Tjeckien
Česká republika | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
Valspråk: Pravda vítězí (Sanningen segrar) | ||||||
Nationalsång: Kde domov můj |
||||||
Huvudstad | Prag | |||||
Största stad | Prag | |||||
Officiellt språk | tjeckiska | |||||
Statsskick | Parlamentarisk republik | |||||
- | President | Miloš Zeman | ||||
- | Premiärminister | Bohuslav Sobotka | ||||
Självständighet | Tjeckoslovakiens delning | |||||
- | Erkänd | 1 januari 1993 | ||||
Area | ||||||
- | Totalt | 78 866 km² (114:e) | ||||
- | Vatten (%) | 2 % | ||||
Befolkning | ||||||
- | 2009 års uppskattning | 10 327 000[1] (78:e) | ||||
- | Befolkningstäthet | 131 inv./km² (59:e) | ||||
BNP (PPP) | 2009 års beräkning | |||||
- | Totalt | $279 190 miljoner (2009, IMF)[2] (46:e) | ||||
- | Per capita | $27 035 (2009, IMF)[2] | ||||
HDI (2012) | 0,873[3] (28:e) | |||||
Valuta | Tjeckisk krona (CZK ) |
|||||
Tidszon | CET (UTC+1) | |||||
- | Sommartid | CEST (UTC+2) | ||||
Topografi | ||||||
- | Högsta punkt | Snezka, 1 602 m ö.h. | ||||
- | Största sjö | Lipno, 48,7 km² km² | ||||
- | Längsta flod | Vltava, 433 km km | ||||
Nationaldag | 28 oktober (Tjeckoslovakiens grundande) | |||||
Nationalitetsmärke | CZ | |||||
Landskod | CZ, CZE, 203 | |||||
Toppdomän | .cz | |||||
Landsnummer | 420 |
Tjeckien (tjeckiska: Česko), formellt Republiken Tjeckien[4] (tjeckiska: Česká republika), är ett centraleuropeiskt land och medlemsstat i Europeiska unionen. Landet gränsar enbart till andra länder i unionen: Tyskland i väst och nordväst, Polen i norr, Slovakien i öst, och Österrike i söder. Tjeckien består av de historiska landskapen Böhmen (Čechy), Mähren (Morava) och delar av Schlesien (Slezsko). Prag är landets huvudstad och också landets största. Andra större städer är Mährens huvudstad Brno, Ostrava, Zlín, Plzeň, Pardubice, Hradec Králové, České Budějovice, Liberec, Olomouc och Ústí nad Labem.
De tjeckiska landskapen regerades under Habsburg från 1526, och blev senare en del av Österrikiska imperiet och Österrike-Ungern. Den självständiga republiken Tjeckoslovakien bildades 1918, resulterat av Österrike-Ungerns upplösning efter första världskriget. Efter den tyska ockupationen av Tjeckoslovakien ockuperades landet av Röda Armén och i valet 1946 fick kommunistpartiet flest röster. Genom Pragkuppen 1948 blev Tjeckoslovakien en kommunistisk stat fram till Sammetsrevolutionen 1989. Den 1 januari 1993 delades landet under fredliga former i republikerna Tjeckien och Slovakien.
Historia
Staten Tjeckien uppstod först 1993 i och med upplösningen av Tjeckoslovakien som innebar att Tjeckien och Slovakien blev två skilda stater.
I mars 1999 blev Tjeckien medlem i Nato och 1 maj 2004 blev landet medlem i Europeiska unionen.
Geografi
Berg och dalar
Tjeckien avgränsas till stora delar naturligt av bergskedjor: i sydväst av Český les och Šumava (Böhmerwald), i nordväst av Krušné hory (Erzgebirge) i nordost av Krkonoše (Riesengebirge), Beskydy, Jeseníky och i sydost av västra Karpaterna. Böhmisk-Mähriska Randbergen går längs gränsen mellan Tjeckiens stora delar Böhmen och Mähren. Högsta bergstoppen, 1 602 meter över havet, ligger i Krkonoše och heter Sněžka. Lägsta punkten, 115 meter över havet, ligger vid Elbes utlopp mot norr. Avgränsade av dessa bergskedjor ligger de böhmiska och mähriska högplatåerna.
Floder
Elbe(Labe) är en flod rinner upp i Krkonoše, rinner söderöver i en båge över den böhmiska högplatån innan den finner riktningen mot norr, passerar mellan Krušné hory och Krkonoše och vidare in i Tyskland. Bifloden Ohře förenar sig med Elbe vid Litoměřice. Oder (Odra) rinner upp i Mähren, i Oderské vrchy. På den böhmiska högplatån förenar Elbe sig med Moldau (Vltava) vid Mělník, norr om Prag. Moldau har i sin tur de stora bifloderna Sázava och Berounka, och Böhmen avvattnas på så sätt åt norr. Floderna i Mähren (Morava, Svratka) rinner mot söder till Donau, medan Oder (Odra) gör det mot norr - över Polen till Östersjön.
Sjöar
Tjeckien har inga naturliga sjöar av betydelse. De största fria vattenytorna utgörs av regleringsdammar i de stora floderna.
Klimat
Tjeckien har ett inlandsklimat med relativt varma somrar, och kallt klimat vintertid, mestadels med snö. De andra årstiderna är milda men ostadiga. Vädret är varierande i olika regioner: låglandet har torrare och varmare temperaturer medan det tenderar att vara regnigare längre västerut.
Styre och politik
Statsskick
Tjeckien är en parlamentarisk demokrati med ett flerpartisystem. Presidenten är landets statschef, och premiärministern är regeringschef och utövar den verkställande makten. Parlamentet är uppdelat i två kammare, Deputeradekammaren (Poslanecká sněmovna) och Senaten (Senát).
Den nuvarande tjeckiska konstitutionen antogs i december 1992 och har förändrats fyra gånger. Enligt konstitutionen är Tjeckien en parlamentarisk demokrati. Presidenten, som väljs vart femte år av parlamentet, har ett politiskt uppdrag med tillhörande rättigheter vid sidan av uppdraget att representera landet. Han kan nominera domare till konstitutionsdomstolen, upplösa parlamentet under vissa betingelser samt lägga in veto mot lagstiftning. Han utser också premiärminister och efter förslag av premiärministern övriga ledamöter av regeringen. Deputeradekammaren har 200 medlemmar som väljs vart fjärde år efter ett proportionellt valsystem. De 81 medlemmarna av senaten väljs med en tredjedel av senaten vartannat år.
Landets högsta appellationsdomstol är Högsta Domstolen. Konstitutionsdomstolen, som tar upp frågor om konstitutionen, utses av presidenten med 10-åriga mandatperioder.
Politik
Den politiska scenen i Tjeckien består av flera verksamma partier, allt ifrån det halvreformerade kommunistpartiet KSČM längst ut till vänster till mindre nationalistpartier som Dělnická Strana (arbetarpartiet) längst ut till höger. De största partierna är socialdemokraterna (ČSSD) och Medborgardemokraterna (ODS). Representerade i parlamentet är också det konservativa TOP 09 ("Tradice - Odpovědnost - Prosperita", tradition - ansvar - välstånd, 09 kommer från att partiet grundades år 2009) och mittenpartiet Allmänhetens angelägenheter (Věci Veřejné). I det senaste valet föll det kristdemokratiska partiet KDU-CSL och De Gröna (Strana zelených) ut ur parlamentet.
Den nuvarande regeringen under premiärminister Bohuslav Sobotka består av en koalition mellan ČSSD, ANO 2011 och KDU-ČSL.
Den nuvarande konstitutionen har tidigare gett upphov till svaga regeringar, speciellt eftersom kommunistpartiet med drygt en femtedel av rösterna skys av de andra större partierna och hittills inte kunnat medverka i någon. Möjligheten till en valreform med mindre valkretsar än de nuvarande 14, motsvarande länen (kraj), har diskuterats men inget praktiskt har gjorts, särskilt med tanke på att motståndet från de mindre partierna, som skulle missgynnas av en sådan reform har varit stort.
Administrativ indelning
Tjeckien är indelat i 14 län eller bättre regioner (Kraj) som saknar historisk anknytning och enbart har administrativa funktioner. Dessa är i sin tur indelade i distrikt (okres).
Region | Residensstad | Invånare | ||
---|---|---|---|---|
A | Prag | - | 1 170 571 | |
S | Mellersta Böhmen | Prag | 1 144 071 | |
C | Södra Böhmen | České Budějovice | 625 712 | |
P | Plzeň | Plzeň | 549 618 | |
K | Karlovy Vary | Karlovy Vary | 304 588 | |
U | Ústí nad Labem | Ústí nad Labem | 822 133 | |
L | Liberec | Liberec | 427 563 | |
H | Hradec Králové | Hradec Králové | 547 296 | |
E | Pardubice | Pardubice | 505 285 | |
M | Olomouc | Olomouc | 635 126 | |
T | Mähren-Schlesien | Ostrava | 1 257 554 | |
Z | Zlín | Zlín | 590 706 | |
B | Södra Mähren | Brno | 1 123 201 | |
J | Vysočina | Jihlava | 517 153 |
Försvar
Tjeckien är sedan 1999 medlem av Nato och har sedan 2004 en yrkesarmé. Landstridskrafterna består av en snabbinsatsbrigad, en mekaniserad brigad och en artilleribrigad. Flygstridskrafterna består av tre flygflottiljer, ett luftvärnsregemente och ett ledningsregemente. Understödsstridskrafterna består av en underhållsbrigad, en ingenjörsbrigad, en CBRN-brigad och en telekrigföringsbrigad. Aktivní záloha (Aktiva reserven) är ett hemvärn, som inte får användas utanför republiken.
Ekonomi
Tjeckien är en av de stabilaste och mest välmående nationerna bland de postkommunistiska staterna i centrala och östra Europa. Den ekonomiska nedgång som drabbade Tjeckien fram till mitten av år 1999 har ersatts med en betydande ekonomisk tillväxt från och med år 2000. Tillväxten har understötts av export till Europeiska unionen, framför allt till Tyskland som är största handelspartner och står för 33,5 % av Tjeckiens sammanlagda export.[5]
Den dominerande samhällssektorn utgörs av tjänstesektorn som står för 59,4 % av BNP, industrin svarar för 37,8 % och jordbruket 2,8 %. Arbetslösheten under år 2016 uppskattades till 4,0 % vilket var lägst i EU.[5]
Viktiga näringar innefattar tjänster, metallurgi, transportmedel, maskiner, elektronik, glas, vapen och textiler. Huvudsakliga produkter inom jordbruket är vete, potatis, sockerbetor och humle. I norra Tjeckien bryts stenkol och brunkol, som är för landet viktiga naturtillgångar.
Industri
Tjeckien har en lång tradition av fordonstillverkning med Škoda och Tatra som de stora industrierna. Škoda startade 1905 och ingår idag i Volkswagen-koncernen. Man tillverkar framförallt bilar i små- och mellanbilsklassen och har haft stora exportframgångar från 1990-talet och framåt. Tatra har en tradition av både lyxbils- och lastbilstillverkning. Idag tillverkar man lastbilar för civilt och militärt bruk. De största lastbilarna har byggts för rakettransporter och man tillverkar även lastbilar för terräng. Dessutom tillverkar LET passagerarflygplan. Trots att Tjeckien ligger i Centraleuropa tillåts ändå sjötransporter via landets floder Elbe och Oder, båda navigerbara.
Tjeckien har även en lång tradition av vapentillverkning och under kommunisttiden exporterade man vapen till Sovjetunionen och övriga stater inom Östblocket.
Turism
De största städerna är huvudstaden Prag med runt 1,2 miljoner invånare; Brno som är huvudstad i Mähren med ca 400 000 invånare; Ostrava, industristad i norra Mähren, ca 300 000 invånare; Plzeň i västra Böhmen med bryggerier, ca 200 000 invånare; Olomouc, handelsstad i norra Mähren med ca 150 000 invånare; Mladá Boleslav, industristad med tillverkning av Škoda-bilar; och Hradec Králové i nordöstra Böhmen.
Andra orter av betydelse: I České Budějovice tillverkas känt öl. Český Krumlov är en vacker historisk stad i södra Böhmen som är upptagen på Unescos världsarvslista. Karlovy Vary (Karlsbad) och Mariánské Lázně (Marienbad) i Česky Les i väster är berömda kurorter. Ústí nad Labem och Teplice är industristäder i norra Böhmen. Liberec ligger vackert nedanför Krkonoše. Tábor på södra delen av Tjeckiska högplatån är en historisk stad med minnen från Hussitkrigen, Znojmo invid österrikiska gränsen är en naturskön lantbruksstad med berömda vin- och gurkodlingar.
Populära turistmål är Brno, Karlovy Vary, Prag (Praha), Český Krumlov, Olomouc, Kroměříž och Sudetlandet.
Platser av speciellt intresse för turister är historiska orter (förutom städer uppräknade ovan till exempel Kutná Hora, en silverstad med en berömd benkyrka och Mělník, där Vltava och Labe rinner samman), många borgar och slott (till exempel Karlštejn och Konopiště i närheten av Prag) samt bergskedjorna, där Krkonoše med huvudort Špindlerův Mlýn står för den tjeckiska vintersporten.
Infrastruktur
Transport och förbindelser: Buss- och järnvägsnätet är väl utbyggt och förbindelser från de flesta mindre orter till centralorterna går mestadels med intervall på någon eller ett par timmar. Reguljärt inrikesflyg förbinder de största städerna, men förbindelserna på marken är så goda att det inte är någon stor tidsvinst att använda flyget. Vägnätet har förbättrats under de senaste 15 åren. Motorvägar förbinder de största städerna, till de andra går landsvägar av bra klass, något slingriga i bergen.
Gator i städer är ofta stenlagda. Stadscentra är så kompakta i historiskt intressanta städer att det är svårt att komma fram med fordon. Större städer har väl utbyggda spårvagns- och bussnät med korta intervaller.
Demografi
Tjecker utgör 94,1 % av befolkningen (av vilka 3,7 % gör anspråk på att vara mährer), slovaker 1,9 % och övriga 4 %.
Religion
Tjeckien har en av de minst troende befolkningarna i Europa. Enligt statistik från år 2001 är 59 % ateister eller inte anslutna till någon religion, 26,8 % Romerska katoliker och 2,1 % protestanter.[5]
Internationella rankningar
Organisation | Undersökning | Rankning |
---|---|---|
Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 37 av 179 |
Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 16 av 173 |
Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 45 av 180 |
FN:s utvecklingsprogram | Human Development Index 2012 | 28 av 186 |
Se även
Referenser
Noter
- ^ ”Preliminär befolkningsstatistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 19 december 2008.
- ^ [a b] ”Preliminär statistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 19 december 2008.
- ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 25 april 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 4 april 2013.
- ^ ”Länder, territorier och valutor”. Internationella publikationshandboken. http://publications.europa.eu/code/sv/sv-5000500.htm. Läst 24 januari 2016.
- ^ [a b c] ”EuroStat”. Europaportalen. EuroStat. https://www.europaportalen.se/tema/arbetsloshet. Läst 6 oktober 2017.
Allmänna källor
- ”Sudettyskarnas fördrivning försvaras”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/sudettyskarnas-fordrivning-forsvaras_54946.svd. Läst 24 januari 2016.
- ”Tjeckien ställer nya krav för att skriva på Lissabonfördraget”. DN.se. http://www.dn.se/fordjupning/europa-2009/tjeckien-staller-nya-krav-for-att-skriva-pa-lissabonfordraget/. Läst 24 januari 2016.
- ”Fy skäms, Tjeckien!”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fy-skams-tjeckien_55481.svd. Läst 24 januari 2016.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Tjeckien.
- Landrapport Tjeckien april 2007 (Sveriges ambassad Prag)
- Information om tjeckiska språket
|