Tongagraven

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tongagraven och Kermadecgraven utmärks av en mörkröd linje på kartan. Djuphavsbergkedjans förbindelse markerar gränsen mellan Tongagraven och Kermadecgraven.

Tongagraven är en djuphavsgrav belägen i södra Stilla havet, nära arkipelagen Tonga. Med ett maxdjup på cirka 10 890 meter är det den näst djupaste djuphavsgraven i världen, efter Marianergraven.[1] Tongagraven är den mest seismiskt aktiva djuphavsgraven i världen.[2][3] Tillsammans med Kermadecgraven utgör Tongagraven en subduktionszon, i vilken stillahavsplattan sjunker under den indoaustraliska kontinentalplattan med en hastighet på 15[4]–24[5] centimeter per år. Det är den högsta konvergenshastigheten som uppmätts på jorden, och förmodas vara en faktor bakom den kraftiga seismiska aktiviteten på stillahavsplattan.[6]

I Tongagraven befinner sig en radioisotopgenerator från månlandaren som användes vid Apollo 13-uppdraget. Den visar inga tecken på radioaktiva utsläpp.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Scientists Explore The Ocean's Second-Deepest Trench”. The Huffington Post. 25 september 2012. http://www.huffingtonpost.com/2012/09/25/tonga-trench_n_1912986.html. 
  2. ^ Grevemeyer & Fluh (2008)
  3. ^ Castillo et al. (2009)
  4. ^ Lonsdale (1986)
  5. ^ Dawn J. Wright; Sherman H. Bloomer, et al. "Bathymetry of the Tonga Trench and Forearc: a map series", Marine Geophysical Research Volume 21, Issue 5 (2000)
  6. ^ Michael Bevis, F.W. Taylor, et al. Geodetic observations of very rapid convergence and back-arc extension at the Tonga arc Nature Vol.374, 249 - 251 (1994)
  7. ^ ”Radioisotope Power Systems: FAQ”. NASA. https://solarsystem.nasa.gov/rps/faq.cfm.