Thomas Egerton, 1:e viscount Brackley
| Thomas Egerton Brackley | |
 | |
| Född | 23 januari 1540 Cheshire, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 15 mars 1617[1] (77 år) Dodleston, Storbritannien |
| Begravd | St Mary's Church, Dodleston |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | Brasenose College  |
| Sysselsättning | Domare, advokat, politiker |
| Befattning | |
| Ledamot av Englands parlament Ledamot av Englands parlament 1589, Reading[2] Ledamot av Englands parlament 1586–1587, Cheshire[2] Ledamot av Englands parlament 1584–1585, Cheshire[2] Lordkansler (1596–1617) | |
| Arbetsgivare | Oxfords universitet |
| Maka | Elizabeth Ravenscroft[3][4] Elizabeth Wolley (g. 1596–, cirka)[4] Alice Spencer (g. 1600–1617)[3][4] |
| Barn | Thomas Egerton (f. 1574)[5][3] Mary Egerton (f. 1579)[5][3] John Egerton (f. 1579)[3] |
| Föräldrar | Richard Egerton[6] Alice Sparke[5] |
| Redigera Wikidata | |
Thomas Egerton, 1:e viscount Brackley, född omkring 1540, död 15 mars 1617, var en engelsk statsman.
Egerton var av oäkta börd, men lyckades slå sig fram genom sin envetenhet. Han blev 1581 solicitor general och 1586 medlem av domstolen över Maria Stuart. Mot slutet av Elisabeths regering blev Egerton till gagnet, om än inte till namnet, lordkansler och hörde till hennes mest betrodda rådgivare. Jakob I upphöjde 1603 Egerton till baron Ellesmere och lordkanser och hade i honom ett gott stöd. Egerton skaffade kanslerdomstolen equity-domsrätt allmänt erkännande. År 1616 utnämndes han till viscount. Han sägs ha varit en av sin tids mest omutbara domare.
Källor[redigera | redigera wikitext]
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Encyclopædia Britannica, Thomas Egerton Viscount Brackley, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] The History of Parliament.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
|