Tjocknäbbad lärka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tjocknäbbad lärka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Alouette de Clot Bey Ramphocoris clotbey (cropped).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLärkor
Alaudidae
SläkteRamphocoris
Bonaparte, 1850
ArtTjocknäbbad lärka
R. clotbey
Vetenskapligt namn
§ Ramphocoris clotbey
Auktor(Bonaparte, 1850)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Tjocknäbbad lärka[2] (Ramphocoris clotbey) är en fågel i familjen lärkor inom ordningen tättingar som förekommer i öknar i Nordafrika och Mellanöstern.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Tjocknäbbad lärka är med en kroppslängd på 17–18 centimeter en stor lärka, lätt igenkänningsbar med en karakteristisk mycket grov näbb. I flykten syns mörk vingundersida och en bred vit bakkant på vingen.[4]

Hanen är svart på sidan av huvudet med tydliga vita fläckar, tätt svartfläckig undersia och blågråvit näbb. Huvudsidan på honan är mer begränsat gråsvart med färre vita fläckar, undersidan inte lika streckad och näbben mer benvit. Vintertid döljer ljusa bräm delar av de mörkare partierna.[4]

Läten[redigera | redigera wikitext]

Tjocknäbbad lärka sjunger en rask kvittrig serie som levereras från sittplats eller från en hög sångflykt som avslutas med att fågeln faller ner i sicksack.[5] Locklätena är rullande och uppåtkrökt zrrroyh eller visslande tsu-ii?.[4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer i stenöken från nordvästra Afrika till Jordanien och nordvästra Arabiska halvön,[3] Vissa populationer är stannfåglar medan andra sprider sig, i Mellanöstern vintertid till centrala och södra Arabiska halvön.[6] Tillfälligt har den setts i Israel och Kuwait där den även har häckat,[7][8][9] men även i Oman, Syrien och Jemen.[6]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Tjocknäbbad lärka placerades ursprungligen i släktet Melanocorypha, men placeras numera som ensam art i släktet Ramphocoris. DNA-studier visar att dess närmaste släktingar istället är ökenlärkorna i Ammomanes.[10] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar i öppen och karg terräng[4] som kanten av öknar med regnfall mindre än 200 mm om året.[5] Den lever av frön, ryggradslösa djur och växtmaterial.[5] Den lägger ägg mellan februari och maj.[5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett relativt litet och fläckvist utbredningområde som är dåligt känt.[5] Populationsutvecklingen tros dock vara stabil.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den franske läkaren Antoine Clot (1793-1868), verksam som chefskirurg för Muhammed Ali av Egypten samt grundare av sjukhus och läkarskolor. För hans bidrag under en koleraepidemi gavs han 1832 den ottomanska furstetiteln bej (eller bey).[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Ramphocoris clotbey Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ [a b c d] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (254). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b c d e] de Juana, E. & Suárez, F. (2018). Thick-billed Lark (Ramphocoris clotbey). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57649 20 oktober 2018).
  6. ^ [a b] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 161. ISBN 978-84-941892-9-6 
  7. ^ Perlman, Y. & Kiat, Y. (2012) Large-scale breeding of Thick-billed Lark, Dunn’s Lark and Pale Rockfinch in southern Israel in spring 2010. Dutch Birding 34(1): 1–10.
  8. ^ Sapir, N. (2003) Six new breeding bird species in Israel during 1995-2002. Israel J. Zool. 49(2-3): 203–218.
  9. ^ Spencer, S.T., Pilcher, C.W.T. & Cowan, P.J. (2007) The first breeding record of Thick-billed Lark Ramphocoris clotbey in Kuwait and concomitant behavioural observations. Sandgrouse 29(2): 205–208
  10. ^ Alström, P., K.N. Barnes, U. Olsson, F.K. Barker, P. Bloomer, A.A. Khan, M.A. Qureshi, A. Guillaumet, P.-A. Crochet, P.G. Ryan (2013), Multilocus phylogeny of the avian family Alaudidae (larks) reveals complex morphological evolution, non-monophyletic genera and hidden species diversity, Mol. Phylogenet. Evol. 69, 1043-1056.
  11. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]