Thomas Erskine, 1:e baron Erskine

Från Wikipedia
Thomas Erskine, 1:e baron Erskine
Född10 januari 1750[1][2][3]
Edinburgh
Död17 november 1823[4][1][3] (73 år)
Almondell and Calderwood Country Park, Storbritannien
BegravdUphall Church And Burial-ground
Medborgare iKungariket Storbritannien
Utbildad vidTrinity College, Cambridge
Royal High School
SysselsättningPolitiker[5], advokat, domare
Befattning
Ledamot av Storbritanniens 15:e parlament
Ledamot av Storbritanniens 17:e parlament
Storbritanniens 17:e parlament
Ledamot av Storbritanniens 18:e parlament
Storbritanniens 18:e parlament
Ledamot av Förenade kungarikets 2:a parlament
Storbritanniens andra parlament
Ledamot av Förenade kungarikets 1:a parlament
Storbritanniens första parlament
Lordkansler (1806–1807)
Politiskt parti
Whigs
MakaFrances Moore
(g. 1770–)[6]
Sarah Buck
(g. 1818–)[6]
BarnElizabeth Erskine[7]
Frances Erskine[7]
David Erskine, 2:e baron Erskine (f. 1776)[7]
Mary Erskine (f. 1784)[7]
Henry Erskine (f. 1786)[7]
Thomas Erskine (f. 1788)
Hon. Esmé Stuart Erskine (f. 1789)[7]
Erskine Thomas Erskine (f. 1807)[7]
Alfred Erskine (f. 1810)[7]
Agnes Sarah Erskine (f. 1812)[7]
Hampden Erskine (f. 1817)[7]
FöräldrarHenry David Erskine, Earl of Buchan[7]
Agnes Steuart[7]
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Thomas Erskine, 1:e baron Erskine, född 10 januari 1750 i Edinburgh, död 17 november 1823 i Almondell, Linlithgowshire, var en brittisk jurist och politiker, far till David Erskine, 2:e baron Erskine.

Erskine började sin bana som militär men övergav detta yrke 1775 för att utbilda sig till jurist. Efter att ha etablerat sig som advokat i London 1778 gjorde han sig känd som en kvick, vältalig och oförskräckt försvarare, särskilt i politiska mål. År 1792 försvarade han Thomas Paine och friade 1794 efter ett glänsande försvar den Horne Tooke. Han var medlem av underhuset 1783-84 och 1790-1806 samt blev pär 1806 och för en kort tid lordkansler under Grenville. Erskine, som var whig, och slöt sig troget till Charles James Fox, men misslyckades i parlamentet och visade sig oduglig i regeringen. Hans ekonomi försämrades, och hans anseende sjönk för att åter stiga de sista åren, då han försvarade drottning Karolina. Erskine har bland annat skrivit ett försvar för franska revolutionen: View on the causes and consequences of the present war with France (1797) samt Armata, en berättelse inspirerad av Gullivers resor.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Internet Speculative Fiction Database, Thomas Erskine, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Thomas Erskine, 1st Baron Erskine, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]