Tore Johnson

Från Wikipedia
Tore Johnson
Född8 januari 1928[1][2][3]
Paris[4]
Död14 maj 1980[1][2][3] (52 år)
Maria Magdalena församling[5]
BegravdSkogskyrkogården[5]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningFotograf[4][6][7]
BarnOlof Johnson (f. 1961)
FöräldrarEyvind Johnson[4]
Aase Christoffersen[4]
Redigera Wikidata
Tore Johnsons fotografi över ett försök med "Grön våg" på Götgatan 1958.

Tore Yngve Johnson, född 8 januari 1928 i Frankrike, död 14 maj 1980 i Maria Magdalena församling i Stockholm, var en svensk fotograf. Han var medlem av gruppen Tio fotografer och son till Eyvind Johnson.

År 1948 var han assistent hos K.W. Gullers och en kortare tid hos Sten Didrik Bellander. Från 1948 var han verksam som frilansfotograf med uppdrag för bland annat tidningen Vi.

Johnson var en av de medverkande i utställningen ”Unga Fotografer” 1949 i Stockholm. Han vistades i Paris under flera år runt 1950 tillsammans med svenska fotografkollegor, en vistelse som kom att prägla mycket av hans framtida stil. Han utförde på 1950- och 1960-talen fotouppdrag åt dåvarande Stockholms stads gatukontor, där han bland annat dokumenterade gatukontorets arbete.

Tore Johnson kom att bli mest känd för sina verklighetsnära men samtidigt poetiska bilder av storstadens miljöer och människor, såväl inom som utom landet, bland annat i Kongo, USA, Frankrike och i Arktisregionen. Hans arkiv ingår sedan 2002 i Nordiska museets samlingar.

Tore Johnson pryder också konvolutet på Imperiets sista LP från 1988, med fotot ”strippan” Finnerödja från 1956 samt sex fotot på baksidan från samma serie. Han är gravsatt i minneslundenSkogskyrkogården i Stockholm.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Dagbok från Schweiz. Text Eyvind Johnson. Bonniers 1949.
  • Paris hemliga tecken. Text Göran Schildt. Wahlström och Widstrand 1952.
  • Okänt Paris. Text Ivar Lo-Johansson. Rabén & Sjögren/Vi 1954.
  • Skulptur. Text/dikt Harry Martinson. Bok-Konsum 1958.
  • Färdmän från isarna. Text Jan Sundfeldt. Forum 1964.
  • LKAB i bild. Text Sven Brunnsjö. LKAB 1965.
  • Hallarna i Paris. Text Sven Aurén. Wahlström och Widstrand 1967.
  • Ögonblick ur tidens flod. Text Rune Hassner. Fyra Förläggare/Lucida 1987.

Filmfoto[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svart på vitt om Tio fotografer av Per Lindström. Historiska Media 2008.
  • Johnson, Tore YngveSvenskaGravar.se

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Tore Johnson, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Luminous-Lint, Tore Johnson, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] KulturNav, Tore Johnson, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Dödsruna: Tore Johansson död: Hans bilder fångade det verkliga Paris, Svenska Dagbladet, 19 maj 1980, s. 20, läs online, läst: 22 mars 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Svenskagravar.se, Tore Yngve Johnson, läs online, läst: 7 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.moma.org , läst: 12 oktober 2019.[källa från Wikidata]
  7. ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]

Se även[redigera | redigera wikitext]