Theodor Schwann

Från Wikipedia
Theodor Schwann
Theodor Schwann, 1857.
Född7 december 1810[1][2][3]
Santiago de Chile[4]
Död11 januari 1882[1][2][3] (71 år)
Köln[4]
Medborgare iKonungariket Preussen
Utbildad vidBonns universitet
Universitetet i Liège
Humboldt-Universität zu Berlin
Würzburgs universitet
Dreikönigsgymnasium
SysselsättningBiolog, universitetslärare, fysiolog[4], läkare, botaniker[5]
Befattning
Professor
ArbetsgivareHumboldt-Universität zu Berlin
Universitetet i Liège
Utmärkelser
Copleymedaljen (1845)[6]
Utländsk ledamot av Royal Society (1879)[7]
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Redigera Wikidata

Theodor Schwann, född 7 december 1810 i Neuss vid Rhen, död 11 januari 1882 i Köln, var en tysk fysiolog.

Schwann blev medicine doktor i Berlin 1834 och var därefter fram till 1839 assistent hos fysiologen professor Johannes Peter Müller där, då han antog en kallelse till anatomiska professuren i Leuven. År 1848 tilldelades han samma befattning vid University of Liège i Liège, där han 1858 tillika övertog professuren i fysiologi.

Sin största betydelse har Schwann som grundläggare av cellteorin, genom verket Mikroskopische Untersuchungen über die Übereinstimmung in der Struktur und dem Wachsthum der Tiere und der Pflanzen (1839). I detta verk visade han att cellerna i djurkroppen såväl i morfologiskt som i fysiologiskt hänseende är likartade med cellerna i växtkroppen samt att alla animaliska vävnader dels uppstå ur celler, dels hela sitt liv utgörs av sådana.

Vidare upptäckte Schwann i det perifera nervsystemet en celltyp som sedan uppkallades efter honom, Schwannceller, och det verksamma enzymet i magsaften, vilket han kallade pepsin. Han utförde även viktiga undersökningar över jäsning och förruttnelse, tog avstånd från läran om uralstring och uppvisade betydelsen av organiska frön (jästcellerna). Också inom muskelfysiologin gjorde han betydande inlägg.

Han var en varmt troende katolik; innan han publicerade sina "Mikroskopische Untersuchungen", anhöll han hos ärkebiskopen i Mecheln om dennes utlåtande, huruvida bokens innehåll stred mot kyrkans lära. Detta hindrade honom inte från att kraftigt bidra till avslöjandet av ett av de kyrkliga myndigheterna på 1870-talet anordnat religiöst bedrägeri, vars huvudperson var en hysterisk flicka. Han tilldelades Copleymedaljen 1845 och blev ledamot av svenska Vetenskapsakademien 1874.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Schwann, Theodor, 1904–1926.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Theodor Schwann, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Theodor Schwann, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Who Named It?, Theodor Ambrose Hubert Schwann, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  6. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 317, läs online.[källa från Wikidata]