Tjurkö
| Tjurkö | |
| Ö och småorter | |
 Tjurkö 2007.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län |  Blekinge län
|
| Kommun |  Karlskrona kommun
|
| Distrikt | Sturkö distrikt |
| Koordinater | 56°7′0″N 15°37′0″Ö / 56.11667°N 15.61667°Ö |
| Area | |
| - södra delen | 0,83 kvadratkilometer (2020)[1] |
| - norra delen | 0,91 kvadratkilometer (2020)[1] |
| Folkmängd | |
| - södra delen | 64 (2020)[1] |
| - norra delen | 55 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | |
| - södra delen | 77,11 inv./kvadratkilometer |
| - norra delen | 60,44 inv./kvadratkilometer |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Småortskod | |
| - södra delen | S2552[2] |
| - norra delen | S2570[2] |
| Geonames | 2668627 |
  Ortens läge i Blekinge län
| |
| Wikimedia Commons: Tjurkö | |
| Redigera Wikidata | |
Tjurkö är en ö som ligger sydost om Karlskrona, och ingår i Sturkö församling. Ön Tjurkö bildar tillsammans med de övriga större öarna Hasslö, Aspö, Sturkö och Senoren en ring av öar utanför Karlskrona. Bandet av öar ansågs vara en lämplig och lättförsvarad plats för en stor örlogsbas, därför anlades Karlskrona på Trossö 1680. Tjurkö har idag[när?] cirka 250 fast boende invånare. Från 2015 avgränsar SCB två småorter på ön.[3]
Historia[redigera | redigera wikitext]
På Tjurkö har man hittat Tjurköbrakteaten, en brakteat i guld från omkring 400 till 600 e.Kr., med runinskrift i den äldre futharken.
Tjurkö blev i slutet av 1800-talet centrum för stenhuggerinäringen i Blekinge. Graniten och gnejsen var utmärkt att göra gatsten av och folk anställdes vilket gjorde att befolkningen ökade markant på Tjurkö samt grannön Sturkö. Tjurkö stenhuggeri var vid sekelskiftet en av landets största arbetsplatser med 2 000 anställda och de stora stenbrotten vittnar än i dag om det hårda hantverket. Stenindustrins minne finns bevarat på Tjurkö och det var här verksamheten bedrevs i stor skala.
Genom området vid Herrgårdsviken löper nu en cirka 1,5 km lång markerad kulturstig som passerar flera anläggningar och minnesmärken. Vid Herrgårdsviken växte Stenhuggerisamhället upp med kaserner, kontor, smedja, handelsbod med mera.
Kyrkan på ön är byggd av fångar som kommenderats till stenhuggeriet i slutet av 1800-talet. Enligt sägen syns en av fångarna, Abel Andersson, på altartavlan. Han målade dit sig själv i bojor bland Jesu följeslagare.
Tjurkö har broförbindelse med Sturkö samt skärgårdsbåt på sommaren till Karlskrona. Tjurkö har ända sedan Karlskrona grundades, varit en militär befäst ö som har byggts ut efter hand. Ett flertal intakta anläggningar och fastigheter vittnar om öns militära betydelse samt närheten till Kungsholms fort strax väster om ön. På Tjurkö fanns mellan 1942 och 2002 ett tungt fast batteri som bemannades bland annat under U137-affären 1981.
Replika av Tjurköbrakteaten.
Stenbrottet i Herrgårdsviken.
Tjurköbron
Herrgårdsviken
Tjurkö kyrka
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, Statistiska centralbyrån, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Småorter 2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Förändringar i antalet småorter 2010-2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Tjurkö Intresseförening
- Tjurkö stenhuggeri
Wikimedia Commons har media som rör Tjurkö.
Wikimedia Commons har media som rör
| ||||||||||||||||