Timrå kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Timrå kommun
Kommun
Timrå Kommunhus.JPG
Timrå Kommunhus
SloganKommunen med livskvalitet, det självklara valet
Kommunens vapen.
Timrå kommunvapen
LandSverige
LandskapMedelpad
LänVästernorrlands län
CentralortTimrå
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal1 234,36 kvadratkilometer ()[2]
- därav land783,16 kvadratkilometer[2]
- därav vatten451,2 kvadratkilometer[2]
Folkmängd17 780 ()[3]
Bef.täthet22,70 inv./km² (land)
Läge
Timrå Municipality in Västernorrland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater62°30′00″N 17°20′00″Ö / 62.5°N 17.333333333333°Ö / 62.5; 17.333333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsSundsvalls domkrets (–)
Medelpads domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2395[4]
Anställda1 725 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2262
GeoNames2669046
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Timrå kommun (uttal) är en kommun i landskapet Medelpad i Västernorrlands län. Centralort är tätorten Timrå, vars centrum även kallas Vivsta centrum.

Inlandet är höglänt kuperat och klädd med barrskog. Där når enstaka toppar över 400 meter över havet. Därefter sänker sig terrängen mot kustbygden som delvis är uppodlad med mindre höjdområden och fritt liggande berg. Under lång tid har timmer varit basen för det lokala näringslivet. I början av 2020-talet hade skogsindustrin, representerade av SCA-koncernen, fortfarande en dominerande ställning.

Sedan kommunen bildades 1971 har invånarantalet varit stabilt. Efter valen på 2010-talet har Socialdemokraterna styrt, ensamma eller tillsammans med Vänsterpartiet. Mandatperioden 2022–2026 styr partiet tillsammans med Moderaterna.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Hässjö, Ljustorp, Timrå och Tynderö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vivsta-Näs municipalsamhälle inrättades i Timrå landskommun 23 maj 1935 och upplöstes 1947 när Timrå köping bildades genom en ombildning av landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Ljustorps och Tynderö landskommuner i Hässjö landskommun medan köpingskommunen kvarstod oförändrad.

Timrå kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Timrå köping och Hässjö landskommun.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 1972 i Medelpads domsaga och kommunen ingår sedan 1972 i Sundsvalls domsaga.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Inlandet är höglänt kuperat och klädd med barrskog. Där når enstaka toppar över 400 meter över havet. Därefter sänker sig terrängen mot kustbygden som delvis är uppodlad med mindre höjdområden och fritt liggande berg. Berggrunden består av gnejser och täcks generellt av morän. Vid kusten är den starkt svallad av vågorna, på höjder lägre än cirka 270 meter över havet är bergstopparna frispolade och omgärdas av svallgrus. Mjällån, som mynnar i Indalsälvens stora deltaområde, och Ljustorpsån är de viktigaste vattendragen, dessa rinner fram i djupt nedskurna sprickdalar. Dalgångarnas botten tacksam finkorniga sediment vilka utgör öppen odlingsmark.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Timrå kommun Hela riket






Circle frame.svg
  Bebyggelse (4,0 %)
  Skog (83,4 %)
  Öppen myrmark (2,8 %)
  Jordbruksmark (3,2 %)
  Övrig mark (6,6 %)






Circle frame.svg
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns nio naturreservat i Timrå kommun. Av dessa var tre – Fageråsen, Indalsälvens delta och Korstjärnsmyran – även klassade som Natura 2000-område. Åstön var även klassad som kulturmiljö.[9]

Naturreservatet Örasjöbäcken-Storsvedjan bildades 2006, är 227 hektar stort och utgörs av gammelskog. I reservatet trivs arter som flodpärlmussla, dagsländan Alainites muticus och nattsländan Philopotamus montanus.[10] Ett annat exempel på naturreservat är Mjällådalen som bildades 2022, är 413 hektar och har formats av inlandsisen avsmältning. Reservatet sträcker sig in i Härnösands kommun. I reservatet har 100 rödlistade arter hittats och ovanliga arter som blackticka, lappticka, rynkskinn, aspfjädermossa, doftticka, trolldruvemätare, karelsk barkfluga, klotsporig murkla och glesgröe.[11]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Hässjö församling, Ljustorps församling, Timrå församling och Tynderö församling.

Distrikt (socknar) inom Timrå kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[12] Hässjö, Ljustorp, Timrå och Tynderö.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

År 2020 bodde 83,9 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[13] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fem tätorter i Timrå kommun:[14]

Tätort Befolkning
Timrå 10 494
Söråker 2 414
Bergeforsen 1 741
Laggarberg 210
Stavreviken 205

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrde Socialdemokraterna i minoritet.

Mandatperioden 2014–2018 bildade Socialdemokraterna en styrande majoritetskoalition med Vänsterpartiet. Efter valet 2018 fortsatte samma koalition styra.[15] I september 2020 meddelade Socialnämndens tidigare ordförande, tillika veteran inom Socialdemokraterna, Per-Arne Frisk att han lämnade partiet. Orsaken var att han inte ville "stå bakom en politik som trampar på dem som ligger ner". Som politisk vilde fick han en vågmästarroll i kommunfullmäktige, och den styrande koalitionen förlorade majoriteten.[16]

Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna och Moderaterna.[17]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Jan-Christer Jonsson
Förste vice ordförande S Johanna Bergsten
Andre vice ordförande L Björn Hellquist

Mandatfördelning i Timrå kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPALTimPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19704309411
43094
4989,9
43
197342812212
4281222
4992,1
3910
197642713212
4271322
4992,1
3613
197942711223
42711223
4991,3
3316
19824298143
429843
4991,0
3316
19854287433
4287433
4989,9
3019
198842628432
42628432
4985,3
3019
19914271116333
4276333
4985,0
2920
199453125222
53125222
4985,7
2524
1998102127243
102127243
4980,11
2623
2002725117332
7257332
4978,42
2623
2006426127225
42627225
4979,63
2920
2010424224319
42422439
4982,06
2821
20143201342314
32034234
4184,00
2417
2018318463214
31846324
4185,76
2417
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Stefan Dalin Socialdemokraterna

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden V Maritza Villanueva Contreras S Lars Kempe
Kultur- och tekniknämnden S Gunnar Grönberg S Anna-Lena Fjellström
Miljö- och byggnadsnämnden S Karina Nordgren S Bengt Nilsson
Barn- och utbildningsnämnden S Lisbeth Eklund M Heidi Jacobsen
Valnämnden S Jan-Christer Jonsson S Gun-Inger Fröberg

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Under lång tid har timmer varit basen för det lokala näringslivet. I början av 2020-talet hade skogsindustrin, representerade av SCA koncernen genom Östrands massafabrik, fortfarande en dominerande ställning. Över tid har dock näringslivet breddats. I centralorten finns exempelvis Permobil AB (elrullstolar). En av kommunens största arbetsplatser var Midlanda flygplats.[7] En av Sveriges största laxodlingar finns i Bergeforsen.[18]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Södra delen av kommunen genomkorsas av Europaväg 4. Genom kommunen går även länsvägarna 330 och 331. Timrå genomkorsas även av järnvägen Sundsvall–Långsele.[7]

I kommunen ligger Sundsvalls och Timrås gemensamma flygplats Midlanda.[7]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 17 780 invånare (30 september 2022), vilket placerar den på 136:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Timrå kommun 1810–2020[19][20]
ÅrFolkmängd
1810
  
3 442
1850
  
5 563
1900
  
13 464
1950
  
15 283
1968
  
17 626
1970
  
17 811
1975
  
18 603
1980
  
18 872
1985
  
18 279
1990
  
18 540
1995
  
18 764
2000
  
17 988
2005
  
17 747
2010
  
17 990
2015
  
17 987
2020
  
17 963

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 981, eller 10,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 025 den 31 december 2014).[21]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Timrå kommun 17 987 personer. Av dessa var 1 649 personer (9,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[22]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Bland kommunens kulturarv hittas Lögdö bruk, en av Västernorrlands bäst bevarade järnbruksmiljöer och sedan 2004 skyddat som kommunalt kulturreservat. Lögdö bruk anlades 1685 men i och med en övergång till storjprdbruk lades det ner 1878. Ett annat kulturarv är Merlo slott, uppfört på 1880-talet i syfte att användas som sommarbostad åt Fredrik Bünsow. Andra kulturarv är Rundbackens kraftstation, uppfört 1915–16, och Skeppshamns fiskeläge.[23]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld två röda tallar uppväxande från en av vågskuror bildad, sänkt blå bjälke.

De två tallarna som avbildades växte ovanligt nära varandra på Konrad Byströms tomt i ett samhälle nära Bergeforsen som heter Sandarna. Timrå köping antog på 1950-talet ett vapen, som aldrig blev fastställt i högsta instans. Det blev däremot Hässjös vapen år 1960. Efter kommunbildningen 1971 modifierades köpingens vapen och registrerades 1986 hos PRV.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ [a b c d] ”Timrå - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/timr%C3%A5. Läst 13 november 2022. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 13 november 2022. 
  10. ^ ”Örasjöbäcken-Storsvedjan”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/orasjobacken-storsvedjan.html. Läst 13 november 2022. 
  11. ^ ”Mjällådalen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/mjalladalen.html. Läst 13 november 2022. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2262&id2=null. Läst 13 november 2022. 
  14. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 13 november 2022. 
  15. ^ Sellen, Patric (10 september 2018). ”Intet nytt under (s)olen i Timrå”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/intet-nytt-under-s-olen-i-timra. Läst 13 november 2022. 
  16. ^ Veteranen Frisk lämnar S – blir politisk vilde”. SVT Nyheter. 2 september 2020. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/s-pricka-i-timrapolitiken-veteranen-frisk-blir-politisk-vilde. Läst 13 november 2022. 
  17. ^ Ohelig allians ska styra Timrå – S och M samarbetar”. SVT Nyheter. 22 september 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/nu-ar-det-klar-s-och-m-styr-timra-kommun-tillsammans. Läst 13 november 2022. 
  18. ^ ”INDALSÄLVEN - En resa längs en av Sveriges storslagna älvar” (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Vattenfall. sid. 8. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110810170635/http://www.vattenfall.se/sv/file/indalsalvensvpdf_11336352.pdf. 
  19. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  20. ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 12 mars 2011. 
  21. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
  22. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015 Arkiverad 21 december 2016 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 4 juni 2016
  23. ^ ”Kulturhistoria, kulturarv - Timrå kommun”. www.timra.se. https://www.timra.se/upplevagora/kultur/kulturhistoriakulturarv.4.714dad16d46439ef93942.html. Läst 13 november 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]