Torpa stenhus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Torpa stenhus
Slott
Torpa stenhus.jpg




Land  Sverige
Region Västergötland
Kommun Tranemo
Byggherre Arvid Knutsson
Ägare Pehr Zethelius
Färdigställande 1400-talet
Konstruktion Enkelhusborg
Torpa stenhus enligt Erik Dahlbergh i Suecia antiqua et hodierna.
Torpa stenhus vallgrav.JPG

Torpa stenhus är ett slott i Länghems socken i Tranemo kommun i Västergötland. Slottet är beläget väster om sjön Åsunden, omkring 2,5 mil öster om Borås.

Det är jämte Glimmingehus i Skåne en av Sveriges bäst bevarade medeltidsborgar. Torpa är en så kallad enkelhusborg från 1400-talet som varit sätesgård för släkten Stenbock.

Det första stenhuset uppfördes omkring år 1470 av riksrådet Arvid Knutsson som försvarsborg mot danskarna. Omkring 1550 tillkom trapptornet och vissa om- och tillbyggnader skedde under 1500- och 1600-talen. Riddarsalen har välbevarad renässansinteriör och slottskapellet, som inreddes i slutet av 1600-talet, är i barockstil. På Torpa hämtade Gustav Vasa sin tredje hustru, Katarina Stenbock. Torpa, som blev den stenbockska släktens främsta stamgods, har sedan 1400-talet aldrig sålts utan gått i arv antingen på mans- eller kvinnosidorna.

Borgen har de senaste åren genomgått en stor invändig renovering. Den nuvarande ägaren har låtit återställa den ursprungliga rumsindelningen samt möblera upp en del av slottet. Man har även lyft golven, som genom åren satt sig rejält, sedan man rivit alla innerväggar, varav vissa var bärande. Under många år fungerade borgen som sädesmagasin, vilket var anledningen till att de flesta innerväggar revs. Användningen som sädesmagasin är också orsaken till att borgen är så välbevarad, trots att den varit obebodd under lång tid, eftersom denna verksamhet krävde ett helt tätt tak.

I borgen finns ett museum med bland annat bruksföremål. Den visas av guide under maj – augusti.

Ägarlängd[redigera | redigera wikitext]

  1. Arvid Knutsson (sparre över stjärna) död 1497 Gift med Anna Gustafsdotter (Stenbock).
  2. Olof Arvidsson (Stenbock) son till 1. död ca 1508 gift med Karin Haraldsdotter.
  3. Gustaf Olofsson (Stenbock) till Torpa, son till 2, död 1571, gift med Brita Eriksdotter Leijonhufvud.
  4. Erik Gustafsson Stenbock, son till 3, död 1602, gift med Malin Sture.
  5. Kronan drog in Torpa omkring 1600, men redan 1602 skedde en återförläning till familjen.
  6. Gustaf Eriksson Stenbock död 1629, gift med Beata Margareta Brahe.
  7. Gustaf Otto Stenbock död 1685, först gift med Brita Horn af Åminne, sedan med 8.
  8. Christina Catharina de la Gardie som byggde ett slottskapell, invigt 1699.
  9. Erik Gustaf Stenbock död 1722, gift med 1:a Johanna Eleonora de la Gardie 2:a med Ebba Maria Sparre.
  10. Beata Elisabet Stenbock död 1765, gift med Carl Georg Siöblad.
  11. Charlotta Eleonora Siöblad död 1787, gift med Erik Arvid Sparre.
  12. Claes Erik Sparre död 1829, gift med Mariana Helena Ehrencrona.
  13. Claes Gustaf Sparre död 1842, gift med Augusta Wilhelmina Fleming.
  14. Erik Teodor Sparre död 1908 gift med Ida Fredrika Gadelli.
  15. Charlotte Sparre död 1927, ogift.
  16. Ebba Storckenfeldt död 1986, gift med Fritz Zethelius.
  17. Fredik Zethelius död 2005, gift med Dagmar Bexelius.
  18. Pehr Zethelius nuvarande ägare

Spökhistorier[redigera | redigera wikitext]

Torpa tillhör också Sveriges spökhus med fyra olika manifestationer: Den gråa frun, Den inmurade flickan, Torpas vita hästar och Dödgrävaren.[1]

Den grå frun skall enligt en sägen någon gång i en svunnen tid varit dotter till en av stenhusets mäktiga herrar.[2] Slottsherren hade halshuggit en fånge från Danmark som husets dotter fattat tycke för.[3] Den unga dottern hade sedan blivit så förstörd av sorg att hon blev sjuk och dog.[2] Sedan har hon fortlevt sitt osaliga andeliv som en klagande vålnad och irrat kors och tvärs genom slottet.[3] Men detta spöke ska tydligen vara ett omtänksamt spöke som även varnar och skyddar för diverse faror.[2]

Den inmurade flickan är ett spöke i stenhuset. Enligt legenden var hon en ung flicka som blev levande inmurad i ett av borgens rum. Hon hade varit på besök hos släktingar i Danmark och berättade vid hemkomst i förtroende till sin syster att hon trodde att pesten drabbat människor på den båt hon hade färdats. Hennes far, som var riddare, hade hört detta samtal och av rädsla för att pesten möjligen skulle ha drabbat dottern och då kunna sprida sig, bestämde han sig för att avlägsna sin ena dotter. Han insåg dock att detta tvunget skulle ske smidigt och bestämde sig därför för att mura in henne, vilket han beordrade. Det sägs att han väckte henne mitt i natten och satte henne på en stol intill en fönsterkarm. Sedan kom några murare och började mura in den livs levande flickan. Ett rykte säger att tre byggarbetare försökte förstöra väggen där kvinnan är inmurad, men att alla dog innan de lyckades. En ramlade ner för trappan och fick blodförgiftning av något vasst som denne landade på, en fick hjärtinfarkt osv. Anledningen till att de tre byggarbetarna dog sägs vara att flickans yngre syster tyckte så synd om henne när hon varje sekund under fyra dagar kunde höra sin älskade systers förtvivlade gråt. Så för att lugna henne satt hon utanför väggen och pratade med henne hela dagarna. När hon på femte dagen inte längre kunde höra sin systers gråt, kastade hon en förbannelse över väggen, så att ingen någonsin skulle kunna störa henne.

Torpas vita hästar ska enligt myten kunna upplevas av ägaren till Torpa stenhus då han eller hon ligger för döden. En ståtlig vagn, dragen av fyra vita hästar, med en kusk klädd i släktens färger är då endast synlig av slottsfrun eller slottsherren.

Torpa i litteraturen[redigera | redigera wikitext]

Torpa är medelpunkt i författarinnan Birgit Th Sparres romansvit "Gårdarna runt sjön", där Torpa kallas för Heljö.

Kulturverksamhet på Torpa[redigera | redigera wikitext]

På Torpa spelar teaterföreningen Torpa Slottsteater varje sommar ett antal föreställningar nedanför borgens ståtliga profil.

Torpagruppen är ett samverkansprojekt för att skapa ett större kulturvärde vid Torpa som har utarbetat en utvecklingsplan för Torpa stenhus.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Internet[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Torpa Stenhus,”. http://www.torpastenhus.se/om-torpa-stenhus/slottssp%C3%B6ken. Läst 12 december 2012. 
  2. ^ [a b c] Torpas spöken - den grå frun Torpa Stenhus.
  3. ^ [a b] Torpa stenhus, Sverige Slottsguiden.info.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 57°39′00″N 13°16′46″Ö / 57.65000°N 13.27944°Ö / 57.65000; 13.27944