Timrå kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Timrå kommun
Kommun
Timrå kommunhus
Timrå kommunhus
Timrå vapen.svg
Vapensköld för Timrå kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västernorrlands län
Landskap Medelpad, Ångermanland
Domsaga Sundsvalls domsaga
Läge 62°30′0″N 17°20′0″Ö / 62.50000°N 17.33333°Ö / 62.50000; 17.33333
Centralort Timrå (Vivsta)
Areal 822,71 km² (2015-01-01)[1]
137:e största (av 290)
 - land 783,26 km²
 - vatten 39,45 km²
Folkmängd 17 959 (2016-06-30)[2]
132:a största (av 290)
Befolkningstäthet 22,93 invånare/km²[2][1]
163:e högsta (av 290)
GeoNames 2669046
Kommunkod 2262
Tätortsgrad (%) 80,8 (2010)[3]
Antal anställda 1 775 (2014-11)[4]
Timrå Municipality in Västernorrland County.png
Webbplats: www.timra.se

Timrå kommun är en kommun i landskapet Medelpad i Västernorrlands län. Centralort är tätorten Timrå, vars centrum även kallas Vivsta centrum.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Hässjö, Ljustorp, Timrå och Tynderö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vivsta-Näs municipalsamhälle inrättades i Timrå landskommun 23 maj 1935 och upplöstes 1947 när Timrå köping bildades genom en ombildning av landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Ljustorps och Tynderö landskommuner i Hässjö landskommun medan köpingskommunen kvarstod oförändrad.

Timrå kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Timrå köping och Hässjö landskommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1972 i Medelpads domsaga och kommunen ingår sedan 1972 i Sundsvalls domsaga.

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld två röda tallar uppväxande från en av vågskuror bildad, sänkt blå bjälke.

De två tallarna som avbildades växte ovanligt nära varandra på Konrad Byströms tomt i ett samhälle nära Bergeforsen som heter Sandarna. Timrå köping antog på 1950-talet ett vapen, som aldrig blev fastställt i högsta instans. Det blev däremot Hässjös vapen år 1960. Efter kommunbildningen 1971 modifierades köpingens vapen och registrerades 1986 hos PRV.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Timrå kommun 1810–2010
År Invånare
1810
  
3 442
1850
  
5 563
1900
  
13 464
1950
  
15 283
1968
  
17 626
1970
  
17 811
1980
  
18 872
1990
  
18 540
2000
  
17 988
2010
  
17 990
Källa: SCB och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 1 981, eller 10,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 025 den 31 december 2014).[6]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Timrå kommun 17 987 personer. Av dessa var 1 649 personer (9,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[7]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt (socknar) inom Timrå kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[8]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det fyra tätorter i Timrå kommun och tätortsgraden var 80,8 %:[9]

Nr Tätort Folkmängd
1 Timrå &&&&&&&&&&010443.&&&&&010 443
2 Söråker &&&&&&&&&&&02312.&&&&&02 312
3 Bergeforsen &&&&&&&&&&&01563.&&&&&01 563
4 Stavreviken &&&&&&&&&&&&0216.&&&&&0216

Centralorten är i fet stil.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelseordförande / Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Ewa Lindstrand Socialdemokraterna


Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Mari Eliasson
Förste vice ordförande
S
Anders Weinemo
Andre vice ordförande
M
Göran Ljungblom
Ordförande Nämnd Vice ordförande
S
Per-Arne Frisk Socialnämnden
S
Pirjo Jonsson
S
Jan-Christer Jonsson Kultur- och tekniknämnden
S
Anna-Lena Fjellström
S
Roger Öberg Miljö- och byggnadsnämnden
S
Karina Nordgren
V
Krister Håkansson Barn- och utbildningsnämnden
S
Lisbeth Eklund
S
Jan-Christer Jonsson Valnämnden
S
Gun-Inger Fröberg

Mandatfördelning i Timrå kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP AL NT SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 4 30 9 4 1 1
4 30 9 4
49 89,9
43
1973 4 28 12 2 1 2
4 28 12 2 2
49 92,1
39 10
1976 4 27 13 2 1 2
4 27 13 2 2
49 92,1
36 13
1979 4 27 11 2 2 3
4 27 11 2 2 3
49 91,3
33 16
1982 4 29 8 1 4 3
4 29 8 4 3
49 91,0
33 16
1985 4 28 7 4 3 3
4 28 7 4 3 3
49 89,9
30 19
1988 4 26 2 8 4 3 2
4 26 2 8 4 3 2
49 85,3
30 19
1991 4 27 1 1 1 6 3 3 3
4 27 6 3 3 3
49 85,0
29 20
1994 5 31 2 5 2 2 2
5 31 2 5 2 2 2
49 85,7
25 24
1998 10 21 2 7 2 4 3
10 21 2 7 2 4 3
49 80,11
26 23
2002 7 25 1 1 7 3 3 2
7 25 7 3 3 2
49 78,42
26 23
2006 4 26 1 2 7 2 2 5
4 26 2 7 2 2 5
49 79,63
29 20
2010 4 24 2 2 4 3 1 9
4 24 2 2 4 3 9
49 82,06
28 21
2014 3 20 1 3 4 2 3 1 4
3 20 3 4 2 3 4
41 84,00
24 17
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Permobil har sitt huvudkontor här. Här finn också Wifsta pappersbruk och Östrands massafabrik (SCA).

En av Sveriges största laxodlingar finns i Bergeforsen[10]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

I kommunen ligger Sundsvalls och Härnösands gemensamma flygplats Midlanda.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2016”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/407449/. Läst 17 augusti 2016. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
  7. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015 (XLS-fil) Läst 4 juni 2016
  8. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  9. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010
  10. ^ ”INDALSÄLVEN - En resa längs en av Sveriges storslagna älvar”. http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/815691omxv/819774vxrx/876156vxrx/876172omxv/885300info/P02117386.pdf. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]