo.se/2020/04/usa-terrorstamplar-rysk-grupp. Läst 30 april 2021. 
  58. ^ Nyheter, SVT (8 februari 2017). ”Över 90 anlagda bränder på asylboenden”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/over-90-anlagda-brander-pa-asylboenden-forra-aret. 
  59. ^ Lina Lund. "43 bränder – men få gripna för attackerna", Dagens Nyheter, 25 december 2015. Åtkomst den 28 december 2015.
  60. ^ LEDARE: Utred asylbränder som terroristbrott”. Aftonbladet. 21 maj 2017. https://www.aftonbladet.se/ledare/a/78O34/utred-asylbrander-som-terroristbrott. 
  61. ^ ”Asylbränder ger effekt”. Nordfront.se. 8 november 2015. 
  62. ^ Katarina Sternudd (28 november 2002). ”OS-bombaren: Jag längtar efter ett "ordnat" liv”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article108015.ab. 
  63. ^ Oisin Cantwell (19 september 1998). ”Flera bombattentat mot kraftledning”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9809/15/bomb.html. 
  64. ^ ”Dom mot man som åtalats för terroristbrott genom mordbrand - Säkerhetspolisen”. www.sakerhetspolisen.se. 21 april 2017. https://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2017-04-21-dom-mot-man-som-atalats-for-terroristbrott-genom-mordbrand.html. 
  65. ^ Agnarsson, Ruben (9 juni 2017). ”Då: Terrordömda - Nu: Samhällstoppar”. Nyhetstidningen Inblick. http://www.inblick.se/nyheter/2017/06/09/da-terrordomda-nu-samhallstoppar. Läst 27 juli 2019. 
  66. ^ ”Säpo tror att PKK verkar i Sverige”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2011-10-29/sapo-tror-att-pkk-verkar-i-sverige. Läst 7 januari 2020. 
  67. ^ ”Aftonbladet nyheter: ”Öcalan greps av en svensk””. wwwc.aftonbladet.se. https://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9902/17/kurd.html. Läst 7 januari 2020. 
  68. ^ Berkshire (2005) (på engelska). Patterns of Global Terrorism 1985-2005: Part 4 - Chronolgy Noia 64 mimetypes pdf.png PDF. Great Barrington, MA: Berkshire Publishing Group. http://www.berkshirepublishing.com/assets/pdf/pogt/Part4_Chronology.pdf. Läst 6 januari 2009  Arkiverad 14 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  69. ^ Carlgren, Anders (19 oktober 2007). ”Kartlägg Abu Talb och Lockerbie”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_509757.svd. 
  70. ^ Svenskar bidrar till terrorism i Somalia Arkiverad 7 juni 2017 hämtat från the Wayback Machine., Säkerhetspolisen 2009
  71. ^ Bodin, Bo-Göran; Gordh Humlesjö, Axel; Music Linder, Munira (30 november 2016). ”Så blev småtjuven Belkaid en ökänd terrorist”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/sa-blev-smatjuven-belkaid-en-okand-terrorist. Läst 1 maj 2021. 
  72. ^ Krävs på miljonbelopp efter terrorfinansiering”. Göteborgsposten. 14 december 2016. http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/kr%C3%A4vs-p%C3%A5-miljonbelopp-efter-terrorfinansiering-1.4040888. Läst 14 december 2016. 
  73. ^ ”Var journalist i Sverige – nu misstänks Farid, 40, för hammarattack i Paris”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/Lr831. Läst 8 maj 2021. 
  74. ^ Küchler, Teresa (8 juni 2020). ”Gåtan: Hur blev svensk-algeriern en IS-terrorist?”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/gatan-hur-blev-svensk-algeriern-en-is-terrorist. Läst 8 maj 2021. 
  75. ^ Bondpä (11 april 2016). ”Osama Krayem: Från vanlig skånsk kille till terrormisstänkt”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/osama-krayem. Läst 1 maj 2021. 
  76. ^ Fritze, Gunilla (5 januari 2021). ”Osama Krayem från Malmö åtalas för terrorbrott”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/osama-krayem-fran-malmo-nu-atalad-for-terrorbrott. Läst 1 maj 2021. 
  77. ^ Håkansson, Catarina (23 juli 2011). ”Svenske Ali: Det var overkligt på Utøya”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/svenske-ali-esbati-det-var-overkligt. Läst 30 april 2021. 
  78. ^ ”Säkerhetspolisen utreder misstänkt terroristbrott i Irak - Säkerhetspolisen”. www.sakerhetspolisen.se. 4 juni 2018. https://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2018-06-04-sakerhetspolisen-utreder-misstankt-terroristbrott-i-irak.html.