Torben Grut
Torben Andreas Grut, född 2 juni 1871 i Tuns socken, död 24 december 1945 i Frederiksberg i Danmark, var en svensk arkitekt. Grut betraktades under sin verksamhet i Stockholm från 1903 till och med 1920-talet som en av sin generations ledande arkitekter. Särskilt känd är han för att ha ritat idrottsbyggnader (främst Stockholms stadion) och olika slags representationsbyggnader.
Biografi
Familjen var av dansk härkomst och fadern var godsägare vid Gammalstorps herrgård. Efter fullgjord studentexamen läste Torben Grut vidare till arkitekt vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Professor där var Isak Gustaf Clason vilken kom att få stor betydelse för Grut som utövande arkitekt. Under sina studieår där lärde han också känna bl.a. Ferdinand Boberg. Efter fyra års studier vid KTH blev Grut 1894 anställd hos den danske arkitekten H. Holm. Samtidigt blev han också elev vid Köpenhamns konstakademis antik- och målarskola. Under 1893 och 1896 var anställd hos I. G. Clason och 1898-1899 hos Ferdinand Boberg.
Torben Grut var svensk mästare i tennis 1896–1897.
Torben Grut var far till William Grut.
Hans kusin med samma namn (född 1865, död 1952) var IOK-ledamot 1906–1912.
Byggnader
Bland hans självständiga arbeten märks Villa Bellro i Mullsjö (1899), Tennishuset i Stockholms idrottspark (1900), ett flertal villor, bland dessa arkitektens egen Villa Grut på Djurgården i Stockholm (1906), Solliden på Öland (1906), Villa Apelgården för bokförläggare Wahlström i Storängen i Nacka (1906) och Villa Waern i Storängen (1905).
Bland offentliga byggnader är den mest kända Stockholms stadion (1910-1912), vars ringmursliknande uppbyggnad i tegel han lyckades genomdriva mot en ursprunglig idé om en temporär träkonstruktion. Andra offentliga byggnader är bl.a. Norrfjärdens kyrka, nära Piteå (1909), Stengårdshults kyrka och klockstapel i Småland, Berga slott på Södertörn (1915) samt ombyggnad av svenska ambassaden i Helsingfors till tessinsk barock (1923), vilket gör att fasaden liknar Stockholms slotts norra fasad.
Grut gjorde dessutom ritningar till små bostadshus av trä; exempelvis ”byggnadstyper för små jordbruk” år 1905 på beställning av Lantbruksakademien eller ”Byggnadsritningar till moderna sportstugor och villor” som han utgav tillsammans med bl.a. Jakob J:son Gate. I tävlingen om ny stadsplan för Göteborg 1902 vann Grut, jämte ingenjör Nils Gellerstedt, andra priset.
Verk i urval
- Ammarnäs kyrka (1910-1912)
- Villa Bellro i Mullsjö (1899)
- Postament i röd granit till statyn av Jonas Alströmer på Lilla Torget, Göteborg.[1]
- Sollidens slott (1906)
- Villa Apelgården, Storängen, Nacka (1906)
- Tobaksfabrik i Härnösand (1906-1909)
- Arbetarbostäder i Vallvik, Hälsingland (1907-1908)
- Strengbergs tobaksfabrik (1909) och Brandstation (1912) i Jakobstad[1]
- Sparbanken i Linköping (1908)
- Norrfjärdens kyrka (1909)
- Villa Hildasholm, Leksand (1910)
- Stengårdshults kyrka (1910)
- Magleås herrgård, Danmark (1910)
- Stockholms stadion (1910-1912)
- Gravkapell på Norra kyrkogården i Norrköping (1913)[2]
- Villa Wallenberg, Solsidan, Saltsjöbaden (1914)
- Berga slott, Södertörn (1915)
- Stjärneborg slott, Aneby (1915)
- Sparbankshuset, Umeå (1915) [3]
- Villa Båge, Solsidan , Saltsjöbaden (1917)
- Villa Tobo, Västervik (1917)
- Normaltyper för Sveriges jägmästarbostäder bl.a. Villa Norrbyviken i Borensberg (1921)
- Linghallen, Norrköping (1925)
- Djursholms församlingsgård, (1920-tal)
- Sveriges ambassad i Helsingfors (ombyggnad, 1923)[2]
- Saltsjöbadens friluftsbad (herravdelning) på Restaurangholmen, Saltsjöbaden (1925)
- Villa Grut, Södra Djurgården, Stockholm (1910-tal)
- Avesta Storfors kraftverk (II-III) (1918 och 1929)[4]
Galleri
-
Solliden på Öland -
Stockholms Olympiastadion -
Sveriges ambassad i Helsingfors -
Djursholms församlingsgård -
Strengbergs tobaksfabrik, Jakobstad
Referenser
Noter
- ^ Öhnander, Bengt A. (2004). Statyer berättar: [76 konstverk i Göteborg]. Göteborg: Tre böcker. Libris 9600298. ISBN 91-7029-565-4, s. 68-69.
- ^ Se härom Pekka Kärki (1972). Svenska ambassaden i Helsingfors. ISBN 951-9000-03-8
Nyutgåva med titeln Sveriges ambassad i Helsingfors. 1986. ISBN 91-86670-01-8
Webbkällor
- KulturNav: Grut, Torben
- Grut, Torben Andreas i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- Grut, T. A. i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
Tryckta källor
- Ekberg, Micael (2000). Torben Grut: en arkitekt och hans ideal (doktorsavhandling). Gothenburg studies in art and architecture. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. ISSN 0348-4114 Libris 7637395. ISBN 91-7346-388-4. http://www.abako.se/index.php?page_id=315
- Åsgrim Berlin, Agneta (2007). ”Torben Grut (1871-1945): arkitekt i Stockholm”. Småländska kulturbilder 2007,: sid. 68-73 : ill.. ISSN 0347-917X. Libris 10664013
- Öhnander, Bengt A. (2004). Statyer berättar: [76 konstverk i Göteborg]. Göteborg: Tre böcker. Libris 9600298. ISBN 91-7029-565-4 s. 68-69.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Torben Grut.
