Thulehuset, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Thulehuset sett från Södra Hamngatan. (Jämför bilden nedan på Mühlenbockska huset.)

Thulehuset är en byggnad vid hörnet av Norra Hamngatan 18 och Östra Hamngatan 30-34 i stadsdelen Nordstaden i Göteborg.

Mühlenbockska huset vid Östra Hamnkanalen.
Sandstensreliefen över huvudentrén mot Norra Hamngatan.
Thulehusets klocka.

Huset ligger i Kvarteret 10 Kronobageriet, tomt 10:20, och är ett femvåningshus med överbyggd gård som stod klart på våren 1937 efter ritningar av arkitekt Nils Einar Eriksson. Det var Lifförsäkrings AB Thule som uppförde huset, därav namnet.

Thulehuset ersatte det gamla "Wilsonska palatset" - efter redaren och grosshandlaren John West Wilson - och uppfördes av grosshandlare Julius Lindström i romersk nyrenässans. Lindström hade 1857 köpt hörnfastigheten, ett stenhus i tre våningar som troligen uppfördes på tidigt 1700-tal. År 1860 köpte han även grannfastigheten 6:15, ett grundmurat uthus i två våningar med avträden, stall, vagnbod, mangelbod, foderrum och magasin.[1] Han lät omgående riva båda husen. Det nya huset stod färdigt den 13 december 1866 efter ritningar av stockholmsarkitekten Johan Fredrik Åbom och invigdes med stor supé. År 1881 sålde Lindström huset till John West Wilson. Fastigheten hade då ett taxeringsvärde på 180 000 kronor[2]. Det "Lindströmska palatset" blev nu istället "Wilsonska palatset". När Wilson avled 1889 ropades huset in på auktion av den tyskfödde frukthandlaren Friedrich Mühlenbock.[3] Övervåningen blev privatbostad och därunder fanns kontor och i bottenvåningen fruktaffären med lager. Efter ett par år lät Mühlenbock bygga till en våning och på taket anlades drivbänkar för fruktodling. En uppseendeväckande stor skylt - "Mühlenbocks fruktaffär" - kom upp på fasaden som vette mot Brunnsparken.

Efter Mühlenbocks död 1905 såldes huset till handelsfirman Heyman & Co., som hade kvar det till 1935. Fastigheten avyttrades sedan till Lifförsäkrings AB Thule, som lät riva det. "Thulehuset" uppfördes 1937, en stramt funktionalistisk byggnad med Nils Einar Eriksson som arkitekt.

Den första etappen av bygget var klar för inflyttning den 1 oktober 1936. Samma höst påbörjades bygget av den andra etappen fram mot Köpmansgatan. Byggnaden uppfördes av byggnadsfirman F O Peterson & Söner.[4]

Taket konstruerades om 1946 och kläddes med koppar. En bostad i vindsvåningen inreddes samtidigt, vilken senare har kontoriserats. Flera mindre ändringar i butiksfasaderna gjordes under 1950-talet. Under 1960-talet inreddes kassavalv för Wermlandsbanken, som hade sina lokaler i huset. Gårdsfasaden plåtkläddes på 1970-talet. De första åren innehöll huset bland annat Wallins automobilfirma med en utställningshall mot Norra Hamngatan samt Vingabolagets Restaurang TUA, "en synnerligen smakfull och modernt inredd restaurang med förstklassig betjäning". Där blev senare Hunters Pub. Skandia försäkrings AB, Tidningarnas Telegrambyrå, resebyrån Nyman & Schultz, fanns här i slutet av 1980-talet.

Sandstensreliefen över huvudentrén är utförd av Ivar Johnsson.[5] Vid avtäckningen rådde delade meningar om vad konstverket föreställde. En tolkning var att den högra figuren var en försäkringsagent med hundar, som modern i mitten försökte skydda sitt barn mot. Byggherren och andra menade att den högra figuren med vargar representerade de nedbrytande krafterna död och nöd. Mittfiguren var försäkringsväsendet, som värnade kommande släkten mot dessa krafter.[6] Thulehusets klocka är monterad högst upp på Thulehusets fasad mot Brunnsparken. Klockan har romerska siffror samt förgyllda visare och invigdes 1937 tillsammans med byggnadskomplexet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborg förr och nu XXXIV, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 2012 ISSN 0348-2189, s. 115ff, "FRIEDRICH MÜHLENBOCK - STÄNDIGT PA VÄG UPPÅT", av Katarina Mühlenbock, Birgitta Rosenhall och Jan Westin.
  1. ^ Östra Nordstaden i Göteborg: Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie VIII, red. Maja Kjellin, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1973, s. 202ff
  2. ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender för år 1881, [Fjärde Årgången], utgiven av Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1881, s. 11
  3. ^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 14, 101
  4. ^ ”Utsikt från Thulehuset”. Göteborgs-Tidningen. 30 maj 1936.  (Ur Göteborgs hembygdsförbunds arkiv.)
  5. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3, s. 460f
  6. ^ ”Försäkringskonst”. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. 14 april 1936.  (Ur Göteborgs hembygdsförbunds arkiv.)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]