Tibetansk stubbsvansmakak
| Tibetansk stubbsvansmakak Status i världen: Nära hotad[1] | |
 Macaca thibetana | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Primater Primates |
| Underordning | Haplorhini |
| Familj | Markattartade apor Cercopithecidae |
| Släkte | Makaker Macaca |
| Art | Tibetansk stubbsvansmakak M. thibetana |
| Vetenskapligt namn | |
| § Macaca thibetana | |
| Auktor | (Milne Edwards, 1870) |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Tibetansk stubbsvansmakak (Macaca thibetana) är en primat i familjen markattartade apor som förekommer i östra Asien.
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Arten har en tjock gråbrun päls som på ryggen är mera brun. Påfallande är skägget kring det nakna ansiktet. Hudens färg i ansiktet är blek rosa hos hannar och mera rödaktig hos honor. För att bära födan har tibetansk stubbsvansmakak kindpåsar. Som namnet antyder är svansen med 4 till 14 cm längd bara en liten stubbe. Kroppslängden (huvud och bål) ligger mellan 51 och 71 cm och vikten varierar vanligen från 9 till 18 kg. Hannar är något större än honor och kan i undantagsfall väga 30 kg.[2]
Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]
Denna makak förekommer inte bara i Tibet utan även i andra kinesiska provinser (Sichuan och Yunnan till Guangdong). Den lever i regnskogar och andra skogar på bergstrakter som ligger 1 000 till 2 500 meter över havet.[1]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Individerna lever i grupper som består av några hannar, många honor och deras ungar. De är aktiva på dagen och vistas på marken eller i träd. Inom flocken bildas en hierarki där alfahannen har företräde vid parningen. Gruppen vilar ofta i grottor.[1] När flocken blir för stor bildar vanligen de lägst rankade individerna en egen flock i ett annat revir.[2]
Tibetansk stubbsvansmakak äter främst frukter, unga skott av bambu och blad som kompletteras med gräs, frön, blommor och insekter.[2]
Efter dräktigheten som varar cirka sex månader föder honan i januari eller februari ett enda ungdjur. Digivningsperioden varar ungefär ett år men om honan inte föder ett nytt ungdjur får ungen längre modersmjölk. Annars uppfostras ungarna av alla flockmedlemmar gemensam. Unga honor får sina första egna ungar efter cirka fem år.[2]
Status[redigera | redigera wikitext]
Tibetansk stubbsvansmakak hotas av skogsavverkningar men under senare år minskade populationen inte lika kraftig som tidigare. Ibland hamnar individer i fällor som var tänkt för andra djur. IUCN listar arten som nära hotad (NT).[1]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Yongcheng, L. & Richardson, M. 2015 Macaca thibetana . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 16 juli 2020.
- ^ [a b c d] M. Richardson (22 december 2006). ”Tibetan macaque”. ARKive. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120823153523/http://www.arkive.org/tibetan-macaque/macaca-thibetana/#text=All. Läst 19 juni 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Tibetansk stubbsvansmakak.
Wikimedia Commons har media som rör
|