Theodor Kittelsen
| Theodor Kittelsen | |
 | |
| Född | 27 april 1857[1][2][3] Kragerø kommun, Norge |
|---|---|
| Död | 21 januari 1914[2][4][3] (56 år) Jeløya[5], Norge |
| Medborgare i | Norge |
| Utbildad vid | Akademie der Bildenden Künste München  |
| Sysselsättning | Målare[6], illustratör[6], serietecknare |
| Barn | Ingrid Kittelsen Treider (f. 1890) |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Sankt Olavs orden Sankt Olavs orden | |
| Redigera Wikidata | |
.jpg)
Theodor Severin Kittelsen, född 27 april 1857 i Kragerø i Norge, död 21 januari 1914 i Jeløya, Moss, var en norsk konstnär som främst är känd för sina målningar av norsk natur samt sagoväsen.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Theodor Kittelsen föddes i ett propert borgarhem i Kragerø som det andra av sammanlagt åtta barn till Johannes Kittelsen (1817–68) och Guriane Olsdatter Larsen (1828–79). Fadern arbetade som köpman, men när denne senare avled blev familjens ekonomi kraftigt försämrad. Den faderlöse pojken, med huvudet fullt av drömmar, tvingades nu lämna hemmet för att utbilda sig. I sin ungdom studerade Theodor Kittelsen urmakeri och konst, och han hittade sin talang snabbt inom det senare. 1874 åkte Kittelsen till Oslo för att bli konstnär, där han studerade flitigt hos olika lärare.
Vistelsen kom att vara i två år, och 1876 åkte han till München där han arbetade på olika tidningar. Han började där studera vid den kungliga konstakademien med Wilhelm Lindenschmit den yngre och Ludwig von Löfftz som lärare. I München mötte han kollegor som Erik Werenskiold, Eilif Peterssen, Gerhard Munthe, Wilhelm Peters, Skredsvig, Harriet Backer och Kitty Kielland.
Som konstnär debuterade han som realist med verk som målningen Strejk (1879)[7], men när han återvände till Norge började han använda naturen som inspiration, och illustrerade många norska folksagor.
Senare började Theodor Kittelsen även skriva text till sina bilder och skrev ett antal sagor. Ett av hans mer kända verk är en samling teckningar med temat pesten, som år 1349 slog ut två tredjedelar av Norges befolkning. Den heter Svartedauen och utkom år 1900.
I Norge är han hyllad som en nationalkonstnär, men han är knappt känd utanför Skandinavien. Kittelsen är representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[8].
Det norska black metal-projektet Burzum har Theodor Kittelsens "Op under fjeldet toner en lur" som omslag, och ett flertal andra bilder i inlagan på skivan.
Fotogalleri[redigera | redigera wikitext]
-
Theodor Kittelsen, porträtt av Christian Krohg -
Självporträtt 1888 -
Självporträtt 1891 -
Trollet som grunner på hvor gammelt det er, 1911 -
Ekko, oljemaleri, 1888 -
Æolsharpen, 1888 -
Jomfruland. 1893 -
Omslag till Har dyrene sjel?, 1893 -
Sjøtrollet -
Fattigmannen -
Pesta Kommer -
Pesta i trappen -
Musstad -
Gutt på hvit hest.
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
Källor[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kittelsen, Theodor, 1904–1926.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Theodor Kittelsen, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Theodor Severin Kittelsen, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] KulturNav, Theodor Kittelsen, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, Theodor Kittelsen, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Deutsche Biographie, Bayerische Staatsbibliothek och Historische Kommission bei der Bayerischen Akademie der Wissenschaften, läst: 3 juli 2021, licens: Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 476
- ^ Göteborgs konstmuseum
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
