Theodora (500-talet)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Theodora

Theodora, född cirka 500, död 28 juni 548, var kejsarinna av det bysantinska riket och Justinianus I:s gemål. Hon är, liksom sin make, helgon i den ortodoxa kyrkan, och firas 14 november. Theodora utövade ett starkt inflytande över det bysantinska rikets politik och betraktas som sin makes medregent.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Theodora var dotter till en syriansk präst från Manbij och verkade som björnskötare på en cirkus. Den mesta informationen om hennes tidiga liv kommer från Prokopius postumt publicerade Hemlig historia. Prokopius kritiker, menar bestämd att hans verk tyder på att han var allvarligt disillusionerad inställd gentemot sina härskare. De har avfärdat bestämd att hans verk hade ingen grund, de var frätande och pornografiska. Exempelvis visar källor att Theodora uppträdde som komiker i burlesk teater och att hon hade talang för fysisk komedi. Hon var känd för sina djurnummer. Hon hade många beundrare och tog till vara varje möjlighet till att klättra på samhällsstegen, det gick både upp och ned.

Vissa forskare menar att hon, en tid innan hon träffade Justinianus, var monofysit, och stödde den tron genom hela livet. Theodora räddade Syrisk-Ortodoxa Kyrkan från undergång genom att viga Jakoub Baradeus till biskop, och han i sin tur vigde många syrianska biskopar och kunde sedan återuppbygga Syriska-Ortodoxa Kyrkan till sin helhet. Andra hävdar att hon förknippats med dem för att Justinianus lät henne sköta återföreningen mellan dem och kalkedonisterna, som hon och maken tillhörde.

Kejsarinna[redigera | redigera wikitext]

År 523 gifte sig Theodora med Justinianus då magister militum praesentalis i Konstantinopel. Då han tillträdde tronen 527 gjorde han henne till medregent, och de tycks ha styrt som jämlika kollegor, något som verkar ha varit ett vist beslut. Hon var en kvinna med stark vilja som visade stor fallenhet för att styra. Kejsarinna Theodora utvecklades till ett starkt och värdefullt stöd för honom. Vid upproret (Nika-Segra) 532 mot huvudstadens tyranniska prefekt bröt ut på hippodromen i kejsarens närvaro planerade den uppskrämde Justinianus att fly. Theodora sporrade honom till motstånd. Stolt lär hon ha sagt att "den kejserliga purpurmanteln var en vacker svepning." Hon skulle dö som kejsarinna. Fältherrarna Belisarius och Narses kuvade upproret snabbt och blodigt med arméns hjälp och räddade riket.

Hon övertygade Justinianus om att ändra de lagar som föreskrev att adelsmän inte fick gifta sig med kvinnor från lägre samhällsklasser, så som de själva hade gjort. Hon förespråkade även gifta kvinnors rätt att begå äktenskapsbrott liksom männen, samt talade för andra utslagna. Hon hjälpte även till att skapa broar över de klyftor som uppstått mellan olika kristna sekter.

En del forskare, och de som ser henne som ett helgon, betraktar hennes gärningar som en sann jämlikhetssträvan för att ge kvinnor samma lagliga rättigheter som män. Hon inrättade hem för utslagna människor och gav kvinnor större rättigheter i skilsmässoärende. Hon lät kvinnor äga och ärva egendom och genomdrev dödsstraff för våldtäkt, gärningar som alla bidrog till att kraftigt höja kvinnors rättsliga status i riket.

Theodora dog av cancer, troligtvis bröstcancer, innan hon hunnit fylla 50 år och omkring tjugo år innan Justianus dog. Hennes kropp begravdes i De heliga apostlarnas kyrka, en av de storslagna kyrkorna som kejsaren och kejsarinnan hade låtit bygga i Konstantinopel. Både Theodora och Justinianus finns avbildade som vackra mosaiker i San Vitalekyrkan i Ravenna i norra Italien, som färdigställdes ett år före hennes död.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Prokopius: Hemlig historia, 2000
  • Robert Graves: Belisarius, 1939 (Count Belisarius) (historisk roman)
  • Paul I. Wellman: Theodora - kurtisan och kejsarinna, 1957 (The female) (historisk roman)
  • Mar Ignatius Zakka I Iwas: En inblick i Syrisk Ortodoxa Kyrkan av Antiokia och dess glans, sid32-33.
  • Bonniers Världshistoria 7, sid 27.


Företrädare:
Eufemia (kejsarinna)
Bysantinsk kejsarinna (ej regent)
527-548
Efterträdare:
Aelia Sophia