Tor (nätverk)
| Tor | |
 | |
 Tor Browser i Ubuntu. | |
| Utvecklare | The Tor Project |
|---|---|
| Först släppt | 20 september 2002 |
| Senaste utgåva | 0.2.6.9 (11 juni 2015) |
| Operativsystem | Multiplattform |
| Typ | Onion routing, Anonymitetsprogram |
| Licens | BSD-licens |
| Webbplats | www.torproject.org |
Tor är en implementering av onion routing i fri mjukvara – ett slags anonymitetstjänst som ger sina användare möjlighet att kommunicera anonymt över internet. Projektet sponsrades till en början av US Naval Research Laboratory, men blev ett Electronic Frontier Foundation-projekt under 2004. EFF stöttade Tor finansiellt till november 2005,[1] och står än idag för webbhotell för projektet. Den svenska biståndsmyndigheten Sida sponsrade Tor 2010−2013 med motiveringen att hjälpa frihetskämpar i diktaturer vara anonyma på nätet.[2][3]
Tor innehåller flera lager av kryptering och anonymisering vilket gör att den som använder krypteringsnätverket kan surfa utan att lämna digitala fotspår. Den amerikanska flottan började utveckla metoden i mitten av 1990-talet i syfte att skydda myndigheters kommunikation. Krypteringen innebär att användare av Tor kan surfa med en annan identitet och med hjälp av Tors tusentals uppkopplade datorer blir det omöjligt att avgöra varifrån trafiken kom inledningsvis. Även skickade meddelande skyddas.[4] Tor används ofta för anonym åtkomst av Darknet.[5]
Namnet Tor är en förkortning av The Onion Router, där lökens (eng: onion) många lager symboliserar lagren av kryptering som Tor använder.[5]
Tor Browser[redigera | redigera wikitext]
Tor Browser är en webbläsare som utvecklas av Tor Project. Webbläsaren skickar all trafik över Tor-nätverket. Tor Browser finns för Windows, macOS (OS X) och Linux[6] och Android.[7]
Svagheter[redigera | redigera wikitext]
 |
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
I likhet med andra anonymitetsnätverk är Tor sårbart för attacker genom Javascripts-, Java- och ActiveX-sårbarheter samt andra typer av attacker där exempelvis bilagor i PDF eller DOC-format används för att avslöja användaren. Informationen som skickas i Tor-nätverket är krypterad, men bara fram till den sista noden inom Tor-nätverket. När sedan trafiken skickas vidare till resten av Internet kan Tor inte erbjuda någon mer kryptering än den användaren själv använder i det givna fallet, till exempel SSL. Om sådan kryptering inte används, kan ägaren av noden som används avlyssna informationen och se användarens data.
Se även[redigera | redigera wikitext]
- XeroBank Browser en variant av webbläsaren Mozilla Firefox som använder sig av nätverket.
- Darknet – Tor är en av flera tjänster som används för att dölja användaridentiteter inom Darknet.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 december 2006. https://web.archive.org/web/20061230110137/http://tor.eff.org/people.html. Läst 12 januari 2007.
- ^ https://www.torproject.org/about/sponsors.html.en
- ^ Sida hjälper utsatta bli anonyma på nätet Arkiverad 24 februari 2019 hämtat från the Wayback Machine. (3 Nov 2010)
- ^ ”TOR hjälper dig att surfa anonymt”. Internetmuseum. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/tor/. Läst 26 februari 2020.
- ^ [a b] ”Är internet och www samma sak?”. Internetkunskap. 27 oktober 2020. https://internetkunskap.se/sa-funkar-internet/ar-internet-och-www-samma-sak/. Läst 25 februari 2021.
- ^ ”Tor Browser”. https://www.torproject.org/projects/torbrowser/design/. Läst 6 april 2016.
- ^ ”The Tor Project | Privacy & Freedom Online” (på engelska). torproject.org. https://torproject.org/. Läst 25 februari 2021.