Theophilus Hansen
| Theophilus Hansen | |
 | |
| Född | Theophil Edvard Hansen 13 juli 1813[1][2][3] Köpenhamn[4] |
|---|---|
| Död | 17 februari 1891[5][1][2] (77 år) Wien[6] |
| Begravd | Zentralfriedhof Wien[4] |
| Medborgare i | Tyskland[7] |
| Sysselsättning | Arkitekt[8][9][10], universitetslärare, lärare[9][6] |
| Befattning | |
| Medlem i Atens akademi | |
| Arbetsgivare | Det Kongelige Danske Kunstakademi |
| Föräldrar | Rasmus Hansen Braathen Sophie Elisabeth Jensen |
| Släktingar | Christian Hansen (syskon)[11] |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Dannebrogorden (1867)[4] Kommendör av Dannebrogorden (1872)[4] Dannebrogsmännens hederstecken (1873)[4] Maximiliansorden för konst och vetenskap (1875) Hedersmedborgare i Wien (1883) Storkors av Dannebrogorden (1884)[4] Royal Gold Medal (1888) Hedersdoktor vid Wiens universitet[12] | |
| Redigera Wikidata | |
Theophil(us) Edvard (von) Hansen, född 13 juli 1813 i Köpenhamn, död den 17 februari 1891 i Wien, var en dansk-österrikisk arkitekt.
Hansen var elev till sin bror Christian Hansen och till Gustav Friedrich Hetsch. Han fick 1835 Danska konstakademiens mindre guldmedalj. År 1838 sökte han sig utomlands och slog sig ned i Aten, där han bland annat byggde observatoriet och ett par kyrkor. År 1846 flyttade han till Wien, där han sedan stannade. Här utförde han tillsammans med sin svärfar Ludwig Förster evangeliska kyrkan och synagogan i Leopoldstadt, båda i bysantinsk stil. Hans första självständiga verk där var Vapenmuseet, en del av arsenalen, i romansk stil (1855). År 1860 återvände han till Aten och byggde där Vetenskapsakademien i grekisk stil.
I Wien byggde han under den närmaste tiden det omfattande privathuskomplexet Heinrichshof (fullbordat 1863), vidare ärkehertig Vilhelms palats (fullbordat 1867) i renässansstil, konservatoriet (samma år), Epsteinska palatset (1871) och Ephrussis palats, där han sökte tillämpa grekisk stil för moderna behov.
Slottet Hörnstein höll han i sengotisk stil. Sedan följde Börsen (1877) och Konstakademien, båda i italiensk renässans, samt hans största och märkligaste verk, Parlamentshuset, i grekisk renässans. Av dess interiörer är den stora, 128 fot långa hallen berömd för sin prakt och sin storslagna skönhet.
Hansen var en av de ledande stormännen i Wien under stadens storbyggnadsskede. Han blev upphöjd i friherrligt stånd, var medlem av flera konstakademier, även av den svenska (1877).
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Riddare av Dannebrogorden, 1867[4]
Kommendör av Dannebrogorden, 1872[4]
Dannebrogsmännens hederstecken, 1873[4]
Maximiliansorden för konst och vetenskap, 1875- Hedersmedborgare i Wien, 1883
Storkors av Dannebrogorden, 1884[4]- Royal Gold Medal, 1888
- Hedersdoktor vid Wiens universitet[12]
Källor
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hansen, 2. Theofilus Edvard, 1904–1926.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Kunstindeks Danmark, Kunstindeks Danmark-ID: 2242, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 9040, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ European Theatre Architecture, Arts and Theatre Institute, EUTA person-ID: 2466, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j] Dansk Biografisk Leksikon, 3. udgave, tredje utgåvan, , läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Theofilus Edvard Hansen, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 35896.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Olomoucs vetenskapliga bibliotek, REGO, läs online, läst: 1 april 2024.[källa från Wikidata]
- ^ museum-digital, museum-digital person-ID: 168072.[källa från Wikidata]
- ^ Hansen, Theophil, vol. 7, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 330.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 27053, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, arch-pavouk.cz , läst: 7 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 1 december 2017, ULAN: 500008153, läst: 21 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, geschichte.univie.ac.at .[källa från Wikidata]
|