Cayennetärna

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Thalasseus acuflavidus)
Cayennetärna
Underarten acuflavidus i häckningsdräkt
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteThalasseus
ArtCayennetärna
T. acuflavidus
Vetenskapligt namn
§ Thalasseus acuflavidus
Auktor(Cabot, S, 1847)
Utbredning
X Häckningsområde (sommar)
X Förekommer året runt
X Förekommer under flyttningen
X Övervintringsområde
X Förekommer förmodligen (året runt)
Synonymer
  • Sterna acuflavida
  • Cabots tärna

Cayennetärna[1] (Thalasseus acuflavidus) är en amerikansk vadarfågel i familjen måsfåglar.[2] Den behandlades tidigare som underart till kentsk tärna och vissa gör det fortfarande.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Två individer av underarten eurygnathus i vinterdräkt, fotograferade i Rio Grande do Sul, Brasilien.

Cayennetärna är i adult dräkt mycket lik kentsk tärna med svart hätta, tofs, lång och smal näbb, långa spetsiga vingar, medellång kluven vit stjärt, blekt askgrå ovansida och vit undersida.[3] Den har dock en kortare, tjockare och mindre böjd näbb, smalare vit kant på handpennorna och vintertid är hättan inte så fläckad, framför allt inte i pannan.[4] Utöver detta så ruggar den senare än kentsk tärna.[4] I juvenil dräkt är skillnaderna dock större, då cayennetärna är mycket mindre tecknad på ovansidan.[4]

Underarten acuflavidus har svart näbb med gul spets precis som kentsk tärna, medan eurygnathus har helgul näbb.[3]

Underarten acuflavidus i vinterdräkt.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Tidigare betraktades cayennetärna allmänt som del av kentsk tärna (T. sandvicensis). DNA-studier[5] har senare visat att taxonen eurygnathus och acuflavidus står närmare aztektärna (T. elegans) än sandvicensis. På grund av detta urskiljs de som egen art, bland annat av IOC och BirdLife Sveriges taxonomikommitté. Alla auktoriteter har dock ännu inte följt efter.[6]

International Ornithological Congress (IOC) delar upp i cayennetärna i två underarter med följande utbredning:[2]

Taxonet eurygnathus har tidigare behandlats som en egen art på grund av sitt avvikande utseende. DNA-studier visar dock att den är mycket närbesläktad med acuflavidus.[5] Det råder oenighet om taxonet ska behandlas som underart, som här, eller som en färgmorf[3]. Studier visar nämligen att eurygnathus-tecknade fåglar förekommer i olika grad i artens hela utbredningsområde (förutom längst i norr) och att de blandhäckar i Västindien.[3]

Fynd i Europa[redigera | redigera wikitext]

Cayennetärna har även påträffats i Europa vid två tillfällen, 23 december 1978 i Nederländerna och 28 november 1984 i Herefordshire, Storbritannien. Båda fåglarna återträffades döda, och visade sig vara ringmärkta som ungar vid Cape Lookout i amerikanska North Carolina.[7]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Efter genetiska studier[8] förs denna art tillsammans med bland annat kentsk tärna och kungstärna till släktet Thalasseus.[6][2]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Liksom kentsk tärna är cayennetärna strikt kustlevande. Arten häckar på obevuxen öppen sandig eller grusig mark. Utanför häckningstid frekventerar den både sandig och klippig kust, mangroveslätter, flodmynningar och hamnar.[3]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Cayennetärna lever uteslutande av småfisk, mestadels nio till 15 centimeter i längd. I USA livnär den sig framför allt av sillfisksläktet Brevoortia och ansjovissläktet Anchoviella. I Karibien har den setts fånga flygfisk men också tillfälligtvis räkor.[3]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Häckningen inleds i mitten av maj på Curaçao, i juni i Brasilien och i december i Argentina. Den häckar i kolonier, oftast med kungstärna. Arten lägger 1−2 ägg, i Argentina i genomsnitt 1,7 stycken.[3]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Internationella naturvårdsunionen IUCN erkänner inte cayennetärna som art, varför den inte placeras i någon hotkategori. Världspopulationen uppskattas till 153 000–158 000 individer.[9] Av dessa uppskattas eurygnathus uppgå till 16 000 par i Brasilien[5], färre än 10 000 par i Argentina[10] och ungefär 8 000 par i Karibien[11].

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågeln kallades tidigare Cabots tärna på svenska, hedrande Samuel Cabot (1815-1885), amerikansk läkare och Curator of Ornithology för Boston Society of Natural History som beskrev arten 1847. Den tilldelades dock 2024 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024. 
  2. ^ [a b c] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
  3. ^ [a b c d e f g] Gochfeld, M., Burger, J. & Garcia, E.F.J. (2018). Sandwich Tern (Thalasseus sandvicensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54016 11 maj 2018).
  4. ^ [a b c] Garner, M., Lewington, I. & Crook, J. (2007) Identification of American Sandwich Tern. Dutch Birding 29: 273–187.
  5. ^ [a b c] Efe, M.A., Tavares, E.S., Baker, A.J. & Bonatto, S.L. (2009) Multigene phylogeny and DNA barcoding indicate that the Sandwich Tern complex (Thalasseus sandvicensis, Laridae, Sternini) comprises two species. Mol. Phylogenet. Evol. 52(1): 263–267
  6. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  7. ^ Tarsiger.com Fynd av cayennetärna i Västpalearktis
  8. ^ Bridge, Eli S. (9 april 2005). ”A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution” (PDF). Molecular Phylogenetics and Evolution "35" (2): ss. 459–469. doi:10.1016/j.ympev.2004.12.010. PMID 15804415. http://www.cmnh.org/site/Files/Ornithology/MPETerns.pdf. 
  9. ^ Wetlands International (2017), Waterbird Population Estimates
  10. ^ Yorio, P. & Efe, M.A. (2008) Population status of Royal and Cayenne terns breeding in Argentina and Brazil. Waterbirds 31(4): 561–570.
  11. ^ van Halewyn, R. & Norton, R.L. (1984) The Status and Conservation of Seabirds in the Caribbean. Pp. 169-222 in: Croxall et al. (1984).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]