Hoppa till innehållet

Thomas Henderson

Från Wikipedia
Thomas Henderson
Född28 december 1798[1][2]
Dundee, Storbritannien
Död23 november 1844[1][2] (45 år)
Edinburgh
BegravdGreyfriars Kirkyard
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland och Kungariket Storbritannien
Utbildad vidHigh School of Dundee
SysselsättningAstronom, matematiker[3]
Befattning
Astronomer Royal for Scotland (1834–1844)
ArbetsgivareCity Observatory
Edinburghs universitet
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society
Medlem av Royal Society of Edinburgh
Redigera Wikidata

Thomas James Alan Henderson, född 28 december 1798 i Dundee, Skottland, död 23 november 1844 i Edinburgh, var en skotsk astronom och matematiker, känd för att vara den förste personen att mäta avståndet till Alfa Centauri, den viktigaste komponenten i det närmaste stjärnsystemet till jorden, den förste att bestämma parallaxen för en fixstjärna och för att vara den förste Astronomer Royal for Scotland.

1 Hillside Crescent, Edinburgh

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Henderson utbildades vid High School i Dundee, varefter han studerade till advokat och arbetade sig upp genom yrket som assistent åt en mängd olika adelsmän. Hans huvudsakliga hobbyer var dock astronomi och matematik, och efter att ha kommit på en ny metod för att använda månockultation för att mäta longitud uppmärksammades han av Thomas Young, chef för Royal Navys "Nautical Almanac". Young hjälpte den unge Henderson att komma in i den större världen av astronomisk vetenskap, och efter hans död rekommenderades i ett postumt brev till amiralitetet att Henderson skulle ta hans plats.

Alexander James Adies grav på Greyfriars Kirkyard

Henderson gifte sig med Alexander Adies dotter Janet Mary Adie (1808–1842) år 1836 och fick en dotter, Janet Mary Jane Henderson (1842–1893), som är begravd på Grange Cemetery.[4]

Henderson dog i sitt hem på 1 Hillside Crescent[5] i Edinburgh den 23 november 1844 och är begravd på Greyfriars Kirkyard. Graven kan antingen finnas i Alexander Adies grav[6] eller i en grav markerad med stenen "till hans minne".[7] Hans namn finns inte nedtecknat på Adies grav. Adie själv dog 14 år efter Henderson.

Karriär

[redigera | redigera wikitext]

Afrika

[redigera | redigera wikitext]

Henderson förbigicks för den tjänsten, men rekommendationen räckte för att ge honom en tjänst vid Royal Observatory vid Godahoppsudden i Sydafrika. Där gjorde han ett betydande antal stjärnobservationer mellan april 1832 och maj 1833, inklusive de som han är ihågkommen för idag. Manuel John Johnson från Ostindiska kompaniets observatorium på Sankt Helena påpekade för honom att den ljusa sydliga stjärnan Alfa Centauri hade en stor egenrörelse, och Henderson drog slutsatsen att den kunde vara relativt nära solsystemet.[8]

1830-talets version av "rymdkapplöpningen" var att vara den första personen att mäta avståndet till en stjärna med hjälp av parallax, en uppgift som är lättare ju närmare stjärnan är. Henderson var således i en god position att vara denna person. Efter att ha pensionerat sig tillbaka till Storbritannien på grund av dålig hälsa började han analysera sina mätningar och kom så småningom fram till slutsatsen att Alfa Centauri låg på ett avstånd av bara drygt en parsec eller 3,25 ljusår. Denna siffra är relativt korrekt, då den är 25,6 procent för liten.

Henderson publicerade dock inte omedelbart sina resultat (det hade tidigare, misskrediterade försök att påstå sig kunna mäta stjärnparallax, gjorts), och slutligen blev han motsagd av Friedrich Wilhelm Bessel, som publicerade en parallax på 10,3 ljusår (9,6 procent för litet) för 61 Cygni år 1838.[9] Henderson publicerade sina resultat år 1839,[10] men förpassades till andra plats på grund av sin bristande säkerhet. Han publicerade senare bekräftande observationer av Thomas Maclear.[11] Alfa Centauri förblev den närmaste kända stjärnan fram till upptäckten av Proxima Centauri år 1915 av Robert T.A. Innes.

Skottland

[redigera | redigera wikitext]
Memorial över Thomas Henderson vid observatoriet på Calton Hill

Under tiden hade hans mätningsarbete vid Kap Horn lett till att han utnämndes till den förste kungliga astronomen för Skottland år 1834. Den lediga professorstjänsten i astronomi vid Edinburghs universitet gavs till honom på inrådan av premiärminister Lord Melbourne. Från 1834 arbetade han vid City Observatory (då kallat Calton Hill Observatory) i Edinburgh fram till sin död.[12] I april 1840 valdes han till ledamot av Royal Society.[13]

Henderson blev medlem eller ledamot av flera framstående sällskap, som Royal Astronomical Society (1832) och Royal Society of Edinburgh (1834).[12]

Arbeten

[redigera | redigera wikitext]
  • Henderson, Thomas (1842). ”The Parallax of Alpha Centauri, deduced from Mr Maclear's observations at the Cape of Good Hope, in the years 1839 and 1840”. Memoirs of the Royal Astronomical Society 12: sid. 329–372. Bibcode: 1842MmRAS..12..329H. 
  • Henderson, Thomas (1840). ”On the Parallax of Alpha Centauri”. Memoirs of the Royal Astronomical Society 11: sid. 61–68. Bibcode: 1840MmRAS..11...61H. 

Utmärkelser och erkännanden

[redigera | redigera wikitext]
Minnes- eller gravsten över Thomas Henderson på Greyfriars Kirkyard

En blå plakett är installerad på hans hus på 1 Hillside Crescent. Den refererar till honom som "Thomas J. A. Henderson".

Ett större minnesmärke (med namnet "Thomas Henderson") är inlagt i stadsobservatoriets yttervägg.

Asteroiden 3077 Henderson är uppkallad efter honom.[14]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Thomas Henderson (astronomer), 12 mars 2025.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6gb3vc1, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Biographical Database of Southern African Science, S2A3-ID: 1259, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 10554092387749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Hockey, Thomas (2009). The Biographical Encyclopedia of Astronomers. Springer Publishing. ISBN 978-0-387-31022-0.
  5. ↑ Biographical Index of Former Fellows of the Royal Society of Edinburgh 1783–2002. The Royal Society of Edinburgh. July 2006. ISBN 0-902-198-84-X. Arkiverad från originalet den 2013-01-24. https://web.archive.org/web/20130124115814/http://www.royalsoced.org.uk/cms/files/fellows/biographical_index/fells_indexp1.pdf. Läst 19 november 2025.
  6. ↑ Former Fellows of The Royal Society of Edinburgh 1783 – 2002. The Royal Society of Edinburgh. 2006. ISBN 0-902-198-84-X. Arkiverad från originalet den 2013-01-24. https://web.archive.org/web/20130124115814/http://www.royalsoced.org.uk/cms/files/fellows/biographical_index/fells_indexp1.pdf. Läst 19 november 2025.
  7. ↑ Holden, J. P. (9 April 2013). ”First Scots Astronomer Royal's grave found”. The Scotsman. http://www.scotsman.com/news/first-scots-astronomer-royal-s-grave-found-1-2884511.
  8. ↑ Glass, Ian S. (2008). Proxima: the nearest star (other than the sun!). Mons Mensa. ISBN 978-0-9814126-0-3. https://books.google.com/books?id=HBsvAQAAIAAJ.
  9. ↑ Bessel, F. W. (1838). ”On the parallax of 61 Cygni”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 4: sid. 152–161. doi:10.1093/mnras/4.17.152. Bibcode: 1838MNRAS...4..152B.
  10. ↑ Henderson 1840.
  11. ↑ Henderson 1842.
  12. 1 2 Encyclopædia Britannica online. Hämtad 20 mars 2013.
  13. ↑ ”Library and Archive catalogue”. Royal Society. http://www2.royalsociety.org/DServe/dserve.exe?dsqIni=Dserve.ini&dsqApp=Archive&dsqCmd=Show.tcl&dsqDb=Persons&dsqPos=5&dsqSearch=%28Surname%3D%27henderson%27%29. Läst 18 november 2010.
  14. ↑ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (3077) Henderson. Springer Berlin Heidelberg. sid. 253. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_3078. Läst 19 september 2018

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Thomas_Henderson&oldid=59319060”