Timrå kommun (uttal (info ) kommun i landskapet Medelpad i Västernorrlands län . Centralort är tätorten Timrå , vars centrum även kallas Vivsta centrum .
Kommunens område motsvarar socknarna Hässjö , Ljustorp , Timrå och Tynderö . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Vivsta-Näs municipalsamhälle inrättades i Timrå landskommun 23 maj 1935 och upplöstes 1947 när Timrå köping bildades genom en ombildning av landskommunen.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Ljustorps och Tynderö landskommuner i Hässjö landskommun medan köpingskommunen kvarstod oförändrad.
Timrå kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Timrå köping och Hässjö landskommun.[ 5]
Kommunen ingick från bildandet till 1972 i Medelpads domsaga och kommunen ingår sedan 1972 i Sundsvalls domsaga .
Blasonering : I fält av guld två röda tallar uppväxande från en av vågskuror bildad, sänkt blå bjälke .
De två tallarna som avbildades växte ovanligt nära varandra på Konrad Byströms tomt i ett samhälle nära Bergeforsen som heter Sandarna. Timrå köping antog på 1950-talet ett vapen, som aldrig blev fastställt i högsta instans. Det blev däremot Hässjös vapen år 1960. Efter kommunbildningen 1971 modifierades köpingens vapen och registrerades 1986 hos PRV .
Befolkningsutvecklingen i Timrå kommun 1810–2018
År
Invånare
1810
3 442
1850
5 563
1900
13 464
1950
15 283
1968
17 626
1970
17 811
1980
18 872
1990
18 540
2000
17 988
2010
17 990
2018
18 013
Källa: SCB och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet .
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 981, eller 10,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 025 den 31 december 2014).[ 6]
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Timrå kommun 17 987 personer. Av dessa var 1 649 personer (9,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[ 7]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Distrikt (socknar) inom Timrå kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt , vilka motsvarar socknarna[ 8]
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fem tätorter i Timrå kommun
Nr
Tätort
Folkmängd
1
Timrå &&&&&&&&&&010495.&&&&&0 10 495
2
Söråker &&&&&&&&&&&02374.&&&&&0 2 374
3
Bergeforsen &&&&&&&&&&&01787.&&&&&0 1 787
4
Stavreviken &&&&&&&&&&&&0222.&&&&&0 222
5
Laggarberg &&&&&&&&&&&&0209.&&&&&0 209
Centralorten är i fet stil .
Presidium 2014–2018
Ordförande
S Mari Eliasson
Förste vice ordförande
S Anders Weinemo
Andre vice ordförande
M Göran Ljungblom
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Socialnämnden
S Per-Arne Frisk
S Pirjo Jonsson
Kultur- och tekniknämnden
S Jan-Christer Jonsson
S Anna-Lena Fjellström
Miljö- och byggnadsnämnden
S Roger Öberg
S Karina Nordgren
Barn- och utbildningsnämnden
V Krister Håkansson
S Lisbeth Eklund
Valnämnden
S Jan-Christer Jonsson
S Gun-Inger Fröberg
Mandatfördelning i Timrå kommun, valen 1970–2014 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP AL NT SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 4 30 9 4 1 1 49 89,9 1973 4 28 12 2 1 2 49 92,1 1976 4 27 13 2 1 2 49 92,1 1979 4 27 11 2 2 3 49 91,3 1982 4 29 8 1 4 3 49 91,0 1985 4 28 7 4 3 3 49 89,9 1988 4 26 2 8 4 3 2 49 85,3 1991 4 27 1 1 1 6 3 3 3 49 85,0 1994 5 31 2 5 2 2 2 49 85,7 1998 10 21 2 7 2 4 3 49 80,11 2002 7 25 1 1 7 3 3 2 49 78,42 2006 4 26 1 2 7 2 2 5 49 79,63 2010 4 24 2 2 4 3 1 9 49 82,06 2014 3 20 1 3 4 2 3 1 4 41 84,00
Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Permobil har sitt huvudkontor här. Här finn också Wifsta pappersbruk och Östrands massafabrik (SCA ).
En av Sveriges största laxodlingar finns i Bergeforsen [ 9]
I kommunen ligger Sundsvalls och Timrås gemensamma flygplats Midlanda .
^ [a b ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel ). Statistiska centralbyrån . http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618 . Läst 5 juli 2015 .
^ [a b ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018” . Statistiska centralbyrån . 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/ . Läst 13 maj 2018 .
^ läs online ,^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015” . Statistiska centralbyrån . 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49 . Läst 27 maj 2018 . ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)^ [a b Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015 [död länk
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Träder i kraft 1 januari 2016.
^ ”INDALSÄLVEN - En resa längs en av Sveriges storslagna älvar” . http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/815691omxv/819774vxrx/876156vxrx/876172omxv/885300info/P02117386.pdf .
Sverige
Finland
Thailand
Europeiska unionen: Övriga länder
Afghanistan
Eritrea
Syrien
Iran
Somalia
Norge
/
Irak
Polen
Tyskland
Turkiet
Bosnien och Hercegovina
Danmark
Island
Sovjetunionen
Wikimedia Commons har media som rör Timrå kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
