Tidaholms kommun

	Tidaholms kommun; Kommun
	Tidaholms museum
Slogan	Här är gräset grönare
	; Tidaholms kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län (1998–); Skaraborgs län (–1997)
Centralort	Tidaholm
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	12 840 (2023-09-30)
Areal	522,95 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	517,96 kvadratkilometer
- därav vatten	4,99 kvadratkilometer
Bef.täthet	24,79 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	58°11′00″N 13°57′00″Ö / 58.183333333333°N 13.95°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Skaraborgs domkrets (2009-01-12–); Skövde domsaga (2001-09-17–2009-01-12); Falköpings domsaga (–2001-09-17)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1736
Anställda	1 375 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1498 (1998–); 1685 (–1997)
GeoNames	2669112
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Tidaholms kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Tidaholm.

Kommunen är belägen i de östra delarna av landskapet Västergötland och gränsar i sydöst till Habo kommun och i söder till Mullsjö kommun i Jönköpings län (tidigare i Skaraborgs län), i väster till Falköpings kommun, i norr till Skövde kommun och i nordöst till Hjo kommun, alla i före detta Skaraborgs län. Från söder mot nordöst rinner ån Tidan.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Acklinga, Agnetorp, Baltak, Daretorp, Dimbo, Fröjered, Hångsdala, Härja, Hömb, Kungslena, Kymbo, Ottravad, Suntak, Valstad, Varv, Velinga, Vättak och Östra Gerum. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Tidaholms köping bildades 1895 genom en utbrytning ur Agnetorps landskommun och köpingskommunen ombildades 1910 till Tidaholms stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Dimbo (av de tidigare kommunerna Acklinga, Dimbo, Hångsdala, Hömb, Kungslena, Kymbo, Ottravad, Skörstorp, Suntak, Valstad, Varv, Vättak och Östra Gerum), Fröjered (av Fridene, Fröjered och Korsberga) samt Hökensås (av Agnetorp, Baltak, Daretorp, Härja och Velinga) medan Tidaholms stad förblev oförändrad.

Tidaholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Tidaholms stad. 1974 införlivades Hökensås kommun samt huvuddelen av då upplösta Dimbo kommun (alla församlingar utom Skörstorp) och en del ur Fröjereds kommun (Fröjereds församling).^[5]

Kommunen ingick från bildandet till den 17 september 2001 i Falköpings tingsrätts domsaga för att sedan ingå i Skövde tingsrätts domsaga. Sedan den 1 april 2009 ingår kommunen i Skaraborgs tingsrätts domsaga.^[6]

Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Tidaholms kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Falköping i slutändan. Notera Smula och Åsarp som var delade på härader och län.
Kommunsammanslagningarna till Tidaholms kommun
före reformerna		efter reformen 1862				dito 1952	dito 1971
-1862		1863-94	1895-1909	1910-42	1943-51	1952-70	1971-73	1974-
härad	socken	landskommun, köpingskommun, stadskommun				"storkommun"	enhetlig kommun
Vartofta	Fridene sn	Fridene ln				Fröjereds ln	Fröjereds kn	Hjo kommun
	Korsberga sn	Korsberga ln						Hjo kommun
	Fröjereds sn	Fröjereds ln
			Tidaholms köping	Tidaholms stad				Tidaholms kn
	Agnetorps sn	Agnetorps ln
						Hökensås ln	Hökensås kn
	Baltaks sn	Baltaks ln
	Daretorps sn	Daretorps ln
	Härja sn	Härja ln
	Velinge sn	Velinge ln (Velinga 1940-)
	Dimbo sn	Dimbo ln				Dimbo ln	Dimbo kn
	Acklinga sn	Acklinga ln
	Hångsdala sn	Hångsdala ln
	Hömbs sn	Hömbs ln
	Kungslena sn	Kungslena ln
	Kymbo sn	Kymbo ln
	Ottravads sn	Ottravads ln
	Suntaks sn	Suntaks ln
	Valstads sn	Valstads ln
	Varvs sn	Varvs ln
	Vättaks sn	Vättaks ln
	Gerums sn	Gerums ln (Östra Gerum 1886-)
	Skörstorps sn	Skörstorps ln						Falköpings kn

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: En sköld av silver, däruti ett blått eldsprutande berg, häröver en blå chef med en uggla mellan tvenne kugghjul, allt av silver.

Vapnet utarbetades för staden Tidaholm på 1910-talet. Det eldsprutande berget symboliserar tändsticksfabriken Vulcan, kugghjulen syftar på industri och ugglan är hämtad ur släkten von Essens vapen. Efter kommunbildningen övertogs vapnet oförändrat av den nya enheten och registrerades hos PRV 1974.

Idag använder kommunen för det mesta en logotyp, föreställande i grönt fält Kungslena kyrka, Basarlängan och ån Tidan. Trots detta så är kommunvapnet fortfarande aktivt, fast bara på kommunskyltarna och i offentliga handlingar så som sammanträdesprotokoll^[7].

Dimbo landskommun
(1956–1970)
Dimbo kommun
(1971–1973)

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Tidaholms kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			12 694
1975			12 965
1980			13 069
1985			13 027
1990			13 283
1995			13 249
2000			12 694
2005			12 535
2010			12 572
2015			12 669
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[8]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 31 dec 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Tidaholm	&&&&&&&&&&&08175.&&&&&08 175
2	Ekedalen	&&&&&&&&&&&&0481.&&&&&0481
3	Madängsholm	&&&&&&&&&&&&0411.&&&&&0411

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av riksväg 26 och från sydväst mot nordöst av länsväg 193 medan riksväg 47 sträcker sig genom kommunen sydvästra hörn.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Erik Ezelius
Förste vice ordförande	S	Lena Andersson
Andre vice ordförande	KD	Krister Rohman

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Social- och omvårdnadsnämnden	S	Christer Johansson	M	Peter Friberg
Kultur- och fritidsnämnden	S	Bengt Karlsson	FP	Runo Johansson
Miljö- och byggnadsnämnden	S	Tony Pettersson	C	Anneli Sandstedt
Tekniska nämnden	S	Lennart Rehn	KD	Håkan Daremark
Barn- och utbildningsnämnden	S	Per-Erik Thurén	KD	Krister Rohman
Valnämnden	S	Jan-Ove Piehl	FP	Gunnar Alriksson

Mandatfördelning i Tidaholms kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

14

3

1

2

14

3

2

25

91,1

22

1973

2

18

13

3

1

4

2

18

13

3

4

41

92,3

34

7

1976

3

17

2

12

3

1

3

17

2

12

3

41

93,0

35

6

1979

1

18

1

3

10

3

1

4

18

3

10

3

4

41

91,7

32

9

1982

1

19

1

3

8

2

5

19

3

8

2

5

41

91,9

34

7

1985

1

20

2

7

4

1

6

20

2

7

4

6

41

90,8

29

12

1988

2

19

1

3

7

3

2

4

2

19

3

7

3

2

4

41

87,4

26

15

1991

2

16

1

6

3

2

5

2

16

6

3

2

5

41

87,5

29

12

1994

2

19

1

3

1

4

6

1

4

2

19

3

4

6

4

41

87,0

24

17

1998

3

16

1

3

2

3

5

3

5

3

16

3

2

3

5

3

5

41

80,86

25

16

2002

3

19

1

2

4

3

5

3

19

2

4

3

5

41

80,23

25

16

2006

3

20

1

4

3

2

7

3

20

4

3

2

7

41

81,27

26

15

2010

2

20

2

1

3

2

8

2

20

2

3

2

8

41

83,37

25

16

2014

2

19

2

4

3

2

6

2

19

2

4

3

2

6

41

85,19

24

17

2018

2

18

1

5

3

2

7

2

18

5

3

2

7

41

86,41

23

18

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Dimbo gravfält
Grimmestorps gods
Kungslena kyrka
Suntaks gamla kyrka
Hökensås, naturreservat och sportfiskeområde

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Grafisk profil”. www.tidaholm.se. https://www.tidaholm.se/kommun--politik/media--information/grafisk-profil.html. Läst 9 april 2021.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Tidaholms kommun
Wikimedia Commons har media som rör Tidaholms kommun.
Bilder & media

[bc75a89296ab9783116022817bf5d2a23a51fa1b-1] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] ”Grafisk profil”. www.tidaholm.se. https://www.tidaholm.se/kommun--politik/media--information/grafisk-profil.html. Läst 9 april 2021.

[8] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]